Mer mat...

Igår tillagades ytterligare en "billiga veckan"-rätt. Kyckling med potatis o korinder rubricerades det som men eftersom ingen av oss är särskilt förtjust i koriander så strök jag det ur receptet redan från start. Vitlök tål ju inte B så det går också bort... Jag brukar ha lite problem med paprika men när den var tillagad så här så gick det bra. Sammanfattningsvis: Lite mer tidskrävande rätt (inget man gör när det är bråttom) men riktigt gott (tyckte även B som är lite misstänksam mot mina påhitt med nya maträtter). BBB blir betyget (dras ner pga tillagningstiden). Skalan är alltså 1-5 Bn. Det är ju lite pill med att skära upp potatis, paprika, lök o chili som gör att det tar lite mer tid än vad receptmakarna nog vill tro. Jag bytte ut råsocker mot brun farin som jag ändå hade hemma. Köpa ett helt paket råsocker för att använda EN MATSKED kändes totalt vansinnigt... (som jag sagt tidigare, ibland känns det inte riktigt genomtänkt med vissa ingredienser i de här recepten) På plussidan ligger som sagt att det var gott och när man väl öst ner alla ingredienser i pannan/grytan så sköter det sig självt.

Kök och träning

För en vecka sen började vi ju riva i köket... Under veckan har B satt gipsskivor, spacklat, slipat, skarvat... I torsdags kväll satte jag mig vid datorn och ägnade ett par timmar (?) åt Ikeas köksplaneringsverktyg medan B och Otto var ute på ett eftersök. Igår tog vi köplistan och körde till just - Ikea. Skåp, häll, ugn och fläkt är inköpta (dock inga luckor, ännu) och efter idag är skåpen monterade. Jag körde iväg till ridhusträning med hundarna, B monterade... Arbetsfördelning?!

Vi körde 2 olika hoppbanor i ridhuset och på den första gick Otto riktigt, riktigt bra. Det som inte riktigt funkade var högerslalom, ingången satte han men sen blev han osäker på var jag var och varför... Jag vet ju att vi har lite kvar där innan det blir säkert och hade det varit tävling hade jag inte vågat "chansa" men det är ju på träning man måste göra det man är obekväm med!

I den andra banan (en klass 3, visade det sig) var det gott om trixigheter och dom redde vi väl inte riktigt ut på första försöket så att säga. Ett staket stökade till det lite, och en slalomingång som var väldigt "rakt" på (rakt in i första porten från en tunnel?!). En böjd tunnel med ingång "borterst" var väl inte heller någon jättehit (jag tänkte lite fel när jag banvandrade, när jag tänkte om gick det bättre). Det som dock fungerade, glädjande nog, var acceleration-deceleration, dvs jag springer-hund springer, jag stannar-hund stannar. Sista 4 hindren var det nämligen en till synes "raksträcka" ut MEN man skulle vika av till höger och göra en "bakåtvolt" (2 hopphinder) och sen tillbaka ut och i mål. Där fick jag BRA broms på Otto och inga problem alls med att han ville ta sista hindret innan han skulle. I andra rundan fick han en rivning på sista hindret men det tror jag faktiskt var mitt fel då JAG började bromsa in och då fick han inte med sig benen ordentligt eftersom han började kolla vad jag höll på med. Slutsats: Fullt ös hela vägen in i mål...!!

Lazer fick komma in en stund på slutet och köra lite slalom, nu har han passerat 12 pinnar den lille krabaten. Men liiite svårt var det, så jag tror vi nöjer oss med 8 ett tag till. Nu börjar det bli så pass snöfritt hemma så jag kan börja fundera på att ställa ut mina egna pinnar på tomten igen, skönt. Om det nu inte kommer ett jättesnöväder de närmaste dagarna bara därför (jag skulle inte bli förvånad).

Kvällen har jag nu ägnat åt distriktsutskick hundungdom. Pust... det är mer pyssel än man tror med att stoppa papper i kuvert (ja, årsmöteskallelsen MÅSTE skickas per post) och skicka per mail och lägga ut på hemsida. Puh!

Läst x2

I högen från Lazers "mormor" K, hittade jag Viveca Stens "I den innersta kretsen" och eftersom vi såg TV-serien som byggde på den första boken (I de lugnaste vatten), frångick jag den princip jag brukar försöka att följa (med ett undantag, har jag märkt - Anne Holt...); att läsa böcker i kronologisk ordning.

Återreferaten till den tidigare historien fick mig att förstå att TV-serien kanske inte var helt trogen boken... Historien är fångande, man vänder blad efter blad - men jag har lite svårt att bestämma mig för vad jag tycker om deckare av den här sorten, där författaren förser oss läsare med ledtrådar till vem som är mördaren, så att vi faktiskt kan ha en chans att lösa fallet innan hjältarna i boken gör det. Knepigt. Dessutom känns det som att delar av den personliga utvecklingen hos polishjälten och hans väninna känns som att den kommer att följa formulär 1A, om ni (och författaren) ursäktar. Nåja, jag har ju inte läst tredje boken ännu, så jag ska ju inte säga att det blir så men... (Jag kan fortfarande svära lite över att Stieg Larsson gick i fällan att låta Mikael Blomkvist och Lisbeth Salander ha en sexuell relation, jag undrar liksom om det verkligen tillförde något?!)

I högen med "icke-deckare" har sedan bokbytet i somras legat en liten tunn bok: Hunden av Kerstin Ekman. En kort men intensiv berättelse om den lilla valpen som hamnat under en granrot - hur han hamnade där och hur hans liv fortsätter. Som hundägare är det svårt att inte bli berörd... Och med bara dryga 100 sidor så läste jag ut den på den timslånga flygresan hem i onsdags. Behändigt!

Lästa böcker 2010

För att inte få en allt för lång lista i högerspalten, bestämde jag mig för att skyffla in de böcker jag läste under förra året i ett eget inlägg... Har nämligen läst ett par böcker de senaste veckorna så det börjar bli dags för en "2011-lista".

Tyvärr försvann länkarna när jag gjorde om listan, men det är bara att söka på bokus.com eller liknande...

