Vart tar tiden vägen? Och var är medlemmarna?

Ja – jag vet, jag har ställt den frågan förut! Just nu är det dock mer hysteriskt än vanligt på jobbet och det gör att frågan ånyo aktualiserats. Igår kunde jag dock stänga ner ett antal öppna felrapporter och den känslan är ju alltid välkommen.

Kollade lite mer på innehållsförteckningen för schampot jag nämnde i förra inlägget. Orkar inte leta översättning men så här står det på hemsidan hos Lush:

Ingredienser: Sodium Lauryl Sulfate, Water (Aqua), Cade Oil (Juniperus oxycedrus), Lavender Oil (Lavandula augustifolia), Marigold Petals (Calendula officinalis), Rose Petals (Rosa centifolia), *Limonene, *Linalool, Perfume, Colour 61585.

Juniperus och Calendula känner jag igen som växter på de latinska namnen – kanske är det t.o.m nåt jag har i trädgården? Tja, när jag orkar ska jag ta reda på det. Vad det är som luktar tjära vete katten men som sagt – funkar gör det!

I torsdags var det årets sista månadstävling på klubben. Återigen tvingas vi inse att tävlingsintresset verkar vara lägre än lågt. Det var brukslydnad – 2 startande, 1 högre och 1 lägre, som jag tävlingsledde , vanlig lydnad – 4 ettor och 2 tvåor, samt rallylydnad – 2 ekipage. Visst brukar det kunna glesa ut lite mot höstkanten men tävlingarna i Skåne ju på inget sätt slut så något fel gör vi helt klart som inte får fram ekipage som är tävlingssugna. Om man jämför med klubbtävlingen i agility i tisdags, så hade vi i alla fall 16 deltagande ekipage där. OK, av dessa var det 9 som hade tävlingen som kursavslutning men om jag jämför med förra gången då det inte var nåt sånt, så hade vi 10 deltagande ekipage. Nu ÄR ju förvissa agility en tävlingsinriktad verksamhet men jag vågar nog påstå att vi har vissa som aldrig kommer att ge sig ut på en riktig tävlingsbana – men ändå är med på klubbtävlingarna!

Ryggontet har gett med sig så idag ska jag ut och jogga lite försiktigt har jag bestämt mig för. Det blir bara en kort runda och i lugnt tempo, har ju varit utan träning i 2 månader nu så det är bäst att ta det lugnt.

I övrigt är husse och Otto idag återigen ute och försöker ha ihjäl en älg… Jaktlaget har verkligen haft oflyt, de har knappt ens sett några älgar (och i Småland, där B jagar, är det ändå fler av dem än i Skåne). Sen ska det ju vara “rätt” djur enligt tilldelning osv.

Jag skuttade faktiskt ur sängen hyfsat pigg innan de gav sig iväg och därmed är huset nästan färdigstädat redan. Har bara vardagsrummet och tvättstugan+badrum kvar! Har även hunnit med ett eftersök på husses försvunna dokumentation av var rör och ledningar går i väggen i tvättstugan – jag TROR att jag har hittat rätt papper, men säker kan jag inte vara förrän husse kommer hem och bekräftar, samt kvittot på en dyrare fleecejacka som inköptes i våras och där blixtlåset redan har gått åt fanders. Vi ska nog försöka reklamera den, mer än ett halvår ska den väl i alla fall hålla?!

När städningen är klar, blir det en promenad på tu man tass med Hampus och sen en joggingrunda som sagt. Har även vissa planer på att kombinera besöket på Ica Maxi, som är inplanerat i eftermiddag, med en liten inköpsrunda på det köpcentrum som ligger granne med Maxi. Behöver komplettera lite i strumplådan bl.a…

Och nu blir det reklam!

