... det rasslade visst iväg nästan ett halvår sedan förra inlägget.
Under vintern/våren/försommaren har jag
-lämnat alla uppdrag i min lokala brukshundklubb
-ägnat mig åt egen hundträning istället
-tävlat lägreklass spår ett par gånger varav en med endast 8 poäng ifrån uppflyttning
-gått påbyggnadskurs i specialsök på min "andra klubb"
-läst, eller snarare lyssnat, på ganska många böcker
-återupptagit ett gammalt intresse - ridningen - och är alldeles lycklig efter varje timme på hästryggen (även om det första tillfället slutade med en kraftigt stukad fot vid avsittningen)
-gått ganska rejält "bananas" med mina odlingar, antagligen för att jag faktiskt känt att tiden har funnits när jag inte varit på klubben stup i kvarten av olika anledningar
När det gäller böcker så har jag sträcklyssnat på Carin Gerhardsens Hammarby-serie och oj så befriande det kändes med en författare som faktiskt hade ett "slut" på sin serie! Sen blir jag ärligt talat inte förvånad om figurerna dyker upp i något annat sammanhang, som Arne Dahl gjorde med flera av sina huvudpersoner ur A-gruppen.
Kristina Sandbergs "Maj-trilogi" har också passerat mina öron, jag försökte läsa den som e-bok men författarens förmodligen väldigt medvetna hantering med långa meningar osv gjorde mig lite matt. Uppläst funkade det bättre. Eftersom Maj i böckerna rent åldermässigt ligger mitt emellan min mormor och farmor, och dottern Anita som föds i första boken bara är 3 år äldre än min egen mamma (författarinnan är något år äldre än mig tror jag), så var det en del funderingar som väcktes till liv... Tyvärr är ingen i min mor-far-föräldrageneration i livet längre, men jag måste nog passa på och pumpa mina egna föräldrar på lite information.
Jag testade också en "rom-com" i bokform, Lucy Dillons "Hundar, hus och ensamma hjärtan". Nu tror jag inte att den boken är filmad (vad jag kunnat googla mig till) men det hade varit typiskt en sån film med Hugh Grant som en av de manliga huvudrollsinnehavarna... Lite glättighet som omväxling till morden är inte helt fel.
Provade även en tidigare bekantskap i form av Karin Brunk Holmqvist, denna gång var titeln "Potensgivarna". Lite kluven är jag till författare som byter tempus i samma mening, men det är väl någon form av medvetet stilgrepp får jag förmoda. Småtrevlig bok i alla fall.
Och så var jag så klart tvungen att lyssna på Arne Dahls nya, "Utmarker". Inte minst fascineras jag av att den till stora delar utspelar sig i min hemkommun, även om det är i andra delar än just de där jag växte upp. Men Helenelundsskolan, som spelar en viktig roll i handlingen, känner jag till - i gympasalen där tränade jag handboll i flera år... Ska bli spännande att se hur denna nya serie utvecklas.
Jag har också gått loss på Peter Robinsons Inspector Banks, som jag har läst en del av de svenska översättningarna av, men eftersom hans första 8 (tror jag det är) böcker inte ens finns på svenska så började jag från början, med dessa som ljudböcker - på engelska. Bra att träna språkörat lite, nu när det inte kommer naturligt i jobbet längre.
Visar inlägg med etikett trädgård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett trädgård. Visa alla inlägg
måndag, juni 06, 2016
måndag, september 21, 2015
Om att vara lycklig trots ett misslyckande - och årets mest upphaussade bok (?)
Vi börjar med boken. Jag funderade ganska länge (nåja) efter släppet av nya "Millenium"-boken, Det som inte dödar oss av David Lagercrantz, på om jag skulle "falla för marknadsföringen". Eftersom jag fick 3 månaders fritt Storytel (ljudböcker i mobilen) när jag tecknade om mitt mobilabonnemang i slutet av juni, så kom jag fram till att jag kunde ju lyssna på boken utan att betala ett öre. Då kände jag mig inte riktigt lika lurad... ;)
Själva storyn/upplägget kan man läsa på vilken boksajt som helst, så den lämnar jag därhän för att undvika att skapa spoilers. Kan dock säga som så att ganska tidigt började jag fundera i de banor som så småningom utvecklas till det centrala i historien. Det är tempo, högt tempo och jag blev faktiskt tvungen att lyssna om på den sista timmen för då blev det väldigt mycket på en gång, när alla trådar skulle löpa samman och bindas ihop. Lagercrantz har onekligen tagit i rejält - och lämnat öppningar för ytterligare en del... Tycker jag ser mer och mer av detta, att man avslutar med någon form av cliffhanger (även om den inte är så påtaglig här som t.ex. i Hjorth-Rosenfeldts böcker). Jag tror dock inte att detta är något man läser om man inte redan läst de 3 tidigare delarna (jag skulle till och med avråda ifrån det - återkopplingarna finns där och det underlättar helt klart att ha bakgrundshistorien med sig, och det räcker inte att ha sett filmerna då det finns en del väsentligheter som är utelämnade där...).
Igår, söndag, tävlade jag bruks för andra gången det här året. Varje gång jag ger mig ut i den världen känner jag att jag verkligen har saknat brukset! Nu var det lägre klass spår på programmet, precis som i april när jag startade på hemmatävlingen. Den gången var ju förberedelserna absolut inte optimala med tanke på att jag var så hårt engagerad i tävlingsarrangemanget (dag 2 = elitklassen, var mitt "slutprov" för att bli tävlingsledare). Troligen var det en bidragande faktor till att vi vimsade bort oss redan i första vinkeln = efter ca 100 meter, den gången. Fördelen med sådana händelser är ju insikten att "det här behöver vi träna på" och sommarens spårträning har därför fokuserats på vinkelträning i lite olika former. Igår var det alltså dags igen och jag drog startnummer 1 (lustigt nog hade jag drömt att jag drog just det numret på natten, dock var det en del andra komplikationer som tack och lov inte uppstod i verkligheten - min hjärna hade verkligen "party" där på natten). Vädret var väl milt sagt "så där" - när klockan ringde för uppstigning hemma hörde jag hur himlens portar öppnade sig, och lagom när vi parkerat i skogen hördes lite åskmuller. Nåja, vi har ju faktiskt tränat i alla möjliga väder (en klar fördel med att träna spår i grupp, har man bestämt med andra så blir träningen av, hävdar jag - det är mycket lättare att "fega ur" om det hällregnar när det bara är jag själv som "tänkt" träna...) så den biten bekymrade mig inte så mycket.
Påsläppet gick kanonfint, några yttepytte små kontroll-slag åt höger och vänster på sträckan men inget som var oroande eller påverkade betyget som blev 10 från båda domarna. Eftersom spåret gick utmed en väg och vi fick instruktioner innan vi åkte ut i skogen att spåren INTE korsade grusvägar (jag minns en tävling på min dåvarande hemmaklubb där jag förvirrat stoppade hunden 2-3 gånger vid en grusväg innan jag lät honom gå över - och hittade en apport) så var det inte så svårt att gissa åt vilket håll första vinkeln gick och den satte Lazer nästan klockrent genom en liten ringning. Ytterligare någon vinkel var så klockren den kunde bli - så nog har sommarens träning gett effekt! När vi hade samlat in 4 apporter (av totalt 8) så hände något... Spåret "försvann"? Någon sa efteråt att det inte är så konstigt i det vädret, jag tror egentligen att vi var på rätt väg MEN så tröt orken. Vi har inte tränat långa spår på sista tiden och begreppet spårkondition ska inte förringas! Efter en rejäl stunds vimsande och några försök att gå tillbaka till en plats där jag var hyfsat säker på att vi varit i samband med den där fjärde apporten, så konstaterade jag att tiden var slut, selade av och gick tillbaka i den riktning där jag var hyfsat säker på att bilarna stod. Och det stämde, hade inte gått så långt när jag fick syn på dem. Kändes riktigt skönt att jag har så pass bra "koll", kalla det lokalsinne eller skogsvana eller tacksam terräng men att slippa oroas (som en medtävlande) över att komma vilse är rätt gott. Tävlingen var därmed slut för oss men jag väljer att glädjas åt det fantastiskt fina arbete som Lazer utförde fram tills det "gick åt skogen"! Jämfört med den förra starten var det ju dessutom en förbättring med 400%, från 0 pinnar till 4. :)
Nu fortsätter vi träna spår och brukslydnad (och kanske några lydnadslydnadsmoment också), och siktar på nya tävlingar.
För att få reda på betyget på upptaget körde vi (tack L som följde med som support) till klubben, och när det bara var 3 kvar till lydnaden stannade vi och tittade på dem (och passade på att smygträna lite budföring med skott under platsliggningen).
Vi var alltså hemma igen vid lunchtid och det betydde "tid över" - jag gav mig iväg till stora växtbutiken och skulle "bara" köpa lite ljung... Kom hem med ett rejält lass höstblommor, ett par krukväxter och tulpan- och påskliljelökar?! Hur gick det till, liksom...? Jag som inte ens gillar att shoppa?? Eller är det KLÄDER jag inte gillar att shoppa... Jo, så är det nog. Blev lite tillfixat på framsidan av huset i alla fall, ska se om jag kan klämma in bilderna här.
Själva storyn/upplägget kan man läsa på vilken boksajt som helst, så den lämnar jag därhän för att undvika att skapa spoilers. Kan dock säga som så att ganska tidigt började jag fundera i de banor som så småningom utvecklas till det centrala i historien. Det är tempo, högt tempo och jag blev faktiskt tvungen att lyssna om på den sista timmen för då blev det väldigt mycket på en gång, när alla trådar skulle löpa samman och bindas ihop. Lagercrantz har onekligen tagit i rejält - och lämnat öppningar för ytterligare en del... Tycker jag ser mer och mer av detta, att man avslutar med någon form av cliffhanger (även om den inte är så påtaglig här som t.ex. i Hjorth-Rosenfeldts böcker). Jag tror dock inte att detta är något man läser om man inte redan läst de 3 tidigare delarna (jag skulle till och med avråda ifrån det - återkopplingarna finns där och det underlättar helt klart att ha bakgrundshistorien med sig, och det räcker inte att ha sett filmerna då det finns en del väsentligheter som är utelämnade där...).
Igår, söndag, tävlade jag bruks för andra gången det här året. Varje gång jag ger mig ut i den världen känner jag att jag verkligen har saknat brukset! Nu var det lägre klass spår på programmet, precis som i april när jag startade på hemmatävlingen. Den gången var ju förberedelserna absolut inte optimala med tanke på att jag var så hårt engagerad i tävlingsarrangemanget (dag 2 = elitklassen, var mitt "slutprov" för att bli tävlingsledare). Troligen var det en bidragande faktor till att vi vimsade bort oss redan i första vinkeln = efter ca 100 meter, den gången. Fördelen med sådana händelser är ju insikten att "det här behöver vi träna på" och sommarens spårträning har därför fokuserats på vinkelträning i lite olika former. Igår var det alltså dags igen och jag drog startnummer 1 (lustigt nog hade jag drömt att jag drog just det numret på natten, dock var det en del andra komplikationer som tack och lov inte uppstod i verkligheten - min hjärna hade verkligen "party" där på natten). Vädret var väl milt sagt "så där" - när klockan ringde för uppstigning hemma hörde jag hur himlens portar öppnade sig, och lagom när vi parkerat i skogen hördes lite åskmuller. Nåja, vi har ju faktiskt tränat i alla möjliga väder (en klar fördel med att träna spår i grupp, har man bestämt med andra så blir träningen av, hävdar jag - det är mycket lättare att "fega ur" om det hällregnar när det bara är jag själv som "tänkt" träna...) så den biten bekymrade mig inte så mycket.