Rosman, Ann - Fyrmästarens dotter
Öberg, Hans-Olov - En jagad man
Olsson, Linda - Sonat till Miriam
Ceder, Camilla - Fruset ögonblick
Holt, Anne - Presidentens val
Wroblewski, David - Berättelsen om Edgar
Tapper, Ingrid - Hundars rädsla och aggressioner
Nesser, Håkan - De ensamma
Roslund, Anders & Hellström, Börge - Odjuret
Grebe, Camilla & Träff, Åsa - Någon sorts frid
Marklund, Liza & Patterson, James - Postcard Killers
Allende, Isabel - Andarnas Hus
Kepler, Lars - Hypnotisören
Sjösten, Inki & Folkesson, Anne-Marie - Allmänlydnad
Dahl, Arne - De största vatten
Mårtensson, Jan - Dödssynden
Allende, Isabel - Eva Luna
McCall Smith, Alexander - Kalaharis skrivmaskinsskola för män
Mazetti, Katarina - Familjegraven
Läckberg, Camilla - Fyrvaktaren
Brundin, Camilla & Gudrun - Att lära in - och ut, liten hjälpreda för agilityinstruktörer
Lagerlöf, Selma - Körkarlen
Lagerlöf, Selma - Liljecronas hem
Lagerlöf, Selma - Herr Arnes Penningar

Kusinen från landet...

...på besök i storstan, har jag känt mig som i 2 dagar. Det är lustigt egentligen, hur borttappad man kan känna sig i miljöer som egentligen är ganska bekanta. Det var ju inte första gången jag åkta tunnelbana precis…

Hotellfrukosten var ”så där” – ingen kaviar till de kokta äggen drar ner betyget!! Annars var det väldigt, väldigt skönt att ha sovmorgon och inte behöva fundera på att passa bussar och/eller tåg. Tunnelbanan går ju varannan minut ungefär när man bara ska åka inom tullarna.

Kursen har varit mycket intressant och givande, inte minst att möta andra som jobbar med liknande saker och att inse att det finns fler än jag som jobbar med tester som har ”halkat in på ett bananskal” i den verksamheten. Det var definitivt inte en samling tekniker som satt i lokalen. Nu ska jag bara försöka genomdriva att jag ska gå en fortsättningskurs också.

Eftersom jag inte ville hamna i allt för mycket stress vid hemresan så hade jag bokat ett flyg 19.25 från Bromma och i mellantiden från kursens slut hann jag träffa mina gamla arbetskamrater H och E, vi umgicks en del privat också innan jag flyttade söderut. H har jag haft rätt mycket kontakt med även efter flytten men E har jag liksom tappat bort. Nu återfann vi varandra via Facebook under hösten och det var fantastiskt roligt att träffas igen efter rätt så många år. Det är härligt med människor som man liksom bara ”tar upp tråden med” på något vis, även om en återblick på de gångna åren givetvis krävdes. Kul var det i alla fall, även om det blev en kort träff.

Ibland är dessutom världen väldigt liten. Vid ingången till konsult- och utbildningsföretaget som höll kursen, satt det bilder på alla medarbetare. Majoriteten är ju konsulter, det var inte många som satt på kontoret. Hur som helst, jag stod och tittade på dessa bilder och fick syn på en av mina gamla klubbkamrater i kanotsvängen från sent 80- tidigt 90-tal… som också gick på Kanotgymnasiet när jag gick där! Hur stora är chanserna för något sånt?! OK, det hade ju varit ännu lustigare om personen verkligen varit på plats, men så kul blev det ju inte.

På programmet för de här dagarna fanns ju även ett besök hos föräldrarna. I takt med att pusselbitarna faller på plats i hemmet börjar jag inse att det är dags att ta tag i en del av de prylar som är ”tillfälligt” (hrm) förvarade i mitt barndomshem. Eftersom en av de saker jag saknat länge är ett ordentligt skrivbord, och det nu faktiskt kan börja finnas möjlighet att få plats med ett sådant, så började vi kika på möjligheterna. Och jag behöver inget avancerat, en bordsskiva och några ben från Ikea funkar fint! Men… hade jag inte ben… jomenvisst! Den gamla bordsskivan är dock rätt risig och går definitivt inte att ta med på flyget… Benen hämtades upp och packades i en stor bag. Det är alltid lika spännande att komma till incheckning på Bromma eller Arlanda med lite ”udda” saker. Vid ett tidigare tillfälle har jag rest med ett takräcke till bilen i bagaget, då såg de lite förundrade ut vid specialincheckningen. Den här gången frågade killen faktiskt vad det var innan väskan gick in i röntgen… Nu ska det bara köpas en bordsskiva. Och en bokhylla… Och byggas om ett halvt kök…

Bryderierna goes "matblogg"

Jo, jag har ett litet projekt på gång... planera våra middags/kvällsmåltider...

Kom över en broschyr på Ica med "billiga veckan"-menyer. Gick igenom o markerade det jag tyckte verkade intressant och satte sen det hela i händerna på B - "verkar det här OK"...?

I söndags började detta lilla projekt.
Apelsin- och spenatfisk. Kan ju börja med att fundera på varför man ska ha 500 g fisk när ett normalt block är på 400 g? (OK, jag kan ju ha valt "fel" märke, vad vet jag). Jag tyckte det var gott, B tyckte det smakade för mycket apelsin... Möjligen hade jag kunnat hoppa över det rivna apelsinskalet för jag tror det var där det blev "för mycket". Betyg: BBB

Igår fortsatte vi med:
Kinesisk köttfärsröra i pitabröd - även här undrar jag lite över sammansättningen. 50 gram solrosskott - som säljs i 100 grams paket?! Och 300 gram vitkål...? Vet dom hur stort ett vitkålshuvud är? Och det är inte precis så att resten ska användas i andra recept i veckan... Suck. Nu köpte jag spetskål (tror jag det hette) istället och fick "rätt" mängd eftersom det huvudet var MYCKET mindre. Bortsett från det rent praktiskt "klyddet" så var detta enkelt och gott! Ett klart värdigt alternativ till tacos om man vill ha nåt snabbfixat på fredagen... :-) Betyg: BBBB

Still confused...

... but on a higher level, som jag brukar säga så fort det drar ihop sig till kurs i någon form.

Befinner mig just nu i huvudstaden för att gå kurs i Testmetodik. Min förhoppning är att få lite idéer och verktyg för att kunna göra vårt testarbete på jobbet än mer strukturerat och so far, so good. Får se hur mycket som faller på plats imorgon.

Lite udda känns det varje gång jag tar in på hotell i Stockholm... den här gången blev det lite extra udda - jag har nämligen varit ute hos föräldrarna och hälsat på en sväng. För den som då undrar över varför jag inte övernattar där så: hotellfrukost och att slippa passa buss och pendeltåg väger TUNGT i sammanhanget. :-)

Husse och hundarna är hemma...

I söndags var jag på klubben en sväng och tränade lite med L & M. Vi måste nog bli lite bättre på det här med att "hjälpas åt" och ge varandra input känner jag... Får klura på hur man gör det på bästa sätt. Det blev lite slalom och hopp för Otto i lite olika kombinationer och Lazer har nu för första gången gjort hela 8 pinnar slalom!