Eftersom det finns psoriasis i min släkt och jag stundtals brottas med något mjäll-aktigt i hårbotten, har jag rätt länge använt “vanligt” mjällschampo med gott resultat. Detta är ju dock inte så där särskilt snällt mot vår miljö. Alltså provade jag att byta till “vanligt” schampo för ett tag sedan. Tog inte lång tid så var kli och äckliga vita flagor tillbaka. Fick då frågan av mialena – “finns det nåt Lush i närheten av dig?”. Mja, inte direkt nästgårds men ibland passerar jag Center Syd som ligger utmed E6 söderut. Sagt och gjort – i fredags stannade jag till där och köpte schampo i fast form. “Soak n’ float” heter det och verkar vara baserat på tjära – om det nu är miljövänligare vet jag inte men eftersom kedjan har det som ledord så får jag ju anta det! Och faktum är att det funkar! Det är rätt häftigt med schampo i “bit” och redan efter första användningen slutade det klia. Köpte en “vanlig” sort åt B också – typiskt mig att gå på en sån där “köp fler så får du…” kampanj. Även han var lite fascinerad över att det löddrar bra osv. Om det nu även är så drygt som det påstås, så kan det här bli en bra affär.

För övrigt har vi ikväll haft kursavslutning och klubbtävling i agility. Jag sprang med både Otto och Hampus. Det är definitivt inte optimalt läge att B dömer när jag ska springa med husses hund… I hoppklassen gick det faktiskt riktigt hyggligt (när jag fått loss Otto från husse) men med 5 hinder kvar blev det disk – vi missade ett hinder och tog nästa – jag skriver “vi” för antagligen visade jag fel på något sätt... Hampus travade runt banorna men lyckades ta något hinder fel och så blev det disk där med. Trots detta slutade vi som totalfyra i “serietabellen”!! Nu blir det pension för Hampe, vi kan köra lite “på skoj” men inga hela banor.

Huruvida det var bra för min rygg att springa agilitylopp vet jag inte, det visar sig väl imorgon. Det har i alla fall känts bättre o bättre under dagen idag.

Aouch...

Jag är "f-n i mig otrolig" som mialena uttryckte saken... Igår när jag körde dammsugaren så sträckte det till i ryggen! Nu är det bara muskler som lider den här gången, men att ge sig ut och springa är inte att tänka på. Gå, går däremot utmärkt. Och eftersom jag ju lovat att "figga" idag så körde jag till skogen som planerat. Dock med reservationen att "skicka mig inte ner för nåt stup eller så". Nu har vi ju ganska snälla skogar i Skåne på det sättet, så det var rätt lugnt. Det var nog kanske t.o.m bra för ryggen att röra lite på sig för det känns inte sämre i alla fall. Ska ta fram vetekudden och värma på den i micron innan jag sätter mig vid tvn ikväll.


Det blev färre hundar än planerat på sökpasset idag pga sjukdomsfall i en familj, så det hela var ganska snabbt undanstökat. Lite konstig tycker de nog att jag är som åker ut och är med utan att köra egen hund. Men som sagt - att skicka ut en halvsenil Hampus som aldrig ens gjort en hitta-övning känns totalt meningslöst. Däremot är det nyttigt att vara med och se och lära inför framtiden.


Det blev en prommis för Hampe när vi kom hem och sen landade husse och Otto också. Eftermiddagen har vi ägnat åt - att slappa!! Det känns i kroppen nu när vi ställt om klockan att man har "tiden i kroppen" - mentalt tycker jag att det är mycket senare nu än vad det är. Men det brukar gå över ganska snabbt.


På temat böcker som jag ju också försöker klämma in här i bloggen i bland, så har jag förresten nu tuggat i mig - som ljudbok - Kajsa Ingemarssons "Små citroner gula". En typisk... tjejbok, får man nog säga. Lite förutsägbar kanske. Det som "avslöjades" på slutet klurade jag ut nånstans på mitten. Men helt OK.


Hittade en halvtaskig bild på dahliaplanteringen, men jag kompletterar den med lite närbilder på de olika varianterna på dahlior som fanns i den tills frosten kom...

Inspirationsbrist?