Påsläppet gick kanonfint, några yttepytte små kontroll-slag åt höger och vänster på sträckan men inget som var oroande eller påverkade betyget som blev 10 från båda domarna. Eftersom spåret gick utmed en väg och vi fick instruktioner innan vi åkte ut i skogen att spåren INTE korsade grusvägar (jag minns en tävling på min dåvarande hemmaklubb där jag förvirrat stoppade hunden 2-3 gånger vid en grusväg innan jag lät honom gå över - och hittade en apport) så var det inte så svårt att gissa åt vilket håll första vinkeln gick och den satte Lazer nästan klockrent genom en liten ringning. Ytterligare någon vinkel var så klockren den kunde bli - så nog har sommarens träning gett effekt! När vi hade samlat in 4 apporter (av totalt 8) så hände något... Spåret "försvann"? Någon sa efteråt att det inte är så konstigt i det vädret, jag tror egentligen att vi var på rätt väg MEN så tröt orken. Vi har inte tränat långa spår på sista tiden och begreppet spårkondition ska inte förringas! Efter en rejäl stunds vimsande och några försök att gå tillbaka till en plats där jag var hyfsat säker på att vi varit i samband med den där fjärde apporten, så konstaterade jag att tiden var slut, selade av och gick tillbaka i den riktning där jag var hyfsat säker på att bilarna stod. Och det stämde, hade inte gått så långt när jag fick syn på dem. Kändes riktigt skönt att jag har så pass bra "koll", kalla det lokalsinne eller skogsvana eller tacksam terräng men att slippa oroas (som en medtävlande) över att komma vilse är rätt gott. Tävlingen var därmed slut för oss men jag väljer att glädjas åt det fantastiskt fina arbete som Lazer utförde fram tills det "gick åt skogen"! Jämfört med den förra starten var det ju dessutom en förbättring med 400%, från 0 pinnar till 4. :)
Nu fortsätter vi träna spår och brukslydnad (och kanske några lydnadslydnadsmoment också), och siktar på nya tävlingar.
För att få reda på betyget på upptaget körde vi (tack L som följde med som support) till klubben, och när det bara var 3 kvar till lydnaden stannade vi och tittade på dem (och passade på att smygträna lite budföring med skott under platsliggningen).
Vi var alltså hemma igen vid lunchtid och det betydde "tid över" - jag gav mig iväg till stora växtbutiken och skulle "bara" köpa lite ljung... Kom hem med ett rejält lass höstblommor, ett par krukväxter och tulpan- och påskliljelökar?! Hur gick det till, liksom...? Jag som inte ens gillar att shoppa?? Eller är det KLÄDER jag inte gillar att shoppa... Jo, så är det nog. Blev lite tillfixat på framsidan av huset i alla fall, ska se om jag kan klämma in bilderna här.
 |
| Före... |
 |
| Efter |
 |
| Ungefär hälften av innehållet i den här lådan fanns redan. |
 |
| Prydnadspumporna fick plats på trappräcket, lökarna får vänta tills dahliorna "tagit slut". |
onsdag, december 31, 2014
Då lägger vi 2014 till handlingarna...
Ja, bloggen har jag ju verkligen inte skött de senaste månaderna. Har dock bestämt mig för att sluta tala om tidsbrist - oavsett vad det gäller - och istället konstatera att jag har prioriterat andra saker. Lite tråkigt faktiskt i detta fall, eftersom jag ju faktiskt är en skrivande människa som trivs när jag skriver.
Så här i slutet av året kan jag konstatera att:
Arbetsmässigt - har året varit en spännande utmaning med ny inriktning på min tjänst och en ny chef som engagerat sig mycket i min utveckling, vilket bland annat lett till att jag gått ett par utbildningar med fokus på ledarskap och mig som... människa och ledare.
Föreningsmässigt - har jag varit inblandad i flera roliga kurser på klubben, både som deltagare och instruktör. Tyvärr har jag också varit med om att lägga ner en föreningsverksamhet, för första gången i mitt liv! Men - när inte intresset finns så går det inte att hålla på med "konstgjord andning" hur länge som helst, då är det bättre att lägga ner. Och hoppas att medlemmarna så småningom kanske saknar verksamheten.
Hundtävlings- och -träningsmässigt - Otto fick gå i agilitypension när det gäller tävlingar, han är trots allt 8 år och det viktigaste är att han håller för jakten. Problemen med uppfarterna på balansen ökade och blev till stor del det som fällde oss när det gällde att få till den där sista pinnen för uppflyttning till klass 2. Reflektionen från hoppklass 2 var att hinderhöjderna började bli utmanande även om han inte direkt rev hindren så kändes det inte riktigt okej längre. Lazer har haft en mycket varierad säsong, vissa tävlingar gick han i total strejk och vägrade att ens ta första hindret, för att på andra springa som en skållad råtta (vilket vid ett tillfälle ledde till pinne och andraplats i klassen). När det gäller brukset så tog vi oss till uppflyttning ur appellklass vid tredje försöket och jobbar nu på att få till spårlängder och lydnad som kan tänkas hålla för lägre klass. När det gäller agilityn så tränar jag mycket på självförtroendehöjdande åtgärder då jag tror att det är osäkerhetsfaktorer som skapar "strejkbeteendet", alltså - se till att han har uppgiften klar för sig och litar på att jag finns där och hjälper till. Vi håller också på och jobbar lite med miljöträning, att träna - mestadels lydnad men dock - i olika miljöer, man fastnar ju så lätt i att träna bara på hemmaklubben eller gräsmattan hemma.
Löp-/joggingmässigt - så har äntligen hälsporren flyttat (som det verkar) och jag kunde för första gången på ett par år JOGGA runt hela Tjejmilen i september. Efter det kom en osedvanligt efterhängsen förkylning, men så kom jag igång lite försiktigt igen. Och sen kom julförkylningen...
Trädgårdsmässigt - blev det lite av ett mellanår. Hade inte riktigt inspirationen under en småkylig vår, och när sedan sommarvärmen brakade loss så var det liksom för sent.
Bokmässigt - har jag inte alls läst så mycket som jag skulle vilja, men även där har det funnits orsaker till att andra saker prioriterats. Till exempel så har jag istället för att läsa, under höstens tågresor till/från jobbet och i tjänsten, lyssnat mig igenom nästan alla av P1s sommarpratare. Bestämde mig för att ta alla, oavsett om jag kände till personerna eller inte och det har varit intressant!
Och därmed så önskar jag alla vänner och bloggläsare ett gott slut på 2014 och ett gott nytt 2015!
Så här i slutet av året kan jag konstatera att:
Arbetsmässigt - har året varit en spännande utmaning med ny inriktning på min tjänst och en ny chef som engagerat sig mycket i min utveckling, vilket bland annat lett till att jag gått ett par utbildningar med fokus på ledarskap och mig som... människa och ledare.
Föreningsmässigt - har jag varit inblandad i flera roliga kurser på klubben, både som deltagare och instruktör. Tyvärr har jag också varit med om att lägga ner en föreningsverksamhet, för första gången i mitt liv! Men - när inte intresset finns så går det inte att hålla på med "konstgjord andning" hur länge som helst, då är det bättre att lägga ner. Och hoppas att medlemmarna så småningom kanske saknar verksamheten.
Hundtävlings- och -träningsmässigt - Otto fick gå i agilitypension när det gäller tävlingar, han är trots allt 8 år och det viktigaste är att han håller för jakten. Problemen med uppfarterna på balansen ökade och blev till stor del det som fällde oss när det gällde att få till den där sista pinnen för uppflyttning till klass 2. Reflektionen från hoppklass 2 var att hinderhöjderna började bli utmanande även om han inte direkt rev hindren så kändes det inte riktigt okej längre. Lazer har haft en mycket varierad säsong, vissa tävlingar gick han i total strejk och vägrade att ens ta första hindret, för att på andra springa som en skållad råtta (vilket vid ett tillfälle ledde till pinne och andraplats i klassen). När det gäller brukset så tog vi oss till uppflyttning ur appellklass vid tredje försöket och jobbar nu på att få till spårlängder och lydnad som kan tänkas hålla för lägre klass. När det gäller agilityn så tränar jag mycket på självförtroendehöjdande åtgärder då jag tror att det är osäkerhetsfaktorer som skapar "strejkbeteendet", alltså - se till att han har uppgiften klar för sig och litar på att jag finns där och hjälper till. Vi håller också på och jobbar lite med miljöträning, att träna - mestadels lydnad men dock - i olika miljöer, man fastnar ju så lätt i att träna bara på hemmaklubben eller gräsmattan hemma.
Löp-/joggingmässigt - så har äntligen hälsporren flyttat (som det verkar) och jag kunde för första gången på ett par år JOGGA runt hela Tjejmilen i september. Efter det kom en osedvanligt efterhängsen förkylning, men så kom jag igång lite försiktigt igen. Och sen kom julförkylningen...
Trädgårdsmässigt - blev det lite av ett mellanår. Hade inte riktigt inspirationen under en småkylig vår, och när sedan sommarvärmen brakade loss så var det liksom för sent.
Bokmässigt - har jag inte alls läst så mycket som jag skulle vilja, men även där har det funnits orsaker till att andra saker prioriterats. Till exempel så har jag istället för att läsa, under höstens tågresor till/från jobbet och i tjänsten, lyssnat mig igenom nästan alla av P1s sommarpratare. Bestämde mig för att ta alla, oavsett om jag kände till personerna eller inte och det har varit intressant!
Och därmed så önskar jag alla vänner och bloggläsare ett gott slut på 2014 och ett gott nytt 2015!
fredag, maj 23, 2014
Mellan hopp och förtvivlan...
Det förra inlägget skrev fredag morgon/förmiddag för en vecka sedan. DÅ trodde jag fortfarande att jag skulle köra till Malmö och tävla på lördagen. Oj, vad fel jag hade...
Husse stack till Stockholm fredag eftermiddag för att delta i SBKs kongress under helgen. Kvar hemma var alltså jag och fyra hundar. Eftersom de faktiskt är ganska bra på att "hålla igång själva" när vi är ute på tomten och fixar, passade jag på att rensa bort lite ogräs och förbereda pallkragarna för säsongens odlingar. Då... plötsligt hörde jag hur det "smällde" bakom min rygg. Otto och Lazer brakade ihop, fråga mig inte om vad men något blev de väldigt osams om. Tankarna som rusade genom hjärnan var många och ostrukturerade (det är förvånande ändå hur mycket man hinner tänka mitt i kaoset?!). Vattenkanna? Tom. Något annat att "kasta på dem"? Icke. Det blev alltså till att försöka montera isär dem medelst egen dominans och handkraft. Någonstans var min hjärna smart nog att veta att om jag stoppar in händerna bland framändarna så är det risk att jag hamnar på akuten själv (husse lyckades ju med det i vintras), så till slut fick jag tag i Lazers bakben. Framänden satt då fast i Ottos ena framben, men på något sätt lyckades jag montera loss honom därifrån och få ut honom över staketet vi har mellan fram- och baksidan av huset. Förlåt, men jag trodde inte att det var en terrier jag skaffat mig?! Konstaterade ganska kvickt att Otto blödde men efter telefondiskussion med husse bestämde jag mig för att det var inte akut nog för att köra in till djursjukhuset (som vi helst undviker i största allmänhet) på jourtid en fredagkväll. Sannolikheten att jag blivit sittande hela natten där, kändes stor. Tvättade rent såret så gott det gick, och insåg ju att det inte skulle bli någon tävling för Otto i alla fall. Hoppet att kunna tävla Lazer levde fortfarande, åtminstone någon timme till. Vid det laget (någon timme senare alltså) hade nämligen Otto börjat hoppa på tre ben, så det var tämligen uppenbart att det skulle bli veterinärbesök på lördagen. Mail till tävlingsledare, kontakter med klubbkamrater (för att säkerställa att strykningen nått fram).
