Rubriken antyder hur det fungerar hemma hos oss just nu. Otto är den vilda valpen, Simba den matvägrande pensionären (får han nåt "gott" eller om man lägger torrfodret på golvet så äter han, så det verkar vara någon fix idé han har fått att man inte ska äta i matskålen?!) och Hampus är trattkantarellen (strut på huvudet efter operationen, som sagt).
En positiv sak i den allmänna röran är i alla fall att Otto nu sover hela nätterna. Efter 5 nätter på raken vågar jag i alla fall tro att han har blivit så stor att detta ska hålla i sig.
Och så detta med föreningsliv... För det mesta så brukar jag ju hävda att det man har tagit på sig, ska man slutföra. Men just nu har jag hamnat i en situation där jag förstår de som säger "jag skiter i detta". Det har egentligen bara hänt en gång tidigare att jag verkligen varit på väg att "strunta i allt" men jag bet ihop den gången, och kommer att göra det nu med. När man hela tiden får en känsla av att människor är ute efter att motarbeta, när vissa av dessa mycket väl kunnat vara med och påverka men har valt att stå vid sidan av... Ja, då blir man till slut lite trött!!
torsdag, september 28, 2006
onsdag, september 27, 2006
Koncentrationssvårigheter?
Det kom en tredje påminnelse på jobbet om en enkät om arbetsmiljö etc. Tog mig i kragen och loggade in på sagda enkät och besvarade frågorna.Bland frågorna fanns sådana som "har du koncentrationssvårigheter?" och så skulle man kryssa för aldrig, då och då, ibland, ofta, alltid - eller hur nu svarsalternativen var utformade. Ja, jag har koncentrationssvårigheter - men hur ofta? Och är de egentligen relaterade till det man är ute efter i en sådan här enkät? Att jag just nu helt enkelt tycker att det är roligare att blogga än att göra det jag borde - nämligen skriva mötesprotokoll/minnesanteckningar...
Agilitytävlingen i lördags gick i alla fall över förväntan rent arrangörsmässigt. Allt flöt på oerhört bra, de första timmarna gick vi bara och väntade på att något skulle gå snett (för det brukar alltid vara någonting som strular). Men det hände aldrig!! Funktionärerna funkade superbra (vi börjar ha ett rutinerat gäng nu), de tävlande var - såvitt vi kunde bedöma - glada och nöjda och tekniken (läs datorerna) funkade också (med undantag av några buggar i programmet, som vi inte rår över men som gick att lösa med enkel manuell hantering - dvs papper o penna!). Att vädret var alldeles strålande bidrog antagligen till den positiva stämningen. Lite annat än när vi arrangerade U-DM i våras med alla typer av väder utom åska (ja, vi avverkade sol, regn och t.o.m snö, samt blåst, under en och samma dag).
Söndagen gick åt till hemarbete - städning, tvätt, lite trädgårdspyssel, B klippte gräset osv.
I måndags hade vi möte med jobbet i Växjö. Vi samarbetar ju med 4 andra län i det projekt jag jobbar med och Kronobergs representant har en längre tid tjatat om att vi väl kan lägga möten någon annanstans än i Hässleholm. OK, sa vi, den här gången flyttar vi gänget till Växjö. Nu uteblev förvisso 2 av de andra länen ändå av olika skäl men det hade knappast med placeringen av mötet att göra. Jag konstaterade att det faktiskt var första gången jag var i de centrala delarna av denna stad... Som vanligt när jag är ute och reser hinner jag inte se mycket mer än det man ser på väg till och från möteslokaler/tävlingsplatser etc.
Hemresan var ganska intressant då vår huvudprojektledare J plötsligt fick för sig att hoppa av tåget i Älmhult för att besöka Ikea. Detta infall drabbades han alltså av när tåget stannade vid stationen, ägnade en stund medan tåget stod still åt att fundera över om han verkligen skulle kliva av, slet åt sig kavaj och väska ungefär 15 sekunder innan dörrarna stängdes och rusade av. Jag tittade på tekniske projektledaren M och konstaterade att "det är alltid lika spännande att vara ute och resa med den mannen!". Till saken hör att han är ökänd på kontoret för att alltid komma i sista sekunden till tåget... (Så när jag tvingade iväg oss till tågstationen i Växjö i god tid var det väldigt jobbigt för honom...)