Mina bloggningar brukar väl inte direkt vara av den där enormt underhållande sorten. Ibland kommer jag på "kul" saker jag borde skriva om men allt som oftast hinner jag glömma dem innan jag sätter mig vid datorn.

Den här helgen var "obokad" så när som på en viss "standby" för jobbets skull. Eftersom ingen ringde igår så förutsätter jag att allt rullar på som planerat.

Gårdagen ägnade jag åt att städa, städa och städa. Eftersom det har varit så mycket på helgerna så har det blivit mycket "akutåtgärder" på det området och det räcker inte riktigt med 2 hundar och en hantverkare/jägare i huset + en hundnörd (jag). Tillsammans skapar vi ganska mycket damm och "röra". Eftersom vi dessutom saknar diskmaskin blir det ibland lite kaos i köket när vi inte hinner diska... Igår var det alltså fram med dammsugare, dammtrasor, golvmopp osv. Jag var t.o.m ner till den lokala Ica-affären och köpte en sprillans ny vaxduk till vårt matbord. Tyckte det var dags att skrota sommarmönstret med klöverblomster och liknande. Det är ändå oktober.

Höstigt bord?

I samband med den utflykten stoppade jag även in Hampus i bilen och körde till skogs. För första gången på länge fick vi en promenad "på tu man tass" som Lotta brukar skriva. Husse och Otto var på älgjakt (och är så idag med). Efter promenaden gjorde jag en insats i trädgården och grävde ner de tulpan-, krokus- och vintergäckslökar som jag inköpt den senaste veckan. Ja - jag ÄR trädgårdsnörd emellanåt... :-)

Tanken är att dessa tulpaner och krokus ska komma upp snyggt i den plantering där dahliorna bor senare på sommaren. I samma färger.

Ska se om jag kan hitta en bild på hela dahliaplanteringen. I år kom jag ihåg att skriva vilka färger det är på de olika knölarna när jag tog upp dem...

Gula tulpaner och vintergäck ska "matcha" min nya gula rosrabatt...

Idag är husse och Otto som sagt på älgjakt. Jag har lovat att hänga med C&J och köra sök. Ja, eftersom jag inte har nån hund att köra med (att börja med en smått senil Hampus vid 9½ års ålder känns ganska meningslöst och Otto är ju som sagt på annat håll) så är jag mest "bara" figge men det är ju nog så viktigt för kamraterna. Och för den delen, nån gång ska jag väl ha en ny hund och köra med... Exakt VAD den stackars hunden ska göra är väl tämligen oklart, lite av varje blir det nog. Söket är kul - men svårt och tar mycket tid. Spår är ju också roligt men ska man "komma nån vart" behövs det en hel del träning där med, inte minst i lydnaden. Det var ju i princip den som satte stopp för mig och Simba, att vi aldrig kom ur högre klass... Dessutom har jag ju sagt att jag ska köra rapport nu när jag har en möjlig mottagare... Och ja, "vanlig" lydnad är ju också en utmaning. Nu har jag ju kommit upp till tvåan med Hampus och vi har ju faktiskt ett förstapris - nästa hund kanske jag vågar starta i trean?! Agilityn lär jag ju inte heller sluta med. Och jakten har ju onekligen sin tjusning. Ja - vi får väl se. Tid är ju en begränsande faktor, onekligen.

En annan lustig grej som hänt - jag lyckades nog ta sönder kortläsaren till kamerans minneskort (tryckte in kortet åt fel håll så att säga) men när jag då plockade fram sladden och kopplade kameran direkt till datorn, så fungerade DET igen?! I o f s HAR jag gjort en systemuppdatering, om det nu kan spela roll?

Allt på plats

Ja då sitter bäckenet där det ska igen. 15 minuter hos kiropraktorn gör ibland smärre underverk. Han lät dessutom påtala att man ska INTE spela bowling. "Min fru slår mig alltid när vi spelar". Jag förutsätter att han menade resultatmässigt... :-)

I övrigt har dagen rullat på utan större katastrofer. Skönt efter en hetsig vecka. Nu hoppas vi att det håller i sig under helgen.