Något sprunget blev det inte i helgen. Kände mig som sagt lite "skum" i kroppen. Jag tror INTE det är latmasken (även om tanken föresvävat mig).

Igår var det måndag och min bil var hos "doktorn" för översyn. Den här gången var det en stor service så det sved till i plånboken... Bilar är aldrig något annat än kostnader, så är det bara. Suck.

Jobbet gick åt till möten på längden o tvären kändes det som, måndagar är väldigt ofta såna.

På kvällen var det promenad med hundarna och sen pysslade jag med ett utskick vi ska göra i HU-distriktet medan B jobbade på med gipsskivor på köksväggen... "Det här tog mer tid än jag trodde" var hans kommentar när han gav upp för kvällen. Idag på kursen har vi pratat om tidsestimering (och jag undrar vad det är för fel på "tidsuppskattning"?) och hur svårt det är... Kanske skulle ta med mina nuvunna kunskaper hem?! Tror inte riktigt det skulle bli populärt, ärligt talat... :-)

Ja jisses... dagarna rusar förbi...

Ljus i tunneln?!

Igår flexade jag mig hemåt lite tidigare än en "vanlig" arbetsdag (var ute på fältet och åkte buss större delen av dagen och lyckades tajma ett tidigare tåg) och minsann, jag lyckades genomföra i alla fall del av hundpromenad i nästintill dagsljus! Nu börjar det faktiskt märkas att det "har vänt". Två månader kvar till sommartid...

I veckan har det varit segt. I tisdags kväll efter att jag och Otto hade varit ute och joggat blev jag nåt alldeles hysteriskt frusen. Låg inlindad i en filt på soffan, med en brasa i kaminen, och var tvungen att dra på mig en fleecetröja?! Har känt mig allmänt seg i kroppen och frågan är om det sitter nåt elakt virus och lurar någonstans. Igår hade jag egentligen tänkt springa en sväng men just den här känslan + handbollssemifinalen på tv gjorde att jag valde att vila istället. Med facit från handbollssemin i handen så kunde jag kanske sprungit istället...?

Hundträningen har också legat på is får jag erkänna, jag har helt enkelt inte haft energi kvar när fysisk motionering och "livsuppehållande åtgärder i hemmet" varit avklarade. Nu ska jag ta mig samman och sätta ihop en plan för i torsdags hade vi tävlingsmöte på klubben. Som vanligt förväntades jag ta hand om appellspåren i november, men då sa jag "stopp och belägg, i år tänkte jag faktiskt tävla där". Jag har ju antytt vissa såna planer tidigare, men då har det ju handlat om Otto och sannolikheten att jag ska kunna låna honom i mitten av november är ju inte så stor, och jag har inte lagt jättemycket krut på att försöka träna in momenten (fast de är ganska hyfsade, med undantag av framförgåendet som vi bara påbörjat, och budföring kan han inte heller), så det har liksom aldrig blivit av. Nu är det ju Lazer som gäller och härmed har jag ju offentliggjort den här planen rejält... Således har jag nu en del att träna på, milt sagt!

och precis i detta nu när jag tittar ut så börjar snön falla, stora vita flingor... suck... inte precis det man behöver för att träna hund. Nåja, platsliggning kan man träna inomhus, position och marschanträden likaså, och det är ju ändå grunden för rätt mycket. Ja förresten, apportering i form av gripande och ingångar kan man också träna i badrummet. En plan ska jag göra, som sagt!

Husse blev tvungen att köra och jobba idag och eftersom extrarummet ("inneförråd" och så småningom förhoppningsvis även arbetsrum) nu har börjat ta form så ska jag ägna lite tid åt att rensa i förvaringslådorna och omdisponera t.ex. julpynt från flera olika papplådor till nyinköpta genomskinliga plastbackar från Ikea. Jag gillar såna där man kan se vad som är i lådan istället för papplådor, har jag insett. Har tyvärr en hel del såna (papplådor alltså) som antagligen kommer att få skrotas, men det kan jag leva med.

Lösenordsskyddade inlägg?

Vet att andra bloggare - med andra plattformar - kan göra "lösenordsskyddade inlägg". Man kanske inte riktigt vill att hela världen ska läsa något - som man ändå vill dela av sig med till "nära o kära"... Är det NÅGON som vet om det är möjligt att göra så här på blogger?!

Aj, oj, usch...

Vissa jobb måste nog kräva någon form av sadistisk ådra för att man ska söka sig till dem?? Imorse var det dags för besök hos tandhygienisten igen och jag bara undrar - vad driver en människa att studera x år på universitet/högskola för att "plåga" folk på detta vis!? Urk. Samtidigt vet jag ju att OM jag bara skärpte till mig med tandtråden, och eltandborsten, och munsköljen (jopp, jag hör till den skara som faktiskt blivit rekommenderad att använda Listerine, i samma veva som det diskuterades att det faktiskt kunde ha negativa effekter på tänderna, men max 3 ggr i veckan ska jag skölja...).

Efter en dryg halvtimme i den där stolen så är man lite lagom mör resten av dagen. Igår var det i alla fall lite framgång på jobbet då vi betade av en del punkter på "att göra-listan", idag blev det någon till...

Hundträningsmässigt är det väl "så där" just nu. I söndags så var vi i ridhus och tränade, mest agility men även lite lydnad. Otto gick riktigt bra trots träningsuppehållet så nu har jag anmält till en inofficiell tävling i ridhus om några veckor. Dock bara hoppklass då jag vill stabilisera kontaktfälten som började bli lite "vingliga" i slutet av säsongen. Lazer fick springa lite raksträckor hopphinder och så körde jag lite marschanträden och kontaktövningar (lydnad, alltså). Kamraterna fascinerades över att han knappt lyfte på rumpan - men det är ju liksom inte "lönt" när man bara tar max 2 steg framåt. Rumpan brukar lätta när man börjar gå längre sträckor...

Igår kväll var jag trött och frusen, så frusen så att jag trots brasa i kaminen och en filt var tvungen att ta på mig en fleecetröja. Sov i långkalsonger och sockor... Hade inte blivit förvånad om jag vaknat imorse med en rejäl förkylning men än så länge håller den sig undan. Får den gärna fortsätta med!

Så gick en vecka

Och jag har inte skrivit en rad här... Hm.





I söndags inköptes i alla fall årets första tulpanbukett.

Dessutom sålde Ica Maxi Hibiscus för 19,90 så hibiscussamlaren (om nu 2 kan kallas en samling) kunde inte motstå!!
Den röda julduken ska ut. Snart.