Igår kväll blev det ett besök hos veterinären igen. Hampus har lyckats komma åt stygnen, t.o.m med tratten på sig, och det börjar se väldigt fult ut... Veterinären spolade rent, plockade bort ett sönderslitet stygn (eller två?), gav en antibiotikaspruta och en större tratt, bokade en ny tid för att ta bort de stygn som sitter kvar och sa "tack och hej". När jag var på väg ut genom dörren insåg jag att jag inte fått något recept... Gick tillbaka och frågade "skulle han inte ha några piller också". Jovisst, konstaterade vår husveterinär, jag börjar nog bli lite trött nu... Så till slut traskade jag ut med ett recept i näven också. 10 dagars antibiotikakur. Det blir nog inget lydnadstävlande före årsskiftet!
Apropå allergiker på arbetsplatsen och att ta med sig hund vid enstaka tillfällen - jag är nog väldigt lyckligt lottad, för här i korridoren sitter en tjej som är pälsdjursallergiker. För säkerhets skull har jag kollat med henne om det är OK att ta hit valpen någon gång. Javisst, blev svaret, jag älskar hundar - men tål dem tyvärr inte...! Vad skönt det är med såna människor, som inte bara ser begränsningar. Jag inser också att det är problematiskt för allergiker, men ibland är det icke-allergikerna (de som inte "tycker om" djur - enligt en psykiater jag kände tidigare är det den sortens människor man ska passa sig för, där är det ofta brister i empati etc i övrigt också) som är de som skriker högst...
Agilitytävlingen i lördags gick i alla fall över förväntan rent arrangörsmässigt. Allt flöt på oerhört bra, de första timmarna gick vi bara och väntade på att något skulle gå snett (för det brukar alltid vara någonting som strular). Men det hände aldrig!! Funktionärerna funkade superbra (vi börjar ha ett rutinerat gäng nu), de tävlande var - såvitt vi kunde bedöma - glada och nöjda och tekniken (läs datorerna) funkade också (med undantag av några buggar i programmet, som vi inte rår över men som gick att lösa med enkel manuell hantering - dvs papper o penna!). Att vädret var alldeles strålande bidrog antagligen till den positiva stämningen. Lite annat än när vi arrangerade U-DM i våras med alla typer av väder utom åska (ja, vi avverkade sol, regn och t.o.m snö, samt blåst, under en och samma dag).
Söndagen gick åt till hemarbete - städning, tvätt, lite trädgårdspyssel, B klippte gräset osv.
I måndags hade vi möte med jobbet i Växjö. Vi samarbetar ju med 4 andra län i det projekt jag jobbar med och Kronobergs representant har en längre tid tjatat om att vi väl kan lägga möten någon annanstans än i Hässleholm. OK, sa vi, den här gången flyttar vi gänget till Växjö. Nu uteblev förvisso 2 av de andra länen ändå av olika skäl men det hade knappast med placeringen av mötet att göra. Jag konstaterade att det faktiskt var första gången jag var i de centrala delarna av denna stad... Som vanligt när jag är ute och reser hinner jag inte se mycket mer än det man ser på väg till och från möteslokaler/tävlingsplatser etc.
Hemresan var ganska intressant då vår huvudprojektledare J plötsligt fick för sig att hoppa av tåget i Älmhult för att besöka Ikea. Detta infall drabbades han alltså av när tåget stannade vid stationen, ägnade en stund medan tåget stod still åt att fundera över om han verkligen skulle kliva av, slet åt sig kavaj och väska ungefär 15 sekunder innan dörrarna stängdes och rusade av. Jag tittade på tekniske projektledaren M och konstaterade att "det är alltid lika spännande att vara ute och resa med den mannen!". Till saken hör att han är ökänd på kontoret för att alltid komma i sista sekunden till tåget... (Så när jag tvingade iväg oss till tågstationen i Växjö i god tid var det väldigt jobbigt för honom...)
Igår kväll blev det ett besök hos veterinären igen. Hampus har lyckats komma åt stygnen, t.o.m med tratten på sig, och det börjar se väldigt fult ut... Veterinären spolade rent, plockade bort ett sönderslitet stygn (eller två?), gav en antibiotikaspruta och en större tratt, bokade en ny tid för att ta bort de stygn som sitter kvar och sa "tack och hej". När jag var på väg ut genom dörren insåg jag att jag inte fått något recept... Gick tillbaka och frågade "skulle han inte ha några piller också". Jovisst, konstaterade vår husveterinär, jag börjar nog bli lite trött nu... Så till slut traskade jag ut med ett recept i näven också. 10 dagars antibiotikakur. Det blir nog inget lydnadstävlande före årsskiftet!