Lördag morgon trampade jag runt hemma tills det var lönt att åka till lördagsöppen klinik som öppnade kl. 9. De tog emot, tittade på och "skrev in". Vi tar det under dagen, var konstaterandet. I teorin insåg jag nu att det fanns en möjlighet att kasta mig hem, kasta in Lazer i bilen och köra till Malmö för att tävla sista klassen. Men - nej. Förståndet slog till och påpekade; hur bra blir det? Stressad är jag ju av den här situationen... Behöver Lazer ett lopp där matte definitivt inte är sig själv? Nej! Jag blev kvar hemma och fortsatte där jag börjat kvällen innan - med trädgårdsarbete. Bl.a. planterades det om pelargoner och flyttades ut en del av dessa.
När det väl blev dags att hämta Otto så var det 2 dränageslangar satta, huden hade släppt från underhuden på en ganska rejäl yta - jag kan mycket väl tänka mig att det var när jag skulle få loss Lazer som detta uppstod... Så - nu är det penicillin och vi har precis avslutat kuren med smärtstillande. Veterinären trodde i o f s att Otto kommer vara igång igen ganska snabbt ("nån veckas vila bör räcka") men eftersom det är 28 dagars karenstid på smärtstillande, så är det färdigtävlat för vår del fram till midsommar. Och sen är det inte många tävlingar under semestertid...
I veckan har det alltså blivit en del "VAH" - Vård Av Hund, i form av jobb hemifrån. Tur i oturen att jag just nu sitter med att producera testfall - tänka och skriva kan jag ju göra var som helst!
På söndagen blev det i alla fall spår i skogen, Lazer hade tydligen läst regelboken för den första apporten på 50 m från start, ignorerade han totalt. I lägre klass kommer ju den första apporten tidigast efter 100 meter... Resterande föremål tog han klockrent!
Måndag kväll åkte vi till Ängelholm och var med på klubbtävling där. Jag var ombedd att döma, så jag körde Lazer som "föråkare" på small-höjd. I agilityklass körde vi 5 hinder, det 5:e var vippen och den är ju lite "sådär" så det var bra läge på belöning där. I hoppklassen bestämde jag mig under pågående lopp för att "köra på" - han var pigg och "på" så vad gjorde det då att ett par hinder blev förbisprungna?! Ingenting! Glad hund - glad matte!
I tisdags hade vi distriktsmöte för klubbarna i hundungdomsdistriktet, med det andra beslutet att lägga distriktet vilande på dagordningen. De senaste åren har verksamheten gått på sparlåga - intresset från klubbar och medlemmar för distriktsmöten och -aktiviteter har varit milt sagt lågt (näst intill obefintligt vissa gånger).
Onsdag kväll var det dags för nybörjarkursen i agility. Fantastiskt kul deltagare och duktiga hundar!
Torsdag, igår, var det månadstävling i lydnad. Jag dömde, husse tävlingsledde. Med tanke på att det var första gången han gjorde det, så var han riktigt riktigt duktig. Lite mer övning så... :)
Och ikväll, fredag, har jag planterat ut dahliorna och låtit tomater, gurka, meloner m.m. flytta från uterummet till växthuset. 250 liter jord är rätt tungt kan jag meddela!
Husse stack till Stockholm fredag eftermiddag för att delta i SBKs kongress under helgen. Kvar hemma var alltså jag och fyra hundar. Eftersom de faktiskt är ganska bra på att "hålla igång själva" när vi är ute på tomten och fixar, passade jag på att rensa bort lite ogräs och förbereda pallkragarna för säsongens odlingar. Då... plötsligt hörde jag hur det "smällde" bakom min rygg. Otto och Lazer brakade ihop, fråga mig inte om vad men något blev de väldigt osams om. Tankarna som rusade genom hjärnan var många och ostrukturerade (det är förvånande ändå hur mycket man hinner tänka mitt i kaoset?!). Vattenkanna? Tom. Något annat att "kasta på dem"? Icke. Det blev alltså till att försöka montera isär dem medelst egen dominans och handkraft. Någonstans var min hjärna smart nog att veta att om jag stoppar in händerna bland framändarna så är det risk att jag hamnar på akuten själv (husse lyckades ju med det i vintras), så till slut fick jag tag i Lazers bakben. Framänden satt då fast i Ottos ena framben, men på något sätt lyckades jag montera loss honom därifrån och få ut honom över staketet vi har mellan fram- och baksidan av huset. Förlåt, men jag trodde inte att det var en terrier jag skaffat mig?! Konstaterade ganska kvickt att Otto blödde men efter telefondiskussion med husse bestämde jag mig för att det var inte akut nog för att köra in till djursjukhuset (som vi helst undviker i största allmänhet) på jourtid en fredagkväll. Sannolikheten att jag blivit sittande hela natten där, kändes stor. Tvättade rent såret så gott det gick, och insåg ju att det inte skulle bli någon tävling för Otto i alla fall. Hoppet att kunna tävla Lazer levde fortfarande, åtminstone någon timme till. Vid det laget (någon timme senare alltså) hade nämligen Otto börjat hoppa på tre ben, så det var tämligen uppenbart att det skulle bli veterinärbesök på lördagen. Mail till tävlingsledare, kontakter med klubbkamrater (för att säkerställa att strykningen nått fram).
Lördag morgon trampade jag runt hemma tills det var lönt att åka till lördagsöppen klinik som öppnade kl. 9. De tog emot, tittade på och "skrev in". Vi tar det under dagen, var konstaterandet. I teorin insåg jag nu att det fanns en möjlighet att kasta mig hem, kasta in Lazer i bilen och köra till Malmö för att tävla sista klassen. Men - nej. Förståndet slog till och påpekade; hur bra blir det? Stressad är jag ju av den här situationen... Behöver Lazer ett lopp där matte definitivt inte är sig själv? Nej! Jag blev kvar hemma och fortsatte där jag börjat kvällen innan - med trädgårdsarbete. Bl.a. planterades det om pelargoner och flyttades ut en del av dessa.
När det väl blev dags att hämta Otto så var det 2 dränageslangar satta, huden hade släppt från underhuden på en ganska rejäl yta - jag kan mycket väl tänka mig att det var när jag skulle få loss Lazer som detta uppstod... Så - nu är det penicillin och vi har precis avslutat kuren med smärtstillande. Veterinären trodde i o f s att Otto kommer vara igång igen ganska snabbt ("nån veckas vila bör räcka") men eftersom det är 28 dagars karenstid på smärtstillande, så är det färdigtävlat för vår del fram till midsommar. Och sen är det inte många tävlingar under semestertid...
I veckan har det alltså blivit en del "VAH" - Vård Av Hund, i form av jobb hemifrån. Tur i oturen att jag just nu sitter med att producera testfall - tänka och skriva kan jag ju göra var som helst!
På söndagen blev det i alla fall spår i skogen, Lazer hade tydligen läst regelboken för den första apporten på 50 m från start, ignorerade han totalt. I lägre klass kommer ju den första apporten tidigast efter 100 meter... Resterande föremål tog han klockrent!
Måndag kväll åkte vi till Ängelholm och var med på klubbtävling där. Jag var ombedd att döma, så jag körde Lazer som "föråkare" på small-höjd. I agilityklass körde vi 5 hinder, det 5:e var vippen och den är ju lite "sådär" så det var bra läge på belöning där. I hoppklassen bestämde jag mig under pågående lopp för att "köra på" - han var pigg och "på" så vad gjorde det då att ett par hinder blev förbisprungna?! Ingenting! Glad hund - glad matte!
I tisdags hade vi distriktsmöte för klubbarna i hundungdomsdistriktet, med det andra beslutet att lägga distriktet vilande på dagordningen. De senaste åren har verksamheten gått på sparlåga - intresset från klubbar och medlemmar för distriktsmöten och -aktiviteter har varit milt sagt lågt (näst intill obefintligt vissa gånger).
Onsdag kväll var det dags för nybörjarkursen i agility. Fantastiskt kul deltagare och duktiga hundar!
Torsdag, igår, var det månadstävling i lydnad. Jag dömde, husse tävlingsledde. Med tanke på att det var första gången han gjorde det, så var han riktigt riktigt duktig. Lite mer övning så... :)
Och ikväll, fredag, har jag planterat ut dahliorna och låtit tomater, gurka, meloner m.m. flytta från uterummet till växthuset. 250 liter jord är rätt tungt kan jag meddela!
onsdag, oktober 02, 2013
En lugn hemmakväll...
För första gången på "jag vet inte när" har jag en vardagkväll (måndag-torsdag) på hemmaplan. När man börjar betrakta vanliga husliga göromål som "avkoppling" har det kanske gått lite långt...?
Började med lite stök på tomten, så fick hundarna passa på att springa av sig också. De är bra på det viset, så länge jag är ute med dem och "gör nåt" så är de rätt så aktiva. Nästan lika bra som en promenad, tror jag!
Resten åt kvällen tänker jag ägna åt sånt som att
- hänga upp mina/våra egenodlade chilifrukter på tork
- sortera, vika och lägga undan ren tvätt
- hänga upp nytvättad tvätt
- klippa klor på samtliga hundar
och lite annat smått och gott... Vi får väl se när batterierna tar slut i duracell-kaninen. Kanske hinner jag även med något litet inomhuspyssel med de fyrbenta?
Och för andra gången på en vecka är min far inlagd på sjukhus. Mindre kul - i synnerhet när man är 55 mil därifrån. Det verkar dock inte vara livshotande den här gången heller. Får jag hoppas.
Började med lite stök på tomten, så fick hundarna passa på att springa av sig också. De är bra på det viset, så länge jag är ute med dem och "gör nåt" så är de rätt så aktiva. Nästan lika bra som en promenad, tror jag!
Resten åt kvällen tänker jag ägna åt sånt som att
- hänga upp mina/våra egenodlade chilifrukter på tork
- sortera, vika och lägga undan ren tvätt
- hänga upp nytvättad tvätt
- klippa klor på samtliga hundar
och lite annat smått och gott... Vi får väl se när batterierna tar slut i duracell-kaninen. Kanske hinner jag även med något litet inomhuspyssel med de fyrbenta?
Och för andra gången på en vecka är min far inlagd på sjukhus. Mindre kul - i synnerhet när man är 55 mil därifrån. Det verkar dock inte vara livshotande den här gången heller. Får jag hoppas.
onsdag, maj 08, 2013
ÄNTLIGEN
Idag kom äntligen kameran tillbaka från verkstan och därmed blev det lite bilder från trädgården. Tyvärr har vi lite "dåligt mikroklimat" så bara ett par hus bort har växtligheten kommit mycket längre!
måndag, oktober 17, 2011
Kort sammanfattning
- Frosten tog dahliorna natten till fredag...