I veckan har jag jobbat, jobbat, jobbat - vi har haft tester. Lite jogging och badrumsträning har det blivit också.

Igår var B på jakt (utan hund) och jag höll på med stort och smått på hemmaplan. Försöker att åtminstone någon gång i veckan se till att hundarna får någon enskild promenad med mig, eftersom Otto är med när jag joggar handlar det oftast om att ta sig samman och sära på Hampus och Lazer. Det ÄR mycket enklare att gå med bara en hund, och jag undrar om det inte "ger" mer även om promenaderna blir lite kortare, än när jag går med allihop och det mest handlar om att transportera sig runt rundan. På enskilda prommisar kan man liksom "träna" mer (ja, jag vet att det finns vissa som hävdar att man kan det även med fler hundar, men det förutsätter att övriga kan "stanna kvar" och om inte annat är Lazer rätt dålig på det ännu).

Idag har vi hunnit med en tur till Ikea (hängde på låset och rusade in och tog vad vi skulle ha) innan jag körde iväg till klubben för vidare tur till ett ridhus som en av tjejerna i klubben fixat att vi kunde hyra (hon har häst och är medlem...). Jag har nog inte kört agility i någon organiserad form sen typ första advent, när vi gick på kurs. Förvånansvärt nog gick Otto riktigt bra! Ett par missar blev det men de fick jag ta på mig, "drog" lite för hårt förbi en tunnelöppning för att han skulle in i nästa och då blev det ett hopphinder rakt fram istället. Och så tryckte jag in honom i andra porten i slalom vid ett par tillfällen pga taskig placering. Tja, det tar sig i alla fall! Lazer fick vara med och springa några enkla hoppövningar (typ studshoppning) och sen körde jag lite kontakt/position/marschanträden när lydnadstränandet tog överhanden.

Pust. Fullt upp hela dagen, det känns nu... och jag har fortfarande saker jag "borde" göra... Men det finns en morgondag. Eller -kväll i alla fall...

Koppelträning

Idag har jag för första gången på mycket länge besökt klubben i dagsljus och tränat lite... Ett första försök efter årsskiftet blev det i torsdags kväll men då var det ju mörkt.

Det blev lite slalomträning för både Lazer och Otto och dessutom en del grundträning, bl.a. hjälpte L mig att vara "leksaksvakt" i övningen "jag stannar - du stannar, jag springer - du springer" med Lazer... Det gick - så där. Han har bra driv framåt, den lille rackaren, och det är ju rätt, men ett litet getöga på vad jag håller på med ska han ju ha också.

Efter hemkomst bar det av in till stan för inköp av golv - husse är snart klar med extrarummet. Igår var det färg som stod på inköpslistan (ja, man kan verkligen fundera på varför vi inte handlade allt på en gång, men det är en annan historia) och bara att enas om en kulör kan vara en utmaning. Det gick förvånansvärt snabbt, faktiskt.

När vi hade lastat av golvet så tog jag Hampus och Otto på en promenad. Det känns som att det är både nyttigt och viktigt att dela på flocken, av många skäl. Dels att den hund som är hemma "själv" (nu var ju husse också hemma, men på övervåningen) får ensamhetsträning, vilket vi är dåliga på, det erkänns. Dels att den hund som får promenera ensam med matte får lite extra "kvalitetstid". I Lazers fall så vet den uppmärksamme läsaren att det här med koppelträning är något jag har hållit på med rätt länge nu och nog har det gjort skillnad - när man går ensam i alla fall!

Det absolut vanligaste man som instruktör för allmänlydnads- och valpkurser får höra är att hunden ska kunna gå i koppel utan att dra (och komma på inkallning). Tipsen man delar ut är olika, men jag tror att många (precis som jag själv) är väldigt dåliga på att verkligen träna detta. Gå i koppel är ju liksom inget "moment" utan en del av vardagen, för de flesta. Man bara går, liksom. Sen finns det ju hundar som aldrig lär sig, av olika skäl, men det är en annan historia...

Språkpolisen slår till...

Ibland slår min språkpolisiära ådra till lite extra.

Har inte språket blivit lite svengelskt fast tvärtom, när man hittar följande formulering på en kvällstidnings hemsida:


"Den folkkära skådespelerskan rusades till sjukhus"

Visst, jag förstår kopplingen till det engelska "was rushed to" men på svenska heter det väl ändå t.ex. "fördes i ilfart till" eller något annat liknande uttryck!?

Hoppsan

Dagarna rusar förbi. Upptäckte just att det här blir mitt 1001:a inlägg i bloggen. Borde ju så klart varit mer observant när det tusende skrevs och firat detta på något vis men man kan inte lyckas jämt.

Hundträningen bedrivs fortfarande mestadels inne i badrummet. Otto har varit med och åkt lite skidor och ikväll har vi faktiskt joggat lite. Lazer har övat apportering med husse (som var förvånad över hur lätt det gick att "lära" liten svart att hämta och komma - att jag har lekt hämta-lekar sedan vi hämtade hem valpen, har han tydligen missat...).

I lördags tog jag med mig träningskompisen L och åkte till Göteborg och MyDog-mässan. Vi stannade hos Engelsons i Falkenberg på vägen upp så vi var inte framme förrän vid lunchtid och då skulle vi hitta parkering (som var ungefär som en skridskobana, jag blev faktiskt lite nervös för att bilen skulle börja glida när vi stod still i en liten sluttning...) och med raska steg promenera till mässan... Vi hann i alla fall se ett par timmar agility och kolla runt och shoppa lite. Det är kul att komma ut på lite utflykt och faktiskt inte ha någon "funktion" ibland.

Det har jagats hönor till förmån för klubbens kassa måndag och tisdag kväll. Detta får dessvärre dåliga följder för dels hundträningen och dels hemmet - det blir lätt lite kaos när man bara är hemma och rastar hundar, äter och sen ger sig iväg igen. Och kommer hem ett antal timmar senare, med bara 3 mål i huvudet: duschen, äta landgången man får med sig hem och sedan sova. Det får nog bli lite broms på mitt deltagande i dessa aktiviteter igen, för det känns inte särskilt bra att inte hinna med våra egna hundar. Tidigare har det ju bara varit B som varit delaktig just därför men de senaste gångerna har även jag varit inblandad, brist på folk...

Sol!

Det känns onekligen lite lättare att handskas med vintervädret när solen kikar fram! Idag har jag tagit ledigt (enda lediga dagen utöver helgdagarna) och hittills har jag mest pysslat med att komma ikapp med diverse föreningsadministration... Nu börjar det mesta på listan vara avbockat, några punkter kräver kompletteringar av andra men då ligger i alla fall inte pucken hos mig.