Apropå allergiker på arbetsplatsen och att ta med sig hund vid enstaka tillfällen - jag är nog väldigt lyckligt lottad, för här i korridoren sitter en tjej som är pälsdjursallergiker. För säkerhets skull har jag kollat med henne om det är OK att ta hit valpen någon gång. Javisst, blev svaret, jag älskar hundar - men tål dem tyvärr inte...! Vad skönt det är med såna människor, som inte bara ser begränsningar. Jag inser också att det är problematiskt för allergiker, men ibland är det icke-allergikerna (de som inte "tycker om" djur - enligt en psykiater jag kände tidigare är det den sortens människor man ska passa sig för, där är det ofta brister i empati etc i övrigt också) som är de som skriker högst...
fredag, september 22, 2006
Full fart!
Jaha, då har det hänt massor igen.
I helgen var vi i Stockholm på Sveriges Hundungdoms Representantskapsmöte (centralt årsmöte i organisationen) hela lördagen. B var ombud för Skåne-Blekinge-distriktet och jag var med i min egenskap av ledamot i Freestylekommittén. Otto fick också vara med på mötet, och sova på hotellet med oss. Största delen av dagen låg han snällt och sov i mitt knä och alla tyckte - som vanligt - att han var SÅ söt! På söndagen när vi kom hem var han så lagom söt kan jag säga... Totalt sjövild och fullt race här hemma. Pust!
Hampus och Simba fick tillbringa en del tid hos "mormor & morfar", det var ju tillräckligt stökigt att ha valpen att hålla rätt på under mötet. De tyckte nog att det var rätt så skönt att slippa "lillebror"!
I måndags var det andra gången på valpkursen, den här gången kom alla 11 deltagarna. Det ÄR lite i mesta laget faktiskt, även fast vi är 2 instruktörer! Det är en rätt så varierad grupp men det ska nog bli bra det här...! Nu har vi uppehåll kommande måndag eftersom P sticker till Mallorca med familjen.
I onsdags var det så dags för Hampus att läggas på operationsbordet. Nu har han alltså inga kulor kvar! Vi får väl se hur det blir framöver, det viktigaste är ju att han förhoppningsvis får vara frisk. Hittills har han ju varit mycket mycket friskare än Simba - en spaniel som aldrig har haft öronproblem är ju något av ett unikum! Det är tratt på som gäller nattetid och när vi inte kan hålla koll på honom, så att stygnen får vara ifred. Lite jobbigt tycker ju Hampe att det är med tratten men han fixar det förvånande bra - klarar t.o.m att ta sig upp och ner för trappan till sovrummet och den är brant!
På jobbet är det många som tjatar om att jag ska ta med mig Otto så de får se honom "på riktigt". Lite mer rumsren ska han nog få bli först, säger jag... Och nu under september har jag ju mest varit inne och jobbat när det har varit olika möten och då är det ju svårt att ha en valp att hålla reda på också, även om det nog finns flera hågade valpvakter på kontoret. Nästa vecka ska jag börja återgå till ordningen och bara vara ledig på fredag (som idag!). Sen blir det full fart igen.
Imorgon lördag har vi årets agilitytävling på Rönne HU, så väldigt mycket tid den här veckan har gått åt till förberedelser för detta. Igår hade vi städning och förberedelser på klubben och detta fortsätter ikväll. Jag ser inte direkt fram emot stöket imorgon bitti, det är alltid några som inte har hört av sig om uppflyttningar, eller som har hamnat i fel storleksklass eller glömt ringa och stryka sig, elller... När man registrerar in ca 250 ekipage i datorn vore det egentligen märkligt om det inte blev fel någonstans!
I helgen var vi i Stockholm på Sveriges Hundungdoms Representantskapsmöte (centralt årsmöte i organisationen) hela lördagen. B var ombud för Skåne-Blekinge-distriktet och jag var med i min egenskap av ledamot i Freestylekommittén. Otto fick också vara med på mötet, och sova på hotellet med oss. Största delen av dagen låg han snällt och sov i mitt knä och alla tyckte - som vanligt - att han var SÅ söt! På söndagen när vi kom hem var han så lagom söt kan jag säga... Totalt sjövild och fullt race här hemma. Pust!