- I lördags var jag och Lazer ute och spårade. På äng, där det var frost ungefär hälften av spåret när jag gick ut det, som sedan hade hunnit töa bort på större delen av spåret när jag släppte på. Den lille svarte hunden gick lysande den första "raksträckan" när han väl hade fäst på spåret (lite "analyserande" i början kan väl inte vara helt fel??) = bra i spåret och rakt, markerade träapporterna "svagt" men i alla fall så pass att jag såg och kunde berömma, leksaken som låg mitt på andra benet tog han klockrent. Där hade han dock lite allmänna problem för där låg frosten kvar i gräset. Även vinklarna (2 st) löstes bra. Jag hade kanske 5 m lina ute...
- På eftermiddagen åkte resterna av dahliorna till "tippen" + att jag tömde växthuset på tomatplantor och melon-dito (som det aldrig blev någon skörd på). Dahlia-knölarna grävdes upp och parkerades i papperskassar i uterummet för lite torkning innan vidare transport ner i källaren där de brukar övervintra. Hibiscusarna räddade jag in redan innan förra helgen och pelargonerna fick komma in i fredags... De behöver ansas lite, så får vi se om jag lyckas med övervintringen i år.
- Igår var det först "höstmöte" i HU-distriktet, vilket var förlagt till Skånes Djurpark. Ganska många djur var faktiskt framme i det vackra höstvädret, och vi kom lagom till matningen av sälarna. Årets kut var en söt lite krabat som påminde lite om en spaniel... "Jag är HUNGRIG!!!"
- När vi var klara med mötet körde vi hem och stack till skogs med hundarna på en härlig promenad i det vackra vädret. Uppskattat av alla utom möjligtvis Hampus som nog tyckte att det var onödigt långt...
- Som om det inte var nog med detta hann jag klämma ut ett spår på ängen hemmavid också. Och jajamensan! Nu tog han även träapporterna i munnen! Det tar sig, kan man säga. Jag vågade mig också på att släppa ut linan till 10 meter som ju är "minimum" på tävling.
- Enligt principen att den som har släpat hem jaktbytet får tillreda det fick husse inta köket, medan jag körde dammsugare och golvmopp...
- Sen var helgen slut. Tjolahopp.
- I lördags var jag och Lazer ute och spårade. På äng, där det var frost ungefär hälften av spåret när jag gick ut det, som sedan hade hunnit töa bort på större delen av spåret när jag släppte på. Den lille svarte hunden gick lysande den första "raksträckan" när han väl hade fäst på spåret (lite "analyserande" i början kan väl inte vara helt fel??) = bra i spåret och rakt, markerade träapporterna "svagt" men i alla fall så pass att jag såg och kunde berömma, leksaken som låg mitt på andra benet tog han klockrent. Där hade han dock lite allmänna problem för där låg frosten kvar i gräset. Även vinklarna (2 st) löstes bra. Jag hade kanske 5 m lina ute...
- På eftermiddagen åkte resterna av dahliorna till "tippen" + att jag tömde växthuset på tomatplantor och melon-dito (som det aldrig blev någon skörd på). Dahlia-knölarna grävdes upp och parkerades i papperskassar i uterummet för lite torkning innan vidare transport ner i källaren där de brukar övervintra. Hibiscusarna räddade jag in redan innan förra helgen och pelargonerna fick komma in i fredags... De behöver ansas lite, så får vi se om jag lyckas med övervintringen i år.
- Igår var det först "höstmöte" i HU-distriktet, vilket var förlagt till Skånes Djurpark. Ganska många djur var faktiskt framme i det vackra höstvädret, och vi kom lagom till matningen av sälarna. Årets kut var en söt lite krabat som påminde lite om en spaniel... "Jag är HUNGRIG!!!"
- När vi var klara med mötet körde vi hem och stack till skogs med hundarna på en härlig promenad i det vackra vädret. Uppskattat av alla utom möjligtvis Hampus som nog tyckte att det var onödigt långt...
- Som om det inte var nog med detta hann jag klämma ut ett spår på ängen hemmavid också. Och jajamensan! Nu tog han även träapporterna i munnen! Det tar sig, kan man säga. Jag vågade mig också på att släppa ut linan till 10 meter som ju är "minimum" på tävling.
- Enligt principen att den som har släpat hem jaktbytet får tillreda det fick husse inta köket, medan jag körde dammsugare och golvmopp...
- Sen var helgen slut. Tjolahopp.
tisdag, juli 05, 2011
Lite träning, lite annat och päls som faller...
Dagarna har rasslat förbi och inte minst värmen har gjort att jag har dragit mig för att sitta vid datorn. Åska är ju heller ingen bra grej för teknik-maskineriet hemma, så det har också bidragit.
Hur som, det har passerat några dagar och vad har då hänt…
I onsdags var det instruktörsmöte på klubben, det kändes lite ”tunnbesökt” men vi är ju inne i semestertider och med lite kort varsel på kallelsen så blir det väl lätt så. Nu sattes datum för nästa gång redan på detta möte, frågan är hur bra det kommer att nå ut till berörda…?
I torsdags var det månadstävling lydnad/brukslydnad/rallylydnad. Vi stack ner och tittade på lydnadsklass-ekipagen (bara ettor), det blåste snålt och kallt så shorts var inte den optimala klädseln och vi körde hem igen ganska snabbt.
I fredags var det middag hos svärföräldrarna…
Lördag förmiddag spenderade jag i skogen – äntligen… Lazer fick sig ytterligare ett ”korvspår” förtjänstfullt utlagt av M. Avstickarna och bakåtslagen börjar minska men jag kör med VÄLDIGT kort koppel än så länge. Totalt körde vi igenom spår/uppletande med 6 hundar på 3 förare… och då hade JAG bara Lazer med mig! Ibland kan man ju fundera på vad det är som gör att man omger sig med folk som är lika tokiga som vi själva dvs har minst 2 hundar??
Eftermiddagen ägnade vi åt lite matinköp + att jag tyckte det behövdes lite nya blomster i trädgården. Penséerna börjar se lite tråkiga ut, milt sagt. Några ”bondpelargoner” (som pellis-fantasten Lotta skulle uttryckt det) fick följa med hem, ett par amplar med petunior och lite annat smått o gott.
Väl hemma började husse gräva. Vi har ju ett litet (inte) projekt på gång med diverse omflyttningar av växthus, hundgårdar osv. Själv tog jag tag i en riktig surdeg – bilstädning. Efter knappa 2 timmar så var förvandligen klart märkbar, från nästintill rullande sopcontainer till en hyfsat vanlig bil (med undantag för hundbur och diverse hundträningsprylar, som dock för stunden är välorganiserat placerade i tygkassar i en plastback i baksätet). Det är väl möjligen fördelen med att städa bilen så sällan, skillnaden blir väldigt markant! Dessutom konstaterade jag att vår nya dammsugare (nåja, ny och ny, men den vi köpte i vintras) var klart bättre på det här området än den gamla. :-)
Vid 20-tiden öppnade sig himlens portar efter en varm och klibbig eftermiddag. Åska, slagregn, hagel och blåst.
Söndagen var skönt ”obokad” och på förmiddagen hann jag med ett litet korvspår till åt Lazer på gärdet hemma, det slogs för ett tag sen så just nu vågar man gå där utan att riskera att trampa ner något som ska bli mat till kossor eller hästar. Bara en liten avstickare åt vänster och ett enda bakåtsnurr den här gången. Ska försöka se till att lägga några spår nu i veckan också, kvällarna är ju långa och ljusa…
Dessutom tog jag och Otto en joggingtur. Det blev bara ca 3 km, men med tanke på att värmen redan var uppe på 25 grader så fick det räcka. Vi är ju ganska otränade också. Årets mål med Tjejmilen får nog bli ”ta mig runt” igen… Vet inte riktigt vad det är som har gjort att våren har varit så totalt hysterisk, känns som jag inte har hunnit någonting annat än föreningsverksamhet och det mest akuta hemma?
Husse fortsatte gräva och jag planterade nyinköpta blommor. Och slängde på lite gödsel på tomaterna och rosorna (som ser lite ledsna ut, f-n vet om det inte var dumt att flytta dem när jag gjorde det).
Värmen satte dock stopp för oss ganska snart och det fick bli lite siesta på eftermiddagen… 27-28 grader i skuggan och hög luftfuktighet är inte direkt lysande förutsättningar för fysiskt arbete utomhus!
Lite mat och en ”filmkväll” hos M, L och P – vi skulle kolla på det filmade materialet från MHt häromveckan. Det blir ju ett annat perspektiv än när man går med som förare, när man får se det lite från sidan. Den där videokameran kommer nog att bli en nyttig pryl framöver också!
Har även lagt lite tid på att kamma Hampus under helgen. Sedan ett par månader tillbaka har jag noterat att det ligger mer löst hundhår än vanligt och skräpar hemma – och det beror inte enbart på att jag slarvat med ”snabeldraken”. Efter lite undersökningar av samtliga 3 fyrbeningar har jag konstaterat att det är Hampe som fäller – och det är inte lite päls han släpper ifrån sig heller. Det märkliga är att a) min erfarenhet är att springrarna inte brukar har några direkta fällningsperioder utan de har tappat lite lite lite päls hela tiden (till skillnad från min ”gamla” ras schäfer, där man hade halva hunden på golvet 2 ggr om året), men även b) Hampe är ju kastrerad och då brukar ju hundarna inte alls fälla?? Jag har inte bytt foder eller någonting annat, så frågan jag ställer mig är lite grann – vad är nu detta? Någon form av ålderskrämpa?
Under gårdagskvällen hanns det med både ett litet spår åt Lazer och en joggingrunda med Otto. Igår hann jag även inse att jag har blivit rätt ”nördig”. Aldrig förut har jag försökt kombinera ihop hundtävlande och semester, och dessutom har vi i år beställt nya fönster som ska monteras i början av semestern (ja, vi har beställt montering också – husse är visserligen händig men ibland är det bättre att låta andra göra jobbet). Det KAN bero på att jag aldrig tidigare har a) haft semester på det sättet som jag har numera (under mina arbetsår i idrottsvärlden på 90-talet så var sommarsemester något det var begränsad tillgång på då vi hade högsäsong under sommarmånaderna, däremot blev det alltid ledigt runt jul och nyår), b) en hund som det faktiskt varit roligt att tävla med på det sätt som det har blivit med Otto den här säsongen samt c) det råder faktiskt en viss brist på agilitytävlingar i klass 1 i Skåne med omnejd ett tag framöver. Alltså gäller det att passa på när tillfälle bjuds, och dessutom missar jag ett tillfälle längre fram i sommar eftersom jag lovat att döma freestyle på USM.
Och nu: 4 arbetsdagar kvar till semestern…
Hur som, det har passerat några dagar och vad har då hänt…
I onsdags var det instruktörsmöte på klubben, det kändes lite ”tunnbesökt” men vi är ju inne i semestertider och med lite kort varsel på kallelsen så blir det väl lätt så. Nu sattes datum för nästa gång redan på detta möte, frågan är hur bra det kommer att nå ut till berörda…?
I torsdags var det månadstävling lydnad/brukslydnad/rallylydnad. Vi stack ner och tittade på lydnadsklass-ekipagen (bara ettor), det blåste snålt och kallt så shorts var inte den optimala klädseln och vi körde hem igen ganska snabbt.