Tog ett pass i badrummet igår och det är intressant att se hur olika hundarna trots allt är i sitt "tänk". Otto är ju inte alls tränad mycket efter operanta principer och försöker inte särskilt mycket, han kör med något som brukar funka och sen fastnar han liksom där. Dessutom, som lärare N sa på kursen i höstas, har hundarna en tendens att ta till det som ligger "överst i verktygslådan". Eftersom jag kört "ligga med hakan i golvet" en del den senaste tiden - så är det detta han tar till... Hampus, som jag har haft som försökskanin i väldigt mycket - han testar en hel del olika saker om han får tillfälle (men om inget annat funkar så tar han alltid till det allra första jag lärde honom, snabba lägganden - han formligen slänger sig i backen...). Lazer... vet jag inte riktigt vad jag ska säga om ännu, där var gårdagkvällens stora happening att han faktiskt börjat fatta vad bakbensövningen med de stora plåtburkarna (tomatkonserver för storköksbruk) går ut på. Tidigare har det mest varit tur om han lyckats sätta en tass på någon av burkarna, igår såg jag hur polletten ramlade ner och han började aktivt anstränga sig för att få upp baktassen på burk! Tjohej!

Nä, någon form av lunch och sen ut i solen. Ska nog försöka mig på skidorna idag med. Det är utlovat plusgrader nu framöver så frågan är hur länge till det går...

Men hur mycket snö kan det komma?!

Det är ju inte bara spår-, sök- och agilityträningen som är lagd på... is (hepp) för tillfället. Jakt med hund är inte tillåtet i det här "väglaget" och stackars Otto har inte fått göra mycket av det han egentligen ska den här säsongen känns det som. Oktober och november - sen kom snön... Istället blir det alternativ aktivering i badrummet med nostarget, platsliggning med huvudet nere och lite annat smått o gott. Lazer får också lite såna övningar... Men det var ju inte det här vi hade tänkt oss?!

Med tanke på snöläget = ingen jakt funderade jag en kort stund på att anmäla mig och Otto till en inomhustävling i slutet av januari. Men sen tänkte jag till ett varv till. Vi kan ju inte träna... och starta en Otto som inte sett ett agilityhinder på typ 2 månader på tävling verkar inte... smart! Jag la ner den idén igen.

Igår tog jag fram skidorna igen och bitvis kunde jag hitta tillbaka till mitt gamla spår ute på åkern, där var det riktigt bra före när den gamla snön sjunkit ihop lite och ett nytt lager nysnö lagt sig ovanpå. (Man måste ju försöka hitta något positivt med snön i alla fall?!) Men, idag kommer det mer snö, och det blåser, så nu lär spåren vara försvunna igen...

Husse kämpar på med det som jag hävdar ska bli ett arbetsrum och han vill ha som nytt sovrum. Jag pillrar med föreningsadministration (bokslut, budget, verksamhetsberättelser, kallelse till årsmöte...). Och snön fortsätter falla...

Planer för 2011...

Kalendern börjar så sakta fyllas på (jag håller fast vid traditionell, analog, papperskalender från http://www.personligalmanacka.se/). Jag fascineras lite av människor som säger att "det är så härligt när det är nytt år och man har en tom kalender" - jag fyller på direkt med saker som stått med i "årsplaneringen" för kommande år i den gamla kalendern?! (Alla inplanerade tävlingar på klubben t.ex...) Dock noterade jag igår att det ser väldigt märkligt ut i januari och februari. Bara 2 aktiviteter inbokade lördag eller söndag. Övriga helger är helt tomma?! Nu vet jag att det kommer att fyllas på, bl.a. inträffar det en del födelsedagar i Bs familj nu i slutet av januari som brukar leda till någon form av "kalas" men ändå. Och surt nog, när jag nu har tid, så är det ju inte direkt läge för träning i skogen av sök eller spår heller... Sök hade nog gått, men man ska ju ta sig fram till träningsmarkerna och kunna parkera, utan att riskera att köra fast. Suck.

Annars så:
Jobbmässigt så håller min tjänst på att förändras, jag ska fokusera mer på testverksamhet och bl.a. gå en utbildning i testmetodik. Spännande, vem trodde det när jag gick ut från HUM för ett antal år sen (hrm, vi pratar inte om hur länge sen det var, va?!).

Föreningsmässigt så ska jag försöka ge f-n i att ta på mig mer än det jag har (för det är egentligen mer än nog), och se till att utföra de uppgifter jag redan har på ett ordnat och strukturerat sätt. Planering är ett ledord...

Hundmässigt så... uppfyllde jag ju ifjol målet med Otto att "komma i mål" i ett par agilitylopp så i år höjer vi ribban. Nu ska vi banne mig nolla - och då bör det inte vara omöjligt att bärga nån pinne också!! Tyvärr är det lite glest med lämpliga tävlingar på våren/försommaren... Lazer ska jag försöka få startklar i åtminstone någon av grenarna bruks/lydnad/agility. Just nu känns det väldigt långt borta, men vi har ju klubbens appelltävling i november, som jag har funderat på att starta Otto på men aldrig kommit till skott med (det är ju dessutom mitt i jaktsäsongen). Agilitymässigt så får vi se hur det går nu under våren om jag vågar tävla i juli som jag funderat lite på... Ett MH ska vi i alla fall försöka hitta under våren så att den biten blir avklarad. Sen är det röntgen som ska göras också, framåt sommaren. Hampus är jag glad så länge vi får ha kvar och vid någorlunda god vigör. Han fyller 11 år i mars och med tanke på att den äldsta hund jag haft var Simba som blev 11½ så...

Träningsmässigt (ja rent fysiskt för mig själv alltså) så ska jag ta mig samman och komma igång och börja springa igen (nu har jag investerat i broddar, dels för att vara säkrare på foten på hundpromenaderna eftersom det blivit isgata på de flesta promenadvägarna hemikring men också för att faktiskt kunna börja jogga lite igen). Fortsätter det att vara snö så ska det bli mer skidåkning också. Dessa aktiviteter inkluderar ju även Otto och så småningom tänkte jag väl att Lazer också ska med ut och jogga lite. I år SKA jag ta mig runt Göteborgsvarvet i mitten av maj. Och så är det Tjejmilen som vanligt efter sommaren, första helgen i september. Dags för ett PB där...

Året som gick…

2010 – vart tog det året vägen?! Rasande fort har det gått och nu är det 2011. Ja du milde…

Lite sammanfattning kanske det kan vara läge för, nu ska vi se vad jag minns? UTAN att fuska och kolla i bloggarkivet!