Fredagen den 13:e?

Igår var det Murphys lag på längden och tvären på jobbet. Det som kunde gå snett - gick snett. Åtminstone kändes det så... Jag var hemma först tjugo i åtta på kvällen! Kul? Nä, inte direkt. Fast samtidigt ÄR det roligt att det händer saker och lite "drag". Nåväl - det finns ett liv efter lanseringsstarten. Eller - this is not the end of the beginning, eller hur det nu var...?

I tisdags var det kurs igen, vi körde lite av det som förekom i helgen och det gick riktigt bra, även för dem som inte var med under helgen! Efter kursen körde jag Otto och det är som vanligt - när han lyssnar, så funkar det. En liten otäck incident hade vi - det började bli rejält kvällsfuktigt och på något märkligt sätt lyckades han fastna med svansen runt en slalompinne?! Maken till märklighet har jag aldrig sett, men han har ju ganska mycket päls på svansen som på något sätt "sög fast" runt pinnen. Har även börjat jobba på att få till ett fungerande högerslalom (för icke-agilitymänniskor; alltså att hunden är på min högra sida i slalomet, själva hindret ska ju fortfarande utföras på samma sätt oavsett var jag befinner mig) och det tar sig!

Nu ikväll skulle jag köra en liten presentation av freestyle, vi försökte ju med "temakvällar" nu på torsdagarna under hösten. Det kom två... Vilket ju var fler än noll, så alltid nåt! Vi hade även en del pyssel med den lydnads- och appelltävling vi har om 3 veckor. Anmälningstiden går alltså ut imorgon och det har formligen VÄLLT in anmälningar. Ett extra domarlag till brukset (vi kör appell spår, sök och rapport och har fått anmälningar i samtliga grenar) och en extra lydnadsdomare har vi fått kalla in. Pust... Men det löste sig. Nu ska bara spåren gås ut osv osv. Det har blivit lite plustid på flexen den här veckan och det kommer behövas inför tävlingen.

Bokade tid hos kiropraktorn till imorgon också. Det känns INTE bra i ryggslutet och jag känner igen känslan. Bäckenet flyttade uppenbarligen på sig i fallet på bowlingbanan i söndags, så jag tog tag i telefonen och ringde - lika bra att få det åtgärdat!

Mörker

Ja, nu börjar det verkligen bli höstmörker. Det har varit och är bra mörkt på morgnarna, även när jag kör till jobbet. Idag jobbade jag över så det var rätt mörkt även när jag kom hem... Och i helgen ställer vi om till vintertid. Usch och fy! Pannlampa på under morgonpromenaden har det varit ett tag nu, ikväll fick den komma fram även för kvällsrundan.

Som om det inte var nog med detta fysiska mörker har det även varit en del mentalt mörker den senaste tiden med bl.a. dödsfall i "släkt till släkten". Ju äldre jag blir, desto jobbigare är det när människor som är yngre än mina egna föräldrar går bort.

På jobbet stressar vi vidare mot den stora Lanseringen. Allt måste funka, så är det bara. Så det blir nog mer övertid den här veckan...

Någon jogg blev det inte i helgen. Planen var att jag skulle sprungit igår efter mötet som inkluderade bowling. Det var ju bara det att jag lyckades halka på bowlingbanan och ramlade och slog i höften rätt rejält. Idag känns det bättre men frågan är om jag inte ska ringa kiropraktorn "för säkerhets skull". Nästa planerade besök är inte förrän i december.

Nu är det beställt en stor (14 kg) säck "senilfoder" till Hampus också. Ska komma till vår husveterinär på torsdag, förhoppningsvis. Så får vi se om detta hjälper mot de småskumma beteendesymptom han uppvisar. Annars vet jag faktiskt inte vad vi ska göra... Vissa saker går ju att leva med men andra är värre. Usch - det är inte lätt när djuren blir gamla!