I fredags var det middag hos svärföräldrarna…
Lördag förmiddag spenderade jag i skogen – äntligen… Lazer fick sig ytterligare ett ”korvspår” förtjänstfullt utlagt av M. Avstickarna och bakåtslagen börjar minska men jag kör med VÄLDIGT kort koppel än så länge. Totalt körde vi igenom spår/uppletande med 6 hundar på 3 förare… och då hade JAG bara Lazer med mig! Ibland kan man ju fundera på vad det är som gör att man omger sig med folk som är lika tokiga som vi själva dvs har minst 2 hundar??
Eftermiddagen ägnade vi åt lite matinköp + att jag tyckte det behövdes lite nya blomster i trädgården. Penséerna börjar se lite tråkiga ut, milt sagt. Några ”bondpelargoner” (som pellis-fantasten Lotta skulle uttryckt det) fick följa med hem, ett par amplar med petunior och lite annat smått o gott.
Väl hemma började husse gräva. Vi har ju ett litet (inte) projekt på gång med diverse omflyttningar av växthus, hundgårdar osv. Själv tog jag tag i en riktig surdeg – bilstädning. Efter knappa 2 timmar så var förvandligen klart märkbar, från nästintill rullande sopcontainer till en hyfsat vanlig bil (med undantag för hundbur och diverse hundträningsprylar, som dock för stunden är välorganiserat placerade i tygkassar i en plastback i baksätet). Det är väl möjligen fördelen med att städa bilen så sällan, skillnaden blir väldigt markant! Dessutom konstaterade jag att vår nya dammsugare (nåja, ny och ny, men den vi köpte i vintras) var klart bättre på det här området än den gamla. :-)
Vid 20-tiden öppnade sig himlens portar efter en varm och klibbig eftermiddag. Åska, slagregn, hagel och blåst.
Söndagen var skönt ”obokad” och på förmiddagen hann jag med ett litet korvspår till åt Lazer på gärdet hemma, det slogs för ett tag sen så just nu vågar man gå där utan att riskera att trampa ner något som ska bli mat till kossor eller hästar. Bara en liten avstickare åt vänster och ett enda bakåtsnurr den här gången. Ska försöka se till att lägga några spår nu i veckan också, kvällarna är ju långa och ljusa…
Dessutom tog jag och Otto en joggingtur. Det blev bara ca 3 km, men med tanke på att värmen redan var uppe på 25 grader så fick det räcka. Vi är ju ganska otränade också. Årets mål med Tjejmilen får nog bli ”ta mig runt” igen… Vet inte riktigt vad det är som har gjort att våren har varit så totalt hysterisk, känns som jag inte har hunnit någonting annat än föreningsverksamhet och det mest akuta hemma?
Husse fortsatte gräva och jag planterade nyinköpta blommor. Och slängde på lite gödsel på tomaterna och rosorna (som ser lite ledsna ut, f-n vet om det inte var dumt att flytta dem när jag gjorde det).
Värmen satte dock stopp för oss ganska snart och det fick bli lite siesta på eftermiddagen… 27-28 grader i skuggan och hög luftfuktighet är inte direkt lysande förutsättningar för fysiskt arbete utomhus!
Lite mat och en ”filmkväll” hos M, L och P – vi skulle kolla på det filmade materialet från MHt häromveckan. Det blir ju ett annat perspektiv än när man går med som förare, när man får se det lite från sidan. Den där videokameran kommer nog att bli en nyttig pryl framöver också!
Har även lagt lite tid på att kamma Hampus under helgen. Sedan ett par månader tillbaka har jag noterat att det ligger mer löst hundhår än vanligt och skräpar hemma – och det beror inte enbart på att jag slarvat med ”snabeldraken”. Efter lite undersökningar av samtliga 3 fyrbeningar har jag konstaterat att det är Hampe som fäller – och det är inte lite päls han släpper ifrån sig heller. Det märkliga är att a) min erfarenhet är att springrarna inte brukar har några direkta fällningsperioder utan de har tappat lite lite lite päls hela tiden (till skillnad från min ”gamla” ras schäfer, där man hade halva hunden på golvet 2 ggr om året), men även b) Hampe är ju kastrerad och då brukar ju hundarna inte alls fälla?? Jag har inte bytt foder eller någonting annat, så frågan jag ställer mig är lite grann – vad är nu detta? Någon form av ålderskrämpa?
Under gårdagskvällen hanns det med både ett litet spår åt Lazer och en joggingrunda med Otto. Igår hann jag även inse att jag har blivit rätt ”nördig”. Aldrig förut har jag försökt kombinera ihop hundtävlande och semester, och dessutom har vi i år beställt nya fönster som ska monteras i början av semestern (ja, vi har beställt montering också – husse är visserligen händig men ibland är det bättre att låta andra göra jobbet). Det KAN bero på att jag aldrig tidigare har a) haft semester på det sättet som jag har numera (under mina arbetsår i idrottsvärlden på 90-talet så var sommarsemester något det var begränsad tillgång på då vi hade högsäsong under sommarmånaderna, däremot blev det alltid ledigt runt jul och nyår), b) en hund som det faktiskt varit roligt att tävla med på det sätt som det har blivit med Otto den här säsongen samt c) det råder faktiskt en viss brist på agilitytävlingar i klass 1 i Skåne med omnejd ett tag framöver. Alltså gäller det att passa på när tillfälle bjuds, och dessutom missar jag ett tillfälle längre fram i sommar eftersom jag lovat att döma freestyle på USM.
Och nu: 4 arbetsdagar kvar till semestern…
söndag, maj 08, 2011
Hunderi-helg
Igår var det spårkurs igen, praktikgång 2. Flera av deltagarna hade tränat flitigt sedan förra gången, kul!!
Det var varmt och soligt och det är ju trevligt, men frågan är hur det påverkade hundarna. Eftersom vi kör 2 spår för varje hund och det för flera gick sämre andra spåret… Mental påfrestning + värme = mindre bra? Kan vara värt att fundera över.
Eftersom jag ändå var i skogen så passade jag på när kursarna hade kört hem, och la ett spår åt Lazer. Ca 100 meter, rakt fram, fin granskog med mossunderlag. Fick ligga ca 30 minuter. Som vanligt far han fram som en dammsugare i 190 km/tim… och slår stundtals ganska kraftigt. Nu lyckades jag även bli lite bortvimsad av det beteendet så jag tappade riktningen lite, men vi kom fram till slutet (fleece-kamp-fläta).
Det finns en del att fundera på och inte minst träna på!!
Efter det så körde jag till klubben där vi skulle förbereda för inofficiell agilitytävling som L höll i som projektarbete i skolan.
Och sen var DEN dagen slut…
Idag var det upp i ottan för ovannämnda agilitytävling… Fördelen var att vi var klara vid 13-tiden. Då hade jag hunnit både funktionära och tävla. Otto, som ju faktiskt under vintern verkat blivit “bättre”, var tillbaka i gamla spår. In i tältet och hälsa på funktionärer… Bläh. Just det beteendet är så jämrans svårt att “komma åt” känner jag. I andra klassen gick det bra i alla fall… 8 hinder. Sen kom det en svårighet vi inte riktigt redde ut och då ballade han ur igen. Suck. Ja, fullt ut känner jag inte att jag kan ta på mig de här grejorna som förare… Visst, någonstans är han väl inte tillräckligt väl genomtränad, men när det är saker som vi tränat på (i första klassen, som var hoppklass) och han ändå sk*ter i mig?!
När det hela var klart körde vi hem och sen har hundarna sprungit på tomten och jag har – trädgårdspysslat. Vi köpte potatis- och jordgubbstunnor tidigare i våras och nu är jordgubbsplantorna flyttade och sättpotatisen nedpetad. Och så är det grönsaker sådda och lite blommor också…
Och så var den här dagen nästan slut också. Tjohej…
torsdag, april 28, 2011
Surt...
Glömde ju skriva att jag tog mig samman igår och travade in på Löplabbet i Lund, där jag befann mig å tjänstens vägnar. Eftersom jag köpte mina befintliga joggingskor på LL för 2 år sen (dock annan butik) så verkade det enklast att ta med skorna och säga "jag vill ha nya likadana". Sagt och gjort. Och enligt lagen om, ja ni vet vad, så fanns de naturligtvis inte i lager i min storlek. Suck... De lovade att beställa hem dem och i bästa fall finns de i butiken imorgon fredag. Nu funkar ju visserligen de befintliga skorna men när man har bestämt sig för något nytt så är det surt att behöva vänta. :-(
Igår kväll blev det förresten någon form av överslagshandling hos mig. Hade en lååång lista på saker jag skulle göra, föreningstekniska så väl som "egen-administrativa"... Vad gjorde jag, eftersom det var vackert väder? Jo, gick ut i trädgården och rensade ogräs... Nu är alla rabatterna någorlunda städade i alla fall. Sen blev det attack på administrativa åtgärder... återstår dock några saker fortfarande.
Igår kväll blev det förresten någon form av överslagshandling hos mig. Hade en lååång lista på saker jag skulle göra, föreningstekniska så väl som "egen-administrativa"... Vad gjorde jag, eftersom det var vackert väder? Jo, gick ut i trädgården och rensade ogräs... Nu är alla rabatterna någorlunda städade i alla fall. Sen blev det attack på administrativa åtgärder... återstår dock några saker fortfarande.
onsdag, februari 09, 2011
Hur multi-nördig kan man vara...
Förutom hunderiet så är ju trädgården en passion i mitt liv. I slutet av mars så går "Nordiska trädgårdar" på Stockholmsmässan. Nu har jag lyckats boka mig på annat under helgen, men mässan börjar ju redan på torsdagen... Frågan jag just nu brottas med är således - ta ledigt en dag och flyga upp över dagen? ÄR jag så mycket trädgårdsnörd? Och förutom flygbiljetterna så - hur mycket kostar det jag riskerar att köpa med mig hem? Eller ska jag satsa på den skånska trädgårdsmässan, där man i år tydligen har slagit ihop de tidigare 2 evenemang som funnits, och därmed förhoppningsvis fått lite substans i det hela (var där för något år sedan och det som då kördes parallellt med Hem & Villa-mässan var en besvikelse, oerhört "futtigt").
Eller ska jag försöka stilla mig lite, mina ambitioner de senaste 2 åren har ju vida överstigit vad jag orkat med i slutänden... Hmmm....
Kan bara konstatera att jag i måndags, efter skrivet inlägg, faktiskt gick ut i badrummet med Lazer och började arbeta med att "lägga huvudet i backen" vilket jag vill ha i platsliggningen. På 5 min hade han så smått börjat ana vad jag var ute efter, tror jag. Igår kväll fortsatte jag och nu börjar det så smått hända saker. Det kluriga är bara att belöna precis rätt sak - ingen rörelse i resten av kroppen! Lättare sagt än gjort... Men det ska nog bli bra i slutänden.
Eller ska jag försöka stilla mig lite, mina ambitioner de senaste 2 åren har ju vida överstigit vad jag orkat med i slutänden... Hmmm....