Januari: snö, snö, snö… Gick första halvan av agilityinstruktörsutbildning och hämtade i slutet av månaden hem Lazer!

Februari: Ännu mer snö, och andra halvan av agilityinstruktörsutbildningen. Var valpledig halva månaden och det var ett fasligt fixande och trixande när jag skulle börja jobba, för inte kan man sätta ut en 10 veckors valp i hundgård när det är snö och minusgrader (hur många som helst).

Mars: Det började väl så smått anas en vår, vintereländet gjorde dock att mina planer på att springa Göteborgsvarvet i maj började grusas. Förkylningar och hala vägar…

April: Bör det ha varit när jag började på valpkurs med Lazer… Gick agilityhandlingskurs med Otto under påsken (den var väl i april, eller?).

Maj: Nåt Göteborgsvarv blev det INTE. Lazer var krasslig i magen och jag smått hysterisk. Tvingade till mig en röntgen som nog tydde på en kotte, tror vi? Otto och jag försökte tävla lite agility men som vanligt blev det disk – och disk…

Juni: För första gången kom Otto och jag i mål på en agilitytävling. Med typ 10 fel (2 vägran pga förbisprungna hinder) och en del tidsfel pga att man måste komma “rätt” igen. Det var dock inte mer tidsfel än att det definitivt bevisade att farten finns där… Kom igång och började springa lite igen.

Juli: Semester, om än inte så lång pga valpledigheten som åt upp en del semesterdagar. Vi var på Öland några dagar med C&J&W, sen bar det norrut till Fagerstaveckan där vi träffade Lazers mamma Engla och ena syrran. Otto och jag diskade oss som vanligt… (fast i det ena fallet vill jag skylla på husse som stod och surrade vid sidan av banan precis när vi gick in för start)

Augusti: Vi medicinerade mot noskvalster och missade därmed ett antal tävlingar… Joggade på lite men blev förkyld i slutet av månaden, lagom till…

September: … då Tjejmilen gick. Det blev långt ifrån PB, funderade allvarligt på om det verkligen var smart att starta, men gjorde det, i lugnt tempo. Kom iväg på nån tävling till med Otto…

Oktober: Vi var på skördefesten på Öland, “minisemester” och så  blev det ett sista tävlingstillfälle innan Otto helt gick över till jakten. Det ena loppet blev riktigt bra trots disk, den fick nämligen jag ta på mig pga dålig placering… Gick handlingskurs igen. Och “instruktörsutvecklingskurs” – där det var flera som inte sett Otto tidigare och undrade vad jag pratade om med att han går sina egna vägar.

November: Tillbringade sista veckan denna månad i England på tjänsteresa och kom hem till andra delen av “instruktörsutvecklingen” som var första-advent-helgen. Och kom totalt ur fas med allt vad adventspyntande osv heter! Det snöade dessutom medan jag var i England, både där och här hemma…

December: Allting är vitt-vitt-vitt. Trodde väl aldrig man skulle uppleva en hel december i Skåne med snö… men så blev det…

Lite så där allmänt hela året så har det ju pågått träning av Lazer på olika sätt, spår, sök, lite agility och lydnad…

Kallt!

Det blev inget skidspårande igår kväll. När jag till slut kom hem så var det -15 grader och det tycker jag är lite väl kallt (gränsen för skidtävlingar tror jag går vid -18...).

Ett litet vårtecken damp dock ner i brevlådan häromdagen. Jotex vårkatalog... så nu kommer väl snart de andra postorderfirmornas också. Betydligt roligare än när höst/vinterkatalogerna kommer i juli...!

Pendlandets baksida...

Japp, precis som vilken pendlare som helst så drabbas jag emellanåt av inställda tåg och annat elände. Man är liksom inte befriad från sånt bara för att man jobbar i branschen.

Idag går det inget vidare med hemresan. Tågen 15.30 och 16.30 inställda pga vagnbrist. Hoppades på att det skulle komma en ersättningsbuss och gick ner till stationen vid 15.30. 45 minuter senare fortfarande ingen buss i sikte och personal på plats började prata om att bussarna som skulle ersätta 16.30 beräknades komma 16.50. Okej... passagerare från 2 tåg ska klämmas in på bussar som ersätter ett tåg... När det också nämndes att tåget 17.30 ska gå som vanligt bestämde jag mig för att gå tillbaka till kontoret. Bättre att göra något nyttigt än att stå och frysa.

Tur i oturen att jag inte har några tider att passa så här i helgtider. Inga kurser eller möten. Det enda inplanerade ikväll är att åka och handla inför nyårsafton och att eventuellt ta ut skidorna ikväll igen. Med pannlampa bör det inte vara något problem att göra ett nytt spår på åkern där jag åkte i söndags. Det gamla är nog rätt igensnöat.

Julklappsreturer och badrumsträning

Husse var inte så framgångsrik i år när det gällde julklapparna - trots att han följde listan jag skickade till tomten...

Den lilla makalösa manicken som skulle föra över ljudet från datorn (Spotify) till stereon visade sig kräva röd-och-vit-ljudingång... Vilket det inte finns här... Bara att lämna tillbaka och skaffa nåt annat istället - det blev en "wake-up-light", som för övrigt också stod på önskelistan. Ja, en sån där väckarklocka som väcker med ljus. Ska bli spännande att se om och hur det funkar och inte minst hur hundarna reagerar. En kollega har en sådan och är väldigt nöjd, tydligen.

Tröjan jag fick var en storlek för liten. Och när vi kom till butiken idag fanns det bara ännu mindre storlekar kvar, så det blev en helt annan modell och färg...

Passade på att köra lite badrumsträning med grabbarna grus nu ikväll också. Det har varit lite si och så med inspirationen för träning ett tag men nu... Otto fick ägna sig åt nosdutt på plastlock (genomskinligt, pringles...). Ja, en nostarget alltså. Detta börjar han verkligen greppa bra nu, tror jag ska ta in kontaktfältsbrädan i badrummet nu också (husse kommer nog snart VERKLIGEN undra vad jag håller på med). Som en intressant bieffekt fick jag fram ett fint kryp också - ett litet, litet missförstånd föreligger nämligen för Otto tror att man helst ska ligga ner och dutta. Den missen kan jag stå ut med! Extra kul att detta funkar med tanke på att när jag för något år sen försökte introducera tasstarget på musmatta för O, så fick jag lägga ner det omgående då han försökte lösa allt genom att ta target-musmattan i munnen...

Lazer fick ägna sig åt att försöka placera baktass(ar) på stora konservburkar. Det gick finfint ett par gånger och mer begär jag inte - han har nog fattat att det ÄR något med bakbenen för han är väldigt noga med att lyfta dem noga även när han "råkar" kliva över burken... Även han fick nosdutta lite, men än så länge bara i min handflata.