Agilitykurs och älgjakt

För första gången sen... jag vet inte när egentligen, har jag idag gått på agilitykurs. Japp, istället för att hålla kurs, har jag varit kursdeltagare. Redan tidigt i höstas, när det såg ut att bli svårt att få med alla som ville på fortsättningskurs på klubben, började vi prata om att köra en helgkurs för dem som kommit lite längre. Efter lite efterforskningar av intresset så bokade vi in en "extern" instruktör och idag var det dags. Jag fick benäget tillstånd att låna Otto trots jaktsäsong - han har ju gått 2 dagar i skogen på älgjakten nu så en liten "vilodag" gjorde kanske inte så mycket.

Det blev en duvning i kontaktfält och inlärning av sådana - på sätt som vi inte har kört tidigare. Extra intressant för oss som planerar nya hundar (vi är åtminstone 2 i gruppen som tänker oss valp under nästa år), och eftersom vi har en del bekymmer med kontaktfälten lite till mans så var det naturligtvis nyttigt för samtliga. Efter fika/lunchpaus blev det sedan till att bygga bana och så skulle vi hårdträna handling, del för del av banan. Första fem hindren var det som gällde och plötsligt skulle vi in med blindbyten (för er som inte är så hemma i agilityvärlden, så betyder det alltså att man vänder ryggen åt hunden). Lite avigt för oss som har tjatat om att "vänd aldrig hunden ryggen". Väsentligt dock: Vrid på huvet så att du ser hunden (i det här fallet skedde bytet medan hunden var inne i en tunnel och då ser man den ju ändå inte). Jag fick faktiskt beröm för min tajming, det var riktigt roligt!

Tyvärr är jag imorgon inbokad på ett möte - som jag vetat om i ett halvår - så jag kan inte vara med och köra resten av banan "i bitar". Detta visste jag redan när vi bokade den här helgen men det var den enda som passade "de flesta" så då fick det bli så här.

Torsdag och fredag har båda busfröna varit med husse på älgjakten. Hampus hade sprungit lös i skogen i 3 timmar i torsdags vilket fick mig att ifrågasätta om han försöker ta livet av min gamle hund... Han var lycklig men trött - Hampe alltså. Mindre lycklig var han när jag skulle försöka ta bort "halva skogen" som satt i pälsen. Att kamma/borsta bort eländet var inte att tänka på - det blev sax fram. Imorse tog jag det som var kvar så att säga så nu ser han rätt löjlig ut. Inga fanor/behäng kvar alls. Fast det är ju väldigt praktiskt, just med tanke på att det dras in mindre skräp. Jag brukar ju faktiskt försöka göra lite sportfrissa på hösten men inte riktigt så här mycket...

Kallt!

Det är nordanvindar och frost på morgnarna. Riktigt kallt även på dagarna och trots att solen tittar fram. Oktoberkylan har slagit till med full kraft. Antagligen tur att jag räddade in pelargonerna i lördags.

Det känns inte som att det händer så mycket att skriva om - har inte ens de där "blogguppslagen" som jag glömmer bort... Det är jobb, jobb och jobb på dagarna och hunderi på kvällarna. I enkel sammanfattning...

Vad gäller älgjakten så leder älgarna med 2-0 så här långt. Imorgon tar husse nya tag på annan mark.

Ikväll är jag ensam hemma med grabbarna grus och ska försöka hinna ikapp med de där "miljonerna föreningsadministrativa uppgifter" jag nämnde i förra inlägget.

Tandvärken har i alla fall släppt och kroppen känns OK i övrigt, så till helgen ska jag försöka komma igång med lite jogging igen om inget oförutsett händer.

Orka?!