Hampus och Simba fick tillbringa en del tid hos "mormor & morfar", det var ju tillräckligt stökigt att ha valpen att hålla rätt på under mötet. De tyckte nog att det var rätt så skönt att slippa "lillebror"!
I måndags var det andra gången på valpkursen, den här gången kom alla 11 deltagarna. Det ÄR lite i mesta laget faktiskt, även fast vi är 2 instruktörer! Det är en rätt så varierad grupp men det ska nog bli bra det här...! Nu har vi uppehåll kommande måndag eftersom P sticker till Mallorca med familjen.
I onsdags var det så dags för Hampus att läggas på operationsbordet. Nu har han alltså inga kulor kvar! Vi får väl se hur det blir framöver, det viktigaste är ju att han förhoppningsvis får vara frisk. Hittills har han ju varit mycket mycket friskare än Simba - en spaniel som aldrig har haft öronproblem är ju något av ett unikum! Det är tratt på som gäller nattetid och när vi inte kan hålla koll på honom, så att stygnen får vara ifred. Lite jobbigt tycker ju Hampe att det är med tratten men han fixar det förvånande bra - klarar t.o.m att ta sig upp och ner för trappan till sovrummet och den är brant!
På jobbet är det många som tjatar om att jag ska ta med mig Otto så de får se honom "på riktigt". Lite mer rumsren ska han nog få bli först, säger jag... Och nu under september har jag ju mest varit inne och jobbat när det har varit olika möten och då är det ju svårt att ha en valp att hålla reda på också, även om det nog finns flera hågade valpvakter på kontoret. Nästa vecka ska jag börja återgå till ordningen och bara vara ledig på fredag (som idag!). Sen blir det full fart igen.
Imorgon lördag har vi årets agilitytävling på Rönne HU, så väldigt mycket tid den här veckan har gått åt till förberedelser för detta. Igår hade vi städning och förberedelser på klubben och detta fortsätter ikväll. Jag ser inte direkt fram emot stöket imorgon bitti, det är alltid några som inte har hört av sig om uppflyttningar, eller som har hamnat i fel storleksklass eller glömt ringa och stryka sig, elller... När man registrerar in ca 250 ekipage i datorn vore det egentligen märkligt om det inte blev fel någonstans!
torsdag, september 14, 2006
Snart blir Hampus ett "det"...
Jaha, då var det dags igen. För tredje gången på lika många månader, har Hampus "klabb med kisseriet". Dvs "konstiga blodblandade flytningar" igen. Första gången var det blod i urinen = urinvägsinfektion som behandlades. Andra gången fanns inget blod i urinen men förhuden var tydligt och kraftigt inflammerad - det var för bara en månad sedan. Och den här gången är det blod i urinen igen. Den här gången reagerade han dessutom när veterinären klämde på prostata så tydligen ömmar den också, vet. konstaterade även att den är lite i största laget. - Känsliga manliga läsare kan hoppa över det följande stycket...
Vad gör man åt det då, var ju min fråga (jag anade dock svaret eftersom en klubbkompis hade liknande problem på sin hund för några år sedan). Antingen antibiotika + hormonbehandling eller antibiotika och kastrering, blev svaret. Eftersom jag ändå har funderat på att kastrera Hampus av olika skäl så var valet enkelt, han ska ju ändå inte gå i avel. Så nu har vi bokat tid nästa torsdag - då ryker kulorna! Förhoppningsvis blir min lättstressade hund liiite mer sansad efter det - och framför allt, han slipper ha problem med kisseriet stup i kvarten. Eftersom jag själv under en period för drygt 10 år sedan hade problem med återkommande urinvägsinfektioner så vet jag hur plågsamt detta är!
I måndags startade jag och klubbkompisen P en valpkurs - för andras valpar alltså. Valpkurser tycker jag är jätteroliga för då är fortfarande hundarna (och ägarna) hyfsat "oförstörda" och påverkbara. Det blev en ganska stor grupp till slut så det är tur att vi är två instruktörer. Ska bli kul att se hur de utvecklas under de här 2 månaderna som vi ska hålla på.