Kan bara konstatera att jag i måndags, efter skrivet inlägg, faktiskt gick ut i badrummet med Lazer och började arbeta med att "lägga huvudet i backen" vilket jag vill ha i platsliggningen. På 5 min hade han så smått börjat ana vad jag var ute efter, tror jag. Igår kväll fortsatte jag och nu börjar det så smått hända saker. Det kluriga är bara att belöna precis rätt sak - ingen rörelse i resten av kroppen! Lättare sagt än gjort... Men det ska nog bli bra i slutänden.
söndag, oktober 17, 2010
Hur...
... ska jag hinna allt jag vill/behöver den kommande veckan?! Det är just nu frågan... Inte blev det bättre när posten bar hit en pärm som ska vara igenomläst innan domarkonferensen jag ska på nästa helg. Den kom i torsdags, så jag kan tycka att det var LITE sent, för det är inte lite material. Jag brukar inte orda så mycket om mitt freestyleengagemang här men nu blev jag lite irriterad. De flesta av oss som dömer, har ju jobb/studier på dagarna och antagligen ganska många andra engagemang på kvällar o helger.
Idag har vi fortsatt kurseriet, dvs vi tog oss runt hela banan som byggdes upp igår. Svårt men roligt och framför allt började Otto svara riktigt bra på en hel del av de "nya" handlingmanövrarna + att jag på sista rundan när vi sprang hela banan, faktiskt fick stopp på honom när han var på väg att ta ett hinder från fel håll. Lyhördheten har alltså ökat lite till, tjoho!! Vi ägnade också lite tid på eftermiddagen åt "grundträning" - dvs sånt som är viktigt för Lazer och för den delen även för vuxna hundar. Sitta kvar (start), vara nära (här), röra sig "runt" hinderstöd och inte minst - kontaktfält. Nej, agility är INTE lätt. Och just detta att det hela tiden dyker upp nya handlingslösningar osv gör det inte enklare precis.
När jag kom hem tog jag tag i räddningsaktionen för pelargonerna - det var -6 grader imorse så de såg lite ledsna ut. Nu har de fått flytta in i uterummet och där är det nog lite mysigare när man är pelargon. :-)
Efter det så ville husse åka och jaga lite änder. Han ville påskina att det var Lazer som framfört dylika önskemål, hrm... personligen tycker jag inte det är särskilt upphetsande med jakt som innebär "sitta och vänta" men jag bet ihop. Bra träning för Lazer att vara passiv. Nu blev det ingenting skjutet för ankorna var inte ute och flög idag - och de som var det, flög för högt. Tur för dom, otur för oss.
Idag har vi fortsatt kurseriet, dvs vi tog oss runt hela banan som byggdes upp igår. Svårt men roligt och framför allt började Otto svara riktigt bra på en hel del av de "nya" handlingmanövrarna + att jag på sista rundan när vi sprang hela banan, faktiskt fick stopp på honom när han var på väg att ta ett hinder från fel håll. Lyhördheten har alltså ökat lite till, tjoho!! Vi ägnade också lite tid på eftermiddagen åt "grundträning" - dvs sånt som är viktigt för Lazer och för den delen även för vuxna hundar. Sitta kvar (start), vara nära (här), röra sig "runt" hinderstöd och inte minst - kontaktfält. Nej, agility är INTE lätt. Och just detta att det hela tiden dyker upp nya handlingslösningar osv gör det inte enklare precis.
När jag kom hem tog jag tag i räddningsaktionen för pelargonerna - det var -6 grader imorse så de såg lite ledsna ut. Nu har de fått flytta in i uterummet och där är det nog lite mysigare när man är pelargon. :-)
Efter det så ville husse åka och jaga lite änder. Han ville påskina att det var Lazer som framfört dylika önskemål, hrm... personligen tycker jag inte det är särskilt upphetsande med jakt som innebär "sitta och vänta" men jag bet ihop. Bra träning för Lazer att vara passiv. Nu blev det ingenting skjutet för ankorna var inte ute och flög idag - och de som var det, flög för högt. Tur för dom, otur för oss.
onsdag, oktober 13, 2010
Träning och höst
Jag har ju faktiskt varit riktigt flitig när det gäller träningen de senaste dagarna (vilket bidrar till att jag inte orkar blogga när jag sen väl kommer hem).
I måndags hade B kurs och jag följde med ner på klubben. Körde lite lydnad (position, framförgående och platsliggning) med Otto och Lazer fick roa sig med position, sitt-stanna kvar och ligg. Sen körde jag iväg till det närliggande elljusspåret (det är väl någon km från klubben) och testade det med Otto. Ca 3,4 km blev det och det var en bra och omväxlande runda. Inte det bästa elljus jag sprungit i men bättre än beckmörker! Vi har ju dusch på klubben så in där när jag kom tillbaka och sen ägnade jag mig åt att skriva klubbens svar på remissen om det föreslagna naturreservatet som vi kommer att bli omringade av framöver. En effektiv och bra kväll!
Igår var det kurs. Vi hade 3 olika kombinationer och det tar sin lilla tid även om vi delar upp gruppen och kör 2 komb parallellt! När vi var klara körde jag igenom den ena (byten i 8a) med Otto och sen satte jag upp något som i alla fall påminde om sekvensen där vi diskade oss i hoppklassen i söndags - hopp, böjd tunnel, hopp. Till slut fick jag till det, för problemet där var nog min handling-osäkerhet, helt klart. Lazer fick faktiskt vila, för när jag var klar med Otto var klockan närmare 21 och jag var lite trött. Gårdagen blev inte som planerat på jobbet heller, vilket gjorde att den mentala tröttheten var påtaglig...
Idag är husse på möte och jag har fortsatt på det effektiva spåret. Först koppelträningspromenad med Lazer (ibland börjar jag undra om det lilla svarta yrvädret någonsin ska lära sig att gå i koppel, men sen kommer de där stunderna när det ändå känns som det finns hopp) och lite slalom och ligg-träning när vi kom hem igen. Fick städa gräsmattan lite först dock... Sen var det Hampus tur, han fick en promenad på tuman-tass med matte. In med honom och ut med Otto, där började jag med slalom och platsliggning, sen in och byta kläder och ut och springa, ca 3,5 km fick vi ihop här hemma också - fast med pannlampa. Känns bra att hundarna fått en ordentlig dos vardera av min tid ikväll! Tvättmaskin och torktumlare sköter sig ju till stor del själv (men nu finns det en hög att vika, fast det får nog bli imorgon). Nu återstår lite föreningsarbete och sen är det frågan om det blir en stund i TV-soffan eller sängen med den första i högen av deckare jag fick av K i somras.
Det är bara att konstatera att det är bra för mig att ha ett träningsprogram att följa, om än enkelt...
Frosten har slagit till med full kraft, igår och imorse var det skrapa bilrutor som gällde. Dahliorna är nu bortom all räddning så i helgen får jag försöka hinna med att gräva upp knölarna för vinterförvaring. Hann fota lite innan men bilderna får jag lägga upp en annan dag. Måste leta fram "höstkängorna" så jag slipper frysa om fötterna på morgnarna på vägen till jobbet.
I måndags hade B kurs och jag följde med ner på klubben. Körde lite lydnad (position, framförgående och platsliggning) med Otto och Lazer fick roa sig med position, sitt-stanna kvar och ligg. Sen körde jag iväg till det närliggande elljusspåret (det är väl någon km från klubben) och testade det med Otto. Ca 3,4 km blev det och det var en bra och omväxlande runda. Inte det bästa elljus jag sprungit i men bättre än beckmörker! Vi har ju dusch på klubben så in där när jag kom tillbaka och sen ägnade jag mig åt att skriva klubbens svar på remissen om det föreslagna naturreservatet som vi kommer att bli omringade av framöver. En effektiv och bra kväll!
Igår var det kurs. Vi hade 3 olika kombinationer och det tar sin lilla tid även om vi delar upp gruppen och kör 2 komb parallellt! När vi var klara körde jag igenom den ena (byten i 8a) med Otto och sen satte jag upp något som i alla fall påminde om sekvensen där vi diskade oss i hoppklassen i söndags - hopp, böjd tunnel, hopp. Till slut fick jag till det, för problemet där var nog min handling-osäkerhet, helt klart. Lazer fick faktiskt vila, för när jag var klar med Otto var klockan närmare 21 och jag var lite trött. Gårdagen blev inte som planerat på jobbet heller, vilket gjorde att den mentala tröttheten var påtaglig...
Idag är husse på möte och jag har fortsatt på det effektiva spåret. Först koppelträningspromenad med Lazer (ibland börjar jag undra om det lilla svarta yrvädret någonsin ska lära sig att gå i koppel, men sen kommer de där stunderna när det ändå känns som det finns hopp) och lite slalom och ligg-träning när vi kom hem igen. Fick städa gräsmattan lite först dock... Sen var det Hampus tur, han fick en promenad på tuman-tass med matte. In med honom och ut med Otto, där började jag med slalom och platsliggning, sen in och byta kläder och ut och springa, ca 3,5 km fick vi ihop här hemma också - fast med pannlampa. Känns bra att hundarna fått en ordentlig dos vardera av min tid ikväll! Tvättmaskin och torktumlare sköter sig ju till stor del själv (men nu finns det en hög att vika, fast det får nog bli imorgon). Nu återstår lite föreningsarbete och sen är det frågan om det blir en stund i TV-soffan eller sängen med den första i högen av deckare jag fick av K i somras.
Det är bara att konstatera att det är bra för mig att ha ett träningsprogram att följa, om än enkelt...
Frosten har slagit till med full kraft, igår och imorse var det skrapa bilrutor som gällde. Dahliorna är nu bortom all räddning så i helgen får jag försöka hinna med att gräva upp knölarna för vinterförvaring. Hann fota lite innan men bilderna får jag lägga upp en annan dag. Måste leta fram "höstkängorna" så jag slipper frysa om fötterna på morgnarna på vägen till jobbet.
torsdag, september 02, 2010
Ständigt lurad…?
Jaha då är det höst i almanackan då… September gjorde sitt intåg igår och jag kunde konstatera att jag ÄR en… Ikea-fantast?! Nåja, det finns värre exempel, helt klart.
Ikea öppnade alltså sitt nya varuhus i Helsingborg igår. Jag hörde INTE till den skara som var där när de öppnade (vissa hade tydligen t.o.m sovit i sina bilar på parkeringen för att vara först), men jag kunde inte låta bli att titta in på vägen hem från jobbet. Och jag var INTE ensam. Egentligen skulle jag reklamera mina nyinköpta skor på Det Stora Köpcentrumet precis bredvid Ikea-varuhuset. Efter en veckas användning började nämligen sulan knarra och jag tyckte att skarvarna mellan sulan och själva skon verkade börja släppa. I butiken konstaterades dock att limningen “var sådan” på den modellen, men knarret i sulan var skäl nog för reklamation. DET är enligt min – och andras – erfarenhet en fördel med (och nu blir det reklam) Ecco! De är så pass rädda om sitt varumärke så det är oftast inget snack. En av mina träningskamrater lyckades t.o.m reklamera ett par tämligen slitna skor för att h*n började bli våt om fötterna. Garantin på Gore-tex membranet var ju 5 år…! Och ja, det gick.