Till slut kommer man - uppenbarligen - till den där punkten då kropp och själ inte längre orkar. I torsdags vaknade jag med en lätt huvudvärk, som under morgonpromenaden utvecklades till en sprängande sådan. Beslutade att stanna hemma och eventuellt försöka jobba lite hemifrån på eftermiddagen, men nej - det blev en hel sjukdag. Nu är det ju inte ofta jag har sådana, så det i sig är väl lite smått anmärkningsvärt. Att jag sov hela dagen, i stort sett, samt påföljande natt, för att på fredag morgon kunna traska till jobbet vid tämligen gott mod, är också lite intressant. Akut sömnbrist, eller nåt?

Effekten av detta blev att bloggande och annat datoranvändande har jag helt enkelt inte orkat med. Vet inte om jag nämnde det men i somras när mialena med man var här på besök, filosoferade vi en del kring det här med varför vi hade mer tid "förr". Kan det vara så att mailande, MSN, bloggar och allt vad det är (och då är jag ju inte ens aktiv på Facebook, jag har ett konto men jag är aldrig där) är en tidstjuv?!

I fredags kväll hade vi "storstilad" invigning av uterummet (vi lyckades hitta bord och stolar i onsdags)! B fyllde år så svärisarna kom hit, vi mumsade smörgåstårta, vanlig tårta och hade trevligt.

Igår hade vi sovmorgon - var inte uppe förrän vid 8. Känner många som inte skulle säga att det var någon direkt sovmorgon men i vår värld så... är det så! Stora delar av dagen gick åt till höststädning i trädgården (skördade sista potatisen och morötterna bl.a.), B monterade taklampa i uterummet och byggde trapp eftersom det är lite nivåskillnad mellan uterum och resten av huset... Ja - vi är inte sysslolösa på något sätt!

Idag var det proviantering på schemat. Eftersom det varit många helger som gått åt, så var det dags att fylla på lite i förråden.

Hundmässigt har det bara blivit promenader av olika längd och omfattning under helgen. Nån "blogghundägare" är jag inte... Ja, för att förklara: Det finnns ett begrepp på vissa håll om "blogghundar" - såna som gör allt rätt när man tränar osv. Jag har dock börjat tänka i termerna "blogghundägare". Ja ni vet - de där som har kraft och energi till att träna hund varje dag, åtminstone som det låter i deras bloggar.

Imorgon börjar älgjakten.

En miljon föreningsgrejor väntar också på att bli åtgärdade. I vilken ände ska jag börja?!

AJ!

Idag funderade jag på att fortsätta på språkpolistemat, eller snarare svårigheten att uttrycka sig i text, men nöjer mig med att sammanfatta mina iakttagelser med att det är lustigt hur 2 personer kan läsa in rätt olika saker i en enda mening. Det var alltså jag och husse som läste samma text och tolkade en del av den något olika. Något...

Istället tänker jag beklaga mig lite. I fredags morse var jag hos tandhygienisten. Verkligen inte någon favoritsyssla och hon konstaterade att "du är ju spänd som en fiolsträng". Ja tacka katten för det - hela min kropp väntar på det ilande ljudet från tandstensborttagningen. Urk. Att sen vara rätt "öm" i munnen resten av dagen är väl bara normalt, men under helgen har ömheten hängt kvar för att igår utvecklas till en kvalificerad tandvärk. Eller egentligen tandköttsvärk. Mina visdomständer är "under eruption" som det så fint heter, vilket betyder att där finns en del fickor och annat elände. Lustigt (?) nog frågade tandhygienisten t.o.m om jag brukade ha problem - tja, någon gång om året gör det sig påmint, var mitt svar. Typiskt att det blev just nu... Min teori är att någon bakterie slank ner i nån ficka under tandstensrensningen. Har nu envist självmedicinerat med Ibumetin och Corsodyl bakteriedödande munhålegel som tandläkaren rekommenderade sist det begav sig (snart 2 år sen). Nu ikväll känns det aningen bättre och nu borde effekten av den senaste värktabletten ha klingat av.

Igår höll husse kurs och jag och Otto tränade lydnad. Plötsligt fick bus-Otto ett ryck och drog rakt in i förrådet på klubben?! Han är rolig, den...