På jobbet rullar det på för fullt - jag jobbar en del och är ledig en del just nu, med tanke på Otto... Det hade ju varit bättre med valp till sommarsemestern när ändå projektet stod stilla men det verkar funka ganska bra nu med. Planering och arbetsdisciplin... En klar fördel är ju att vi har de vuxna hundarna så att han slipper vara ensam (det hade ju aldrig gått med en så liten valp) och att vi har hundgården vid de tillfällen då jag är borta några timmar. Då kan han (och de andra) i alla fall själv gå ut och kissa när det behövs! Han är förresten riktigt duktig (eller om det är vi som är det, som springer ut med honom hela tiden) och vi har bara haft 4-5 "olyckor" inne. Ett par av dessa har skett i hallen så då var han ju på väg åt rätt håll så att säga.
Vill också tacka för de kommentarer jag får - det är så kul att se att någon läser det jag skriver!
På förekommen anledning, Wachtelhundar finns i följande färger: enfärgat (ofta med vita tecken) brun eller röd, brun- eller rödskimmel, brun- eller rödskäck och ”tiger”, där den vita grund färgen är blandad med spräckligt eller prickigt brunt eller rött. Det sistnämnda har jag dock aldrig sett vad jag vet.
Vad gör man åt det då, var ju min fråga (jag anade dock svaret eftersom en klubbkompis hade liknande problem på sin hund för några år sedan). Antingen antibiotika + hormonbehandling eller antibiotika och kastrering, blev svaret. Eftersom jag ändå har funderat på att kastrera Hampus av olika skäl så var valet enkelt, han ska ju ändå inte gå i avel. Så nu har vi bokat tid nästa torsdag - då ryker kulorna! Förhoppningsvis blir min lättstressade hund liiite mer sansad efter det - och framför allt, han slipper ha problem med kisseriet stup i kvarten. Eftersom jag själv under en period för drygt 10 år sedan hade problem med återkommande urinvägsinfektioner så vet jag hur plågsamt detta är!
I måndags startade jag och klubbkompisen P en valpkurs - för andras valpar alltså. Valpkurser tycker jag är jätteroliga för då är fortfarande hundarna (och ägarna) hyfsat "oförstörda" och påverkbara. Det blev en ganska stor grupp till slut så det är tur att vi är två instruktörer. Ska bli kul att se hur de utvecklas under de här 2 månaderna som vi ska hålla på.
På jobbet rullar det på för fullt - jag jobbar en del och är ledig en del just nu, med tanke på Otto... Det hade ju varit bättre med valp till sommarsemestern när ändå projektet stod stilla men det verkar funka ganska bra nu med. Planering och arbetsdisciplin... En klar fördel är ju att vi har de vuxna hundarna så att han slipper vara ensam (det hade ju aldrig gått med en så liten valp) och att vi har hundgården vid de tillfällen då jag är borta några timmar. Då kan han (och de andra) i alla fall själv gå ut och kissa när det behövs! Han är förresten riktigt duktig (eller om det är vi som är det, som springer ut med honom hela tiden) och vi har bara haft 4-5 "olyckor" inne. Ett par av dessa har skett i hallen så då var han ju på väg åt rätt håll så att säga.
Vill också tacka för de kommentarer jag får - det är så kul att se att någon läser det jag skriver!
På förekommen anledning, Wachtelhundar finns i följande färger: enfärgat (ofta med vita tecken) brun eller röd, brun- eller rödskimmel, brun- eller rödskäck och ”tiger”, där den vita grund färgen är blandad med spräckligt eller prickigt brunt eller rött. Det sistnämnda har jag dock aldrig sett vad jag vet.
söndag, september 10, 2006
Charmtrollet...
Sådärja, då har Otto charmat hela (?) Söderåsens BK också... Han sov sig igenom stora delar av dagens söktävling, men när han var vaken visade han sig från sin söta sida. Just nu sover han igen och det känns lite smått oroväckande inför natten.
Helgen har rusat förbi, igår fyllde Bs systerdotter år så det var presentpanik (varför, varför, lär vi oss aldrig att ta tag i sånt i god tid?!) och allt annat som man vill försöka hinna med... Idag har jag som sagt varit och hjälpt till (?) i sekretariatet på söket, och B har varit på arbetsdag på jaktmarken. Fullt upp helt enkelt. What's new?!