Men nu var det ju besöket på nya Ikea jag skulle berätta om. Jag var som sagt inte ensam. Folk måste åkt från “vida omkring”!! Eftersom jag hade ett syfte med besöket (ett täcke och ett hyllplan) så försökte jag, så gott det gick, att inte fastna för mycket på de avdelningar jag inte hade med i planeringen. Alla vet ju dock hur ett Ikea-varuhus är konstruerat. Möjligheterna att “smita förbi” avdelningar är inte så stora (även om det finns “genvägar” som de kallas). Lustigaste kommentaren var nog den man jag hörde efter varvet på övre våningen: “Är det slut redan"?”… Nä, inte direkt, det är en våning där nere också!! Och det är där det bryter ut för mig, möbler är ju inte direkt något man impulsköper (även om jag såg en intressant sängstomme och vi ska inte tala om kompakt-kökslösningen – vi har ju inget jättekök så jag letar alltid nya idéer). Men på vägen mot det där täcket – och hyllplanet, och senare kassorna - snubblade jag på några billiga soffkuddar (eftersom Otto har en ovana – som vi väl i ärlighetens namn inte har lagt något krut på att bryta – att bära omkring på de kuddar vi placerar i sofforna och ibland inte nöjer sig med att bära, så köps det INTE några dyra designerkuddar här precis), Några ljus är alltid bra att ha. En lampa i köket, som är köpt på Ikea för några år sedan, behöver ny glödlampa (det var dessvärre fel modell när jag kom hem, tack och lov finns det något som heter Öppet köp). Några extra örngott behöver vi också… Och oj, billiga skärbrädor, då kan vi byta ut den som börjar se lite väl repig ut. Ja – är det konstigt att man känner sig lite “lurad” på vägen ut ur varuhuset? Jag gick på det igen, liksom… Och det ÄR ju precis detta de vill, det vet jag ju!
Stannade till på en växtbutik också och köpte lite höstfägring till trädgården, penséerna i amplarna vid trappan såg lite tråkiga ut så de är nu ersatta med silverek, ljung, prydnadskål och aster. Medan jag meckade med planteringarna så roade hundarna sig själva på tomten. För en gångs skull var faktiskt Hampus igång och lekte med Lazer, det händer inte så ofta. Gjorde en livräddningsinsats på en av mina hibiscusar också, den har bott i en lite liten kruka och därmed torkat ut väldigt lätt – och det gillar hibiscus INTE. Nu har den fått större kruka och mer jord och nu på morgonen ser den faktiskt redan piggare ut.
Egentligen hade jag tänkt ta sista joggingpasset före Tjejmilen igår men halsen känns lite skum igen, så jag vilar mig i form. I år blir det INTE något nytt PB, helt klart.
Mot ännu en arbetsdag…
tisdag, augusti 31, 2010
Och nu… blir det lite bilder!
Det har, på olika sätt, efterlysts färska bilder på den lille svarte söte. I lördags när vi kom hem från mässan var han så pass trött att det faktiskt gick att fånga honom på bild – stilla!
Och så har jag sprungit runt med kameran i trädgården också. Imorse var det vara 3½ grad ute så frågan är hur länge blomsterprakten håller i sig. Dahliorna kom igång sent i år – antagligen var jag sent på det med planteringen…
Hibiscusen blommar mer än någonsin. Och ja, vi har rätt många rabatter bakom stängsel, så att blommorna ska få vara i fred… (Just dessa bilderna tagna i dåligt ljus, tyvärr)
söndag, augusti 15, 2010
Vad gör jag hela dagarna...
Igår roade (?) jag mig med att notera VAD jag gjorde och HUR lång tid det tog, under dagen. Vissa saker stjäl onekligen mer tid än man tror - t.ex. detta att vika ihop och lägga undan tvätt... :-) Roligare, och mer förståeligt att det tar tid, var det att ta promenader på "tu-man-tass" med samtliga hundar. Lazers inkluderade naturligtvis koppelträning så det var den kortaste av dem, Hampus fick en lite längre tur och Ottos blev längst. Den sistnämnde var riktigt behaglig att promenera med ensam! Nu mötte vi i o f s inga andra hundar eller katter eller så... ;-)
Utöver det hann jag och Lazer träna lite slalomingångar, sitt-stanna kvar och ligg.
Husse var i skogen och byggde jakttorn inför älgjakten, om någon undrar varför jag var helt själv med alla 3 hundarna.
Plockade av vinbären från busken och det blev en halvliter, inte mycket att göra nåt av så det blev en kaka på ett par av decilitrarna, resten fryser jag nog in. När björnbär och hallon mognar går det kanske att göra lite sylt eller nåt?
Sent på kvällen gjorde vi en liten utflykt... Det hade flyttat in getingar i en vakkoja (vildsvinsjakt) som B lovat försöka eliminera. OM utifall att getingarna skulle vara snabbare än han var, så ville han ha mig med som backup (typ kunna köra i full fart till akuten vid behov). För att getingarna skulle vara lite trötta körde vi dit efter mörkrets inbrott. Vi visste ju att det inte var helt omöjligt att där skulle finnas vildsvin på platsen, så vi smög fram ganska försiktigt, och hörde hur de små kultingarna pep och mumsade!! När mamma gris fick vittring på oss, röt hon till så jag höll på att hoppa upp i närmaste träd!! Va f-n här finns väl inga lejon, var känslan ungefär... Eftersom jag VET att många därute är väldigt oroliga över att möta ilsken gris på skogspromenaderna så vill jag påpeka att detta alltså skedde kl. 21.30 när det var mörkt ute och på en plats där man alltså medvetet fodrar för att kunna skjuta av lämpliga djur. Jag har aldrig sett ett vildsvin i skogen om jag inte har "letat" efter dem, brukar B hävda och jag håller med... Men han har väldigt roligt åt min reaktion. Hmpf.
Idag har jag varit i Malmö större delen av dagen och dömt freestyle åt Oxie Hundungdom. Det var tävlingar på Ribersborg i samband med World Cup i fälttävlan. Det var en MASSA aktiviteter med häst och hund. Under lunchpausen passade jag på att titta lite på precisionskörning och DET är onekligen imponerande, eller som min danska domarkollega sa; det kan ju vara svårt nog med en bil... Det var ganska få startande i freestyletävlingen, vilket naturligtvis gjorde uppdraget rätt så lugnt. Det är betydligt mer stressigt när det är många som ska bedömas!
Och äntligen börjar dahliorna och hibiscusen blomma i trädgården. DET har jag längtat efter!
Utöver det hann jag och Lazer träna lite slalomingångar, sitt-stanna kvar och ligg.
Husse var i skogen och byggde jakttorn inför älgjakten, om någon undrar varför jag var helt själv med alla 3 hundarna.
Plockade av vinbären från busken och det blev en halvliter, inte mycket att göra nåt av så det blev en kaka på ett par av decilitrarna, resten fryser jag nog in. När björnbär och hallon mognar går det kanske att göra lite sylt eller nåt?
Sent på kvällen gjorde vi en liten utflykt... Det hade flyttat in getingar i en vakkoja (vildsvinsjakt) som B lovat försöka eliminera. OM utifall att getingarna skulle vara snabbare än han var, så ville han ha mig med som backup (typ kunna köra i full fart till akuten vid behov). För att getingarna skulle vara lite trötta körde vi dit efter mörkrets inbrott. Vi visste ju att det inte var helt omöjligt att där skulle finnas vildsvin på platsen, så vi smög fram ganska försiktigt, och hörde hur de små kultingarna pep och mumsade!! När mamma gris fick vittring på oss, röt hon till så jag höll på att hoppa upp i närmaste träd!! Va f-n här finns väl inga lejon, var känslan ungefär... Eftersom jag VET att många därute är väldigt oroliga över att möta ilsken gris på skogspromenaderna så vill jag påpeka att detta alltså skedde kl. 21.30 när det var mörkt ute och på en plats där man alltså medvetet fodrar för att kunna skjuta av lämpliga djur. Jag har aldrig sett ett vildsvin i skogen om jag inte har "letat" efter dem, brukar B hävda och jag håller med... Men han har väldigt roligt åt min reaktion. Hmpf.
Idag har jag varit i Malmö större delen av dagen och dömt freestyle åt Oxie Hundungdom. Det var tävlingar på Ribersborg i samband med World Cup i fälttävlan. Det var en MASSA aktiviteter med häst och hund. Under lunchpausen passade jag på att titta lite på precisionskörning och DET är onekligen imponerande, eller som min danska domarkollega sa; det kan ju vara svårt nog med en bil... Det var ganska få startande i freestyletävlingen, vilket naturligtvis gjorde uppdraget rätt så lugnt. Det är betydligt mer stressigt när det är många som ska bedömas!
Och äntligen börjar dahliorna och hibiscusen blomma i trädgården. DET har jag längtat efter!
lördag, augusti 14, 2010
Fredagsmys...
Att det var fredagen den 13:e igår struntade vi högaktningsfullt i. Fredagsmys med skaldjur och ett alldeles eget NCIS-maraton på TVn, efter att vi promenerat hundarna. Principen är fortfarande att husse går åt ett håll med Hampus och Otto (för att inte bli stående stilla och stampa), jag åt ett annat med Lazer. Och mina rundor är betydligt kortare än husses just nu, det känns bättre att lyckas med projektet "gå fint" kortare sträckor än att det går bra en stund och sen, när Lazers koncentrationsförmåga (för det här kräver en del av honom, det märks) tar slut, går det åt pipan. Igår hann vi även klämma in lite slalomingångar när vi kom hem igen. Det är så roligt att se att polletten börjar ramla ner där, även om han fortfarande har lite svårt med att gå in "rätt" ibland - han vill så mycket! Får nog passa mig lite där så att det inte blir mer fel än rätt...!
Jag fick ett ryck i slutet av semestern och gjorde något jag aldrig gjort förut - beställde ett gäng DVD-boxar av TV-serier... NCIS har vi fastnat för men inte sett "från början" trots att TV3 repriserat en del säsonger, så jag bestämde mig för att helt enkelt köpa första säsongen. Och andra. Sen råkade det vara en trailer för en film med Tom Selleck på TV i samma veva, då kom jag att tänka på gamla klassiska 80-talsdeckaren Magnum. DEN var det länge sen jag såg. Sagt och gjort, beställde 2 säsonger av den också. Jo, det kostade en slant (men märkligt nog blev en box billigare för att jag passerade någon magisk totalsumma) men nu behöver vi inte bekymra oss om att det inte är något på TV trots att vi har ett gäng kanaler i digitalboxen!!
Jag har också funderat lite på hur "alla" människor verkar hinna med att plocka bär och safta, sylta, marmelada osv... Jag hinner knappt plocka de bär vi har i trädgården och göra något av, känns det som?! Ännu mindre gå i skogen en hel eller halv dag bara för att plocka bär... OK, en del i DEN delen är ju att det inte går att ha Otto lös under sådana omständigheter. Har man hundar som inte jagar, så kan man ju så klart ta dem med sig och de kan "lulla runt" medan man plockar bär. Man det går ju inte i vårt fall. Nu SKA ju Otto jaga, det är ju hans jobb liksom, och det GÅR att ha honom lös även under icke-jakt, men man får då ha "tummen i ögat" hela tiden - och det blir ju svårt om man samtidigt ska leta blåbär. DEM är det någon annan som har plockat på våra buskar här hemma nämligen. Misstänker fåglar, för odlingarna är ju inhägnade så hundarna är garanterat oskyldiga. Det ser ut att bli en bra skörd med björnbär också men de behöver lite tid till.