Ikväll höll jag kurs och ingen egen träning blev det. Gruppen är lite spretig i sina förkunskaper men det är roligt att se att allt fler hundar drar framåt bättre och bättre.

För övrigt håller vi på och klurar på inredning till uterummet. Inte helt lätt - det ska vara något som passar och som vi båda gillar och som inte kostar skjortan....

Storm och skall

Det var ju stormvarning utfärdat redan igår och under eftermiddagen och kvällen ökade vindstyrkan rejält. Vid 2-tiden inatt vaknade jag och då var det rejäla vindbyar, milt sagt. Det blåser fortfarande, men vi har - peppar, peppar - fått behålla strömmen hittills. Vi har visserligen jordbundna ledningar till huset, men rätt vad det är så blir det ju överslag i nåt ställverk eller så...

Idag blev det lite sovmorgon och sen packade vi in oss hela "familjen" i bilen och drog till skogs. Eftersom vi nu är inne i den "riktiga" jaktsäsongen enligt husse, dvs med drivande hund på rådjur, så var bössan med, och jag skulle agera hundförare var väl tanken. Det första släppet gick vi dock på gemensamt och nog blev det drev alltid! Det försvann dock ut ur granplanteringen (jag fattade aldrig riktigt varför husse drog in oss 2-beningar där, för där inne hade han ändå inte kunnat skjuta, som jag såg saken) så vi såg aldrig med säkerhet vad det var som Otto skallade på, men drevskall var det i alla fall helt odiskutabelt.

Nästa försök så gick husse och ställde sig på pass och jag fick instruktioner om var jag skulle släppa hunden, hur jag skulle gå, och - vilket i min värld var självbevarelsedrift - att stå stilla kvar, om och när det blev upptag. Ut på ett lite öppnare område gick jag och Otto och jag hann inte mer än koppla loss honom så var upptaget ett faktum. Han försvann i en båge så jag hade en vag förhoppning om att kunna se VAD han drev, men icke. Tyvärr gick det hela iväg åt motsatt håll mot var husse placerat sig - men se, i de här sammanhangen är inget givet, och jag måste erkänna att jag tycker det är spännande med den här typen av jakt. Vakjakt (som den som bedrivs nattetid på vildsvin), är inget för mig - då somnar jag bara. Efter en stund böljade nämligen drevet tillbaka i riktning mot husse! Döm om min förvåning då jag nästan fick ett rådjur i famnen. Frågan är om det var djuret eller jag som blev mest förvånat. Troligen hade hon "smugit" i nederkant på den höjd där husse var placerad, för han hade inte ens sett djuret då - däremot på längre håll. Blev en del muttrande för om husse själv stått där jag stod, då hade det varit skottläge! En liten stund senare dök även Otto upp "rakt i famnen på mig" - ganska givet eftersom han ju följde spåret av rået, och han lät sig kallas in utan större krusiduller.

Vi gjorde ett tredje försök men det slutade med att Otto letade upp husse, så sen körde vi hem.

Även Hampus fick vara ute och leka känguru i skogen en stund, så klart. Tyvärr börjar han ju uppvisa en del tecken på förvirring så det gäller att hålla koll på var han är, jag är livrädd för att han ska gå vilse. Det har ju hänt tidigare - när han ändå var i bättre kondition så väl fysiskt som mentalt, än han är nu. Att han har gått vilse, alltså.

När hundarna fått sitt körde vi iväg på jakt efter möblemang till uterummet som börjar bli lite mer beboeligt, och en tur till svärföräldrarna för middag. Gott, som alltid.

Och så var den helgen slut....

Lervälling och nostalgi

Idag har vi varit i Bjuv och tävlat agility. Husse skulle jaga på sånt ställe där han inte medför egen hund, så jag fick låna Otto. Det regnade (och regnar fortfarande) och då är Bjuvs planer INTE roliga. Lervälling är bara förnamnet. Den första klassen gick väl an, eftersom det var just dagens första klass. Dock med 70 anmälda - kanske 50-55 på plats - så var banan ganska tilltrampad redan efter banvandringarna.