När vi ändå var ute på shoppingtur så passade jag på att investera (?) i lite ny skidvalla. Någonstans har jag nämligen gjort en tankevurpa när jag tog ner skidorna hit. Skidor, stavar och pjäxor hos mig i Skåne. Vallan -kvar hos föräldrarna...?! Hur tänkte jag där... Nu trodde jag väl inte att det skulle behövas något direkt fäste på den helt plana åkern vi var ute på i söndags, men när det blev bakhalt t.o.m på plan mark, så insåg jag att lite fästvalla nog är bra. Nu är 2 olika burkar Swix samt en korkkloss för utgnidningen införskaffat. Billiga är de inte de där burkarna, och då är det ändå standardvalla vi pratar om. Det lär finnas betydligt dyrare grejor med kolfiber och sånt i... Hualigen!

Åter till ordningen?

Så sakteliga återvänder vi till normalläge - även om julen i år blev extremt kort utan extra lediga dagar, så blir det ändå lite... mer viloläge än en vanlig helg.

Julafton tillbringades i sedvanlig ordning hos Bs syster med familj. På juldagen gjorde vi en utflykt till en av de stora elektronikkedjornas mellandagsrea och "fyndade" bl.a. ny kaffebryggare och ny dammsugare, detta har vi pratat om ett tag så det kändes som det var läge nu. INNAN de befintliga totalhavererar.

Igår var B på utflykt och ägnade sig åt isfiske med systerson, svåger samt fader - jag och Otto gav oss in på något jag aldrig gjort förut: Åka skidor med hund... Det blev ingen lång tur utan bara 3 varv runt åkern på andra sidan cykelvägen, vilket enligt GPS-klockan innebar 350 meter per varv. Eftersom jag var tvungen att spåra själv så tog det på krafterna. Otto fick pulsa ganska bra så någon större draghjälp var han inte - men när han var det, hej vad det gick! Det var nog tur att det inte dök upp nån katt eller så, för då hade jag nog fått kasta mig i närmsta snödriva för att få stopp på ekipaget!

Lite sånt pyssel som jag inte ägnar så mycket tid åt annars har jag också roat (?) mig med - strykning och lite "lappa och laga". Nåt hål i en byxficka här och ett par byxor som behövde läggas upp där... Skönt att ha fått bort högen från tvättstugan!

God JUL!!

Mer jul...

Alla har väl nån gång hört Adolphson&Falks "Mer Jul": Ge mig 30 grader kallt o tomtar överallt... Tomtarna fixade jag ju i helgen (se förra inlägget) och de senaste dagarna har det varit 20 grader kallt, i alla fall... Jisses, vad är detta? Jag kan inte påminna mig att det har legat snö hela december på, väldigt länge. OK, de senaste 7 åren sen jag flyttade till Skåne är det väl inte så konstigt, men det hörde inte till vanligheterna i Stockholmstrakten heller. Får nog kolla med mamma som för lite bok över väderhändelser...

Idag snöar det igen, och blåser. Förutsättningarna för att ge sig ut på vägar eller järnvägar är alltså inget vidare och jag jobbar hemifrån idag. Tur att man har såna uppgifter som ibland GÅR att göra på distans! Sitter emellanåt och spanar på småfåglarna som sitter i syrenhäcken och inte riktigt verkar vilja sig fram till automaten med talgbollar? Konstigt i detta väder - och den sitter på samma ställe som ifjol! Funderar skarpt på att traska iväg till affären och köpa en till. Det kanske är någon form av revirosäkerhet?

Hundverksamheten går på sparlåga i dessa dagar. Lite inomhusaktivering och rätt korta promenader. Igår morse fick alla 3 grabbarna köldkramper i tassar/ben i olika omgångar, på en promenad på 10 minuter...

Det är vackert med snö. När det ligger, och ligger still. Och man slipper ge sig ut i trafiken...

Julstämningen infinner sig?

Igår gjorde jag årets kraftinsats på temat “julpynt” och rotade fram allt vad vi äger och har i tomtar och juliga ljusstakar/-hållare… det blev en del! Återstår julgardiner som kanske, kanske kommer upp innan julafton om jag orkar. De vanliga behöver nog en tur i tvättmaskinen (eftersom 3 hundar försöker plocka ner dem med jämna mellanrum så blir de ibland lite sunkiga) i vilket fall som helst. “Ska bara”, först…

Tomtar och julljus…

och en till tomtesamling!

Mina absoluta favoriter är nog egentligen de här små minitomtarna. En högst normal tändsticka som måttstock!

Passade på att överdosera lite julmusik också, först via CD och sen Spotify som jag ÄNTLIGEN fått tummarna ur och stiftat bekantskap med.

Snöandet fortsätter från och till. Nu pekar prognoserna dock på plusgrader i slutet av veckan. Lagom till dan före dopparedan alltså. Om det nu ska vara snö så kan det väl vara det över jul?

Dagens planerade sökträning ställdes in igår då vi fick klart för oss att det nog var tveksamt att ta sig fram med bil till den tänkta träningsplatsen. Helt fel år att börja en brukssatsning, det här!

En annan nackdel med snön är att det nu betraktas som oetiskt att jaga med drivande hund av Ottos storlek (jag tror det kan vara OK med tax). Fördelen med inställda jakter är att husse har fått fart med projektet att färdigställa vårt “extrarum” som varit tämligen rått sedan tillbygget av huset färdigställdes.

Den hundträning som bedrivs just nu, bedrivs således mestadels i badrummet. Inte det absolut roligaste, men vad gör man…

Hibiscusen jag köpte i somras räddades in före frosten och vägrar förstå att det är snö och kallt och väldigt få timmar dagsljus. Ett litet hopp i mörkret kanske?!

Allting är vitt vitt vitt…

Snön fortsätter falla – efter ett kortare uppehåll. Eftersom jag jobbat hemifrån idag med tanke på väderläget (tack chefen) så passade jag på att ta ut hundar och kamera i dagsljus…

Och som jämförelse – dammen (det lilla huset ovan står mitt i dammkonstruktionen) i försommarskrud…

I mitt vita vinterland...

Sent igår eftermiddag ringde min chef och tyckte att det möte vi planerat in idag på förmiddagen (om mina arbetsuppgifter och lite sånt) kunde vi lika gärna ta på telefon, "så behöver du inte ge dig ut i det här vädret". OK, idag snöar det inte, men av alla rapporter att döma så är varken vägar eller järnvägar särskilt lättframkomliga så jag jobbar hemifrån - mer än gärna!