Jag fick ett ryck i slutet av semestern och gjorde något jag aldrig gjort förut - beställde ett gäng DVD-boxar av TV-serier... NCIS har vi fastnat för men inte sett "från början" trots att TV3 repriserat en del säsonger, så jag bestämde mig för att helt enkelt köpa första säsongen. Och andra. Sen råkade det vara en trailer för en film med Tom Selleck på TV i samma veva, då kom jag att tänka på gamla klassiska 80-talsdeckaren Magnum. DEN var det länge sen jag såg. Sagt och gjort, beställde 2 säsonger av den också. Jo, det kostade en slant (men märkligt nog blev en box billigare för att jag passerade någon magisk totalsumma) men nu behöver vi inte bekymra oss om att det inte är något på TV trots att vi har ett gäng kanaler i digitalboxen!!
Jag har också funderat lite på hur "alla" människor verkar hinna med att plocka bär och safta, sylta, marmelada osv... Jag hinner knappt plocka de bär vi har i trädgården och göra något av, känns det som?! Ännu mindre gå i skogen en hel eller halv dag bara för att plocka bär... OK, en del i DEN delen är ju att det inte går att ha Otto lös under sådana omständigheter. Har man hundar som inte jagar, så kan man ju så klart ta dem med sig och de kan "lulla runt" medan man plockar bär. Man det går ju inte i vårt fall. Nu SKA ju Otto jaga, det är ju hans jobb liksom, och det GÅR att ha honom lös även under icke-jakt, men man får då ha "tummen i ögat" hela tiden - och det blir ju svårt om man samtidigt ska leta blåbär. DEM är det någon annan som har plockat på våra buskar här hemma nämligen. Misstänker fåglar, för odlingarna är ju inhägnade så hundarna är garanterat oskyldiga. Det ser ut att bli en bra skörd med björnbär också men de behöver lite tid till.
fredag, juli 30, 2010
Planering, var ordet...
Tog en tur till klubben idag och körde kontaktfält med Otto. Dels är det inte så våldsamt ansträngande, dels stoppar han inte näsan i något där kvalstren kan hoppa ut och sen hoppa vidare till nån annan... Tog ut Lazer en stund också för lite lydnadsträning men jag vet inte riktigt vad det blev av det. Måste göra en plan, som sagt!
Eftersom jag av misstag (ja, hur det gick till är en historia för sig) råkade köpa rågsikt istället för vetemjöl för en tid sedan, så måste jag ju göra något "vettigt" av den där rågsikten. Tänk, det fanns en tid (på 90-talet) när jag bakade bröd i mängder... Hur jag hann vet jag dock - jag hade 10 min gångväg till jobbet, att jämföra med dagens pendlingstid på 50 min enkel resa. Eftersom regnet hänger kvar så tyckte jag bak var en lagom sysselsättning.
Vi har varit ute på tomten och flyttat runt lite krukor också i regnet. Eller ja, jag flyttade krukor alltså, hundarna körde "hopp och lek". De krukor som står under takutsprång nås ju inte så lätt av regnet så de har fått hoppa ut lite grann... Naturligtvis glömde jag att ta på mig en regnjacka så min tröja blev lite småfuktig men vad gjorde det?
Eftersom jag av misstag (ja, hur det gick till är en historia för sig) råkade köpa rågsikt istället för vetemjöl för en tid sedan, så måste jag ju göra något "vettigt" av den där rågsikten. Tänk, det fanns en tid (på 90-talet) när jag bakade bröd i mängder... Hur jag hann vet jag dock - jag hade 10 min gångväg till jobbet, att jämföra med dagens pendlingstid på 50 min enkel resa. Eftersom regnet hänger kvar så tyckte jag bak var en lagom sysselsättning.
Vi har varit ute på tomten och flyttat runt lite krukor också i regnet. Eller ja, jag flyttade krukor alltså, hundarna körde "hopp och lek". De krukor som står under takutsprång nås ju inte så lätt av regnet så de har fått hoppa ut lite grann... Naturligtvis glömde jag att ta på mig en regnjacka så min tröja blev lite småfuktig men vad gjorde det?
tisdag, juli 13, 2010
Semester, semester...
Vi gör så där lagom många "knop" om dagarna. Lite husmålning (husse), lite allmänt pyssel (jag), lite inköpsrundor, lite hundträning. Igår var det som sagt omgång 2 av hönssamlandet med klubben, jag hamnade utanför stallet och packade hönorna i lådor/burar - vilket gjorde att jag idag känner av ytterligare några muskler jag knappt visste om att jag har!! Det är liksom olika rörelsemönster i att bära och att packa.
Det är på tok för varmt för att träna hund på dagarna (ja möjligen hade det gått idag eftersom det har varit mulet men då hade vi lite andra projekt inplanerade), men ikväll blev det en tur till klubben. Vi satte upp en del av en bana som jag plockat fram - om ingen annan kommer med förslag så är jag helt självisk och tar initiativen åt gruppen! Många tunnlar och i kombination med slalom. Och nog fanken funkar det på träning... Det klassiska "problemet" alltså. Det är något med tävlingssituationen. Fast, som en person påpekade för mig i helgen: Hur länge har du tävlat? Ett år. Jo men hur många tävlingar har du gjort under det året? Sant. Jag tävlar ju verkligen inte varje helg så antalet lopp i tävlingsmiljö är ju inte så fasligt många egentligen.
Hittade även bilder på nätet från i söndags, http://www.fotografdaniel.se/event/bjuv/ag1large/ - letar man sig fram till bilderna som heter DSC3642, 3643 samt 3644 så är det Otto och min fot på den första, samt jag och Otto på de andra två... Otto är som vanligt snyggare på bild än matte!!
Det finns ett par uggleungar i närområdet (troligen kattuggla, för den brukar vi höra ibland) som tydligen håller på och tar sig ur boet för de sitter på olika ställen och piper på kvällarna. Just nu är den ena av dem nog i vår trädgård för jag hör den väldigt, väldigt väl (fönster o dörrar öppna men kompostgaller för så inte Otto kan gå ut och kolla efter igelkottar...).
Det är på tok för varmt för att träna hund på dagarna (ja möjligen hade det gått idag eftersom det har varit mulet men då hade vi lite andra projekt inplanerade), men ikväll blev det en tur till klubben. Vi satte upp en del av en bana som jag plockat fram - om ingen annan kommer med förslag så är jag helt självisk och tar initiativen åt gruppen! Många tunnlar och i kombination med slalom. Och nog fanken funkar det på träning... Det klassiska "problemet" alltså. Det är något med tävlingssituationen. Fast, som en person påpekade för mig i helgen: Hur länge har du tävlat? Ett år. Jo men hur många tävlingar har du gjort under det året? Sant. Jag tävlar ju verkligen inte varje helg så antalet lopp i tävlingsmiljö är ju inte så fasligt många egentligen.
Hittade även bilder på nätet från i söndags, http://www.fotografdaniel.se/event/bjuv/ag1large/ - letar man sig fram till bilderna som heter DSC3642, 3643 samt 3644 så är det Otto och min fot på den första, samt jag och Otto på de andra två... Otto är som vanligt snyggare på bild än matte!!
Det finns ett par uggleungar i närområdet (troligen kattuggla, för den brukar vi höra ibland) som tydligen håller på och tar sig ur boet för de sitter på olika ställen och piper på kvällarna. Just nu är den ena av dem nog i vår trädgård för jag hör den väldigt, väldigt väl (fönster o dörrar öppna men kompostgaller för så inte Otto kan gå ut och kolla efter igelkottar...).
lördag, juli 03, 2010
Mer om bokpaketet, och lite shopping
Som sagt – hur mycket kan man få ner i en grön påse storlek L?! Min hemliga bokvän hade verkligen fixat ett fullspäckat paket!!
Vi börjar med böckerna. Ingen av dem har jag läst så det var ju klockrent. Roslund&Hellström – Odjuret, visserligen en deckare vilket bokvännen ursäktar sig lite för, men det är helt OK!! Det är framför allt författare som jag inte läst men ändå funderat på (fast jag drar mig för att ge mig på för mig “nya” deckarförfattare eftersom jag försöker ta mig ur deckarträsket lite). David Wroblewski – Berättelsen om Edgar, är den andra boken. Den har inte bokvännen läst själv ens, men tror att den ska passa mig. Jag har inte ens hört talas om författaren vilket antagligen är slarvigt av mig då det enligt baksidestexten är en internationell storsäljare… (Och “en roman för hundälskare” – det är nog som bokvännen tagit fasta på?).
I utfyllnadsmaterialet ingår en tredje liten bok, Kerstin Ekmans Hunden. Jag har läst åtminstone en annan Ekman, men inte denna.
Den “somriga saken” är en egenhändigt ihopsatt CD-skiva med sommarlåtar. Fantastiskt kreativt och jag är så imponerad bara av idén. Somrig musik, javisst!
I övrigt fanns det i paketet te (som doftar fantastiskt spännande, jag har inte haft tillfälle att prova det ännu), godis till mig och hundarna, roliga sugrör (dags att göra somriga drinkar), en korsordstidning och korsordspennor!
Mitt i prick och bokvännen har uppenbarligen studerat min blogg noga. Däremot så har jag – så långt – ingen aning om vem denna person är. Får försöka klura ut detta men det blir nog inte så lätt är jag rädd. I vilket fall som helst – tack ännu en gång!!
Det har varit några luckor i blomsterbeståndet här hemma, tomma väggkrukor är inte så kul. Det fixade jag till nu i veckan, införskaffade några hängpelargoner och hänglobelia samt en hängpetunia (som dock var väldigt torr och såg väldigt ledsen ut vid fototillfället, hoppas verkligen den repar sig, det tog ett dygn från inköp till den kom i riktig placering och i den värmen vi har nu var det tydligen lite tufft).
Igår hämtade även B vår nya(re) husvagn. Vi har klurat på detta i något år nu, om det var dags att “byta upp sig” lite. Framför allt ville vi ha en vagn med “riktiga sängar” med tanke på ryggbesvär och slippa hålla på och bädda upp och ner varje dag. Bädda måste man ju förvisso göra ändå men jag tror ni som någon gång varit ute med husvagn av lite äldre modell förstår vad jag menar. Nu ser vi fram mot semestern ännu mer!! Det är kul med nya prylar, som en av mina kollegor uttryckte saken. Om nu en husvagn är en “pryl”?!
I torsdags var det förresten agilityträning på programmet och lite grann lyfte det mig ur energisvackan jag gick ner mig i under onsdagen. Otto gick SÅ bra, vi hade byggt en klass I-bana som C hade letat fram på nätet. Det enda som lämnade lite övrigt att önska var en sväng där balansen “drog” lite mycket så det blev en aning yvigt, men går han så där, då är inte pinnarna långt borta!! Konstaterade återigen att det är meningslöst att köra mer än 2 ggr på samma bana – 3:e gången gillt “kan” Otto banan och börjar slarva, framför allt var det kontaktfälten som inte satt som de skulle då. :-( Nu är det en vecka kvar till tävling och jag blir mer o mer övertygad om att jag måste ta mig i kragen och börja göra det jag gjorde som tävlingskanotist: Föra träningsdagbok! Det känns som att medicinen för Otto är ganska mycket träning, men det hade ju varit bättre att kunna följa upp ordentligt vad det är jag gör och vad det ger för effekter. Bättring anbefalles! Samma sak att ha en ordentlig plan för träningen, då, förr, när det bara var mig själv jag tränade, så var det självklart med ett träningsprogram som följdes till punkt o pricka (nästan i alla fall). Värt att fundera på eller kanske ännu bättre – göra något åt…
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