Imorgon och på tisdag måste jag jobba lite, usch så tråkigt att lämna den lille sötnosen!!! Som synes på bilden är han redan en fullfjädrad soffhund. Även om han fortfarande inte kan klättra upp själv. Imorse lärde husse honom även att det finns ett paradis som kallas säng...
fredag, september 08, 2006
Sol!
Idag skiner solen och det ser ut att bli en riktigt härlig dag. Veckan har gått med rasande fart trots att jag inte gjort så mycket som jag hoppats... Har ju hört av föräldralediga vänner hur man lurar sig med ett litet barn, "nu ska jag minsann hinna...". Det är uppenbarligen lika illa med en valp! Idag siktar jag i alla fall på att hinna ta en liten runda i trädgården - ogräset växer vilt på vissa ställen... Och nu när det ser ut att bli väder gäller det att passa på, efter grått och trist väder och regnskurar tidigare i veckan.
Igår hade vi styrelsemöte och funktionärsmöte på Hu-klubben inför agilitytävlingen den 23 september. Nästan 500 starter är anmälda, så det är en i vårt tycke "lagom" tävling, dvs vi klarar oss med 2 domare och 2 banor. Ifjol var vi uppe på ca 650 starter och det var lite i häftigaste laget. Otto var så klart med på mötet och charmade alla...! Han var förvånansvärt lugn tyckte vi men det är klart, det var många nya intryck för en valp. Trött var bara förnamnet när vi kom hem. Jo, jag är medveten om att många anser att man inte ska utsätta så små valpar för såna här saker. Men i lagoma doser tog i alla fall inte Birk någon större skada - han var ju t.o.m. med oss på Smögen en hel dag när han var bara 10 veckor. Sker det dessutom bland hundfolk som kan hantera valpen på ett vettigt sätt (och har sina egna hundar vaccinerade m.m.) är min bestämda uppfattning att det inte är någon större fara. OK, jag skulle nog inte dra med honom ens till klubben flera dagar i veckan, det får ju finnas gränser...!
Igår hade vi styrelsemöte och funktionärsmöte på Hu-klubben inför agilitytävlingen den 23 september. Nästan 500 starter är anmälda, så det är en i vårt tycke "lagom" tävling, dvs vi klarar oss med 2 domare och 2 banor. Ifjol var vi uppe på ca 650 starter och det var lite i häftigaste laget. Otto var så klart med på mötet och charmade alla...! Han var förvånansvärt lugn tyckte vi men det är klart, det var många nya intryck för en valp. Trött var bara förnamnet när vi kom hem. Jo, jag är medveten om att många anser att man inte ska utsätta så små valpar för såna här saker. Men i lagoma doser tog i alla fall inte Birk någon större skada - han var ju t.o.m. med oss på Smögen en hel dag när han var bara 10 veckor. Sker det dessutom bland hundfolk som kan hantera valpen på ett vettigt sätt (och har sina egna hundar vaccinerade m.m.) är min bestämda uppfattning att det inte är någon större fara. OK, jag skulle nog inte dra med honom ens till klubben flera dagar i veckan, det får ju finnas gränser...!
tisdag, september 05, 2006
"Mammaledig"...
Så har han då äntligen gjort entré här hemma: Otto! En 8 veckor gammal wachtelvalp, även om hans färg (brunskäck) onekligen gör att han är till förväxling lik en Springer spaniel...
Springrarna är måttligt roade av att bli bitna i svansarna, vilket vi tvåbeningar definitivt förstår efter att ha provat på de små gäddtänderna (AJ!!). Det är heller ingen smart idé att försöka stjäla tuggben av de vuxna hundarna. Det är skitkul att sticka in under soffan (precis som Birk tyckte - jämförelserna är ju ofrånkomliga eftersom det bara är 2 år sedan förra valptiden) och han har också hittat en kul plats i trädgården, nämligen under den kajak vi fick förra hösten...
Så länge han sover är han jättesöt och för att bara vara 8 veckor är jag imponerad. I natt sov han hela 7 timmar i sträck! Med Birk var jag ju ute och rände på nätterna vid 2-3-tiden ganska ofta.
I vaket tillstånd så... ja, det är en valp. Fullt ös hela tiden, man får ständigt ha ett öga på den lille och se vad han har för sig. Det finns alldeles för många sladdar, bordsben osv att gnaga på!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