På plats var även L med T, som väl fick 10 fel i den klassen tror jag, samt B-M med S som tog sig i mål felfritt och som det senare visade sig, därmed bärgade sin tredje pinne i hoppklass I och alltså nu är uppflyttade till klass II. Grattis och vi är SÅ imponerade!

För egen del så hade jag ett startupplägg som jag tror jag var helt ensam om, såg i alla fall ingen annan i large som körde på det viset, men det funkade bra för mig och Otto. 6 hinder kom vi, sen blev det disk i slalom. Där var nämligen busen på väg ut från banan när han var på andra sidan slalomet och bara halvvägs klar med det, vilket fick mig att ta ett steg in i själva slalomet. Föraren för ju INTE ta hindren, så där blev det disk. Men fram till dit var det, som M uttryckte det "det bästa jag sett er göra hittills". Ja, faktum är att det nog var ett bättre lopp än det där halvvägs i Jönköping häromveckan, så länge det varade. Nåja. Det är bara att kämpa vidare.

Vi fick en hejaklack på plats också, trots vädret! Tack för att ni kom - ni vet vilka ni är!

Andra klassen var agilityklass och vid det laget var området väääldigt geggigt. Otto ville inte ens sätta sig och han var inte ensam om det. Däck-hopp var första 2 hindren och det gick bra, men sen låg det en böjd tunnel (som skulle tas från andra hållet, vi hade alltså själva böjen åt vårt håll där) till vänster när man skulle ta slalomet som var lite till höger. Där gick Otto i någon form av strejk. Ett par varv runt tunneln, morsa på domaren som stod där, och sen sticka in i tunneln. Vi tog några "roliga" hinder (återigen på väg ur slalom - hm?) och avslutade där. I ärlighetens namn tror jag inte lera, regn och elände bekommer busfröet om det handlar om jakt på ex-vis rådjur, där kommer nog drifterna in på ett annat sätt. Men att "jaga" agilityhinder i detta väder, nä...

Även B-M och S blev diskade - när föraren halkar är det lätt att det blir fel. Bäst resultat fick L & T som kom i mål med en försmädlig 5-felare på nerfarten på vippen. I övrigt ett bra lopp, som det tog L en stund att komma på innan hon kommit över den där 5:an...

Eftersom jag av olika skäl "sålt min själ" till arrangören (erbjudit mig att vara funktionär i klass II där jag inte tävlar själv) var det sedan bara att dra på gummistövlar, torr regnjacka (tur att jag har två för den första hade inte klarat 2 timmar till som det handlade om!!) och ställa sig som inropare i agilityklass II alla storlekar. Slabb, plask och urk... Många hundar tyckte INTE om underlaget - men ibland undrar jag om det är hund eller förare som tycker det är värst, och vi ska inte förringa det där med förarens påverkan på hunden...

Det är riktigt ruskväder nu, regnigt och blåsigt... vi får väl se om vi får behålla strömmen. Vågade inte ladda tvättmaskinen efter hemkomst med tanke på sånt, däremot var det väldigt skönt att plocka in hundarna rakt in i badrummet och spola av ffa Otto leran.

Just nu har jag rattat in MixMegapol på radion - där är det nostalgitripp på musikfronten så här dags på lördagarna. 80-90-tal (tidigt 90-tal)... Lotta tipsade ju om Absolut 80's häromdagen. Måste nog köpas...

Språkpolisen slår till

När jag körde E6 norrut idag, såg jag en skylt strax söder om Landskrona. "Vi bygger 50 nya tomter!" Kan man verkligen säga så? Anlägger man inte tomter, eller bygger PÅ dem??

Till min glädje imorse när en hockeyspelare intervjuades på radiosporten, slapp jag "idrottspresens". Ni vet snacket efter match; "då går vi in och gör en bra match"... Den här killen kunde faktiskt uttrycka sig i imperfekt. Härligt!