Utanför fönstren är det vitt, vitt, vitt. Och jag minns plötsligt en gång i tonåren, när jag skulle piffa till mina väggar i det egna rummet med nåt annat än hästar och skådespelare (kanske fanns där någon musiker också). Tog en gammal almanacka med naturbilder och klippte ut bilderna. Pappa (som INTE gillar snö och kallt) skakade på huvudet åt "januari" som var snötäckta och solbelysta granar. Jamen, sa jag, det är vackert! Och det ÄR det ju. Så länge man inte måste ut... Ska passa på och hundpromenera i dagsljus när det drar ihop sig till lunch och ta med mig kameran ut. Igår plumsade jag ut när det var mörkt och oj vilka drivor jag hamnade i.

Jag blir mer o mer övertygad om att nästa gång jag ska byta bil ska jag sikta mot 4-hjulsdrift. B har det men hur ofta har jag möjlighet att använda hans bil (ja, bilarna är väldigt mycket min och din hos oss)?

Lite fundersam är jag även över att småfåglarna inte verkar äta särskilt mycket av de foderbollar vi har hängt ut. Det är ju kallt och snö - där borde stort intresse för serverad mat??

Snö, snö...

och mer snö. Det börjar onekligen se ut som att det ska bli en vit jul i år??!!

Jag är kluven till detta med "riktiga" vintrar. Det var ju inte riktigt vad jag förväntade mig när jag flyttade till Skåne. En enda gång i livet har jag varit insnöad på riktigt och det var här nere för... 4-5 år sedan. Det är ju blåsten som ställer till det.

Idag har vi varit på julbord med systemleverantören och jisses så mätt jag är fortfarande. Då siktade jag verkligen BARA in mig på sånt jag tycker om! Snön har vräkt ner hela dagen och jag har aldrig kört så sakta mellan Ljungbyhed och Klippan som jag gjorde i eftermiddags (möjligen om jag fastnat bakom någon traktor vid något tidigare tillfälle). Väglaget är verkligen uselt. Måste nog ändå ta mig ut på en prommis med hundarna, det är såna här gånger det är lite synd att man inte kan ha allihop lösa och bara gå. Hampus och Lazer funkar ju (fast Hampe kan ju få för sig att hitta på lite ofog eftersom han vet att jag inte "kommer åt" honom när jag har Otto i koppel) men Otto släpper man ju inte var som helst och hur som helst, så att säga. Nackdelen med en drivande jakthund.

Igår ägnade jag mig åt lite "nos-target"-träning med Otto och jag tror faktiskt att det ramlade ner ytterligare en liten pollett för honom - det där plastlocket spelar roll...! Lazer fick på handtarget och bakbenskontroll med stora konservburkar, det gick också framåt. Ikväll ska vi fortsätta, tänkte jag faktiskt. Måste bara bli av med den där övermätta magen på nåt vis... Promenad, var ordet...!

Äntligen??

Idag kom den - min personliga almanacka!! Jag håller envist fast vid pappersmodellen och i år var den stora innovationen (3e året jag beställer en sådan) att man kan få den med egna bilder på fram och baksida. Motivvalet var ju rätt så givet så jag har en liten svart på framsidan och 2 större drumlar på baksidan. :-)

Husse har beklagat sig över att han inte har en aaaning om vad jag vill ha i julklapp så jag har för första gången på många år snickrat ihop en önskelista. Hihi... "Men, så HÄR mycket kan du ju inte få". Nä - det är ju en lista på önskningar, inget jag förväntar mig. Ja jisses.

Det är mycket som går på sparlåga nu i kyla och mörker känns det som. Tyvärr blir det inte mycket till jul- och nyårsledighet i år heller, har liksom ingen semester kvar efter valpledighet och sommarsemester! Och man behöver ju många dagar att ta ut när helgen ligger så dumt som den gör i år.

Återigen har jag gått och funderat på ett blogginlägg som är totalt bortblåst när jag väl sätter mig vid datorn. Suck.

En datorfri helg

Jepp, i helgen hade jag överhuvudtaget inte datorn startad. Lite ovanligt men ibland får jag liksom nog av tekniken.

I fredags var det julfest med husses jobb. Vi var hemma vid midnatt och sov väl vid 1-tiden men jag var av någon anledning väldigt sliten i lördags ändå. Och då drack jag bara julmust, eftersom jag ansvarade för körningen hem från bussen (ca 2 mil). Det var glashala vägar på natten eftersom det började regna och bli plusgrader - samtidigt som det var kallt i marken. Underkylt regn är INTE kul.

Lördagen ägnade vi till stora delar åt att lösa årets julklappsbekymmer. Ovanligt god tid för att vara oss, men med tanke på min brorson uppe i 08-land så måste vi faktiskt posta paketen i tid. Sen var det födelsedagsfirande eftersom Bs systerson fyller år idag. Lite tidig julafton blev det för mig också eftersom svärmor hade med sig plastburkarna jag beställde för några veckor sen.

Igår var det sökträning igen. Lazer jobbade på bra där han hade vinden till hjälp (rakt från vänster sida in i rutan) men försökte fuska lite och ta hjälp av spåren på högersidan. Nu var det nog inte så mycket att ta hjälp av eftersom vi hade vallat och kört en hund innan... hoppas jag... Dagens projekt var att försöka få ut den lille mer på djupet, en cockerspaniel har ju liksom 25-30 meter från föraren "i ryggmärgen". Det gick väl "så där" - det gäller ju att hitta lämpliga gömslen (om så bara ett träd) på rätt avstånd. Men men - på't igen nästa gång.

Eftersom det var vackert väder gjorde jag ett försök att få till årets julkort, lite snö är det ju kvar (vad skulle det bli plusgrader för när det frös på igen lika fort?!). Bara att få Hampus och Otto att sitta still samtidigt kan vara en utmaning och med ett litet svart yrväder med i ekvationen blev det... ja... det blev, något, till slut i alla fall. Resultatet kommer så småningom.

På eftermiddagen var det "julmys"/luciafika på klubben. Trevligt och många goda kakor...

Batterislut...

Just nu är det väldig energibrist i Duracell-kaninen... Trött, trött och orkar inte göra mycket vettigt på kvällarna, håller mig t.ex. så långt ifrån datorn som det går. Antagligen en effekt av mycket på jobbet för tillfället. För den som inte noterat det så jobbar jag ju inom kollektivtrafikvärlden och Citytunnelns öppnande i Malmö har en enorm inverkan på allt vi gör. Magiskt datum är nu på söndag då trafiken där startas och i samband med det ändras hela tidtabellen i Skåne (och resten av Europa när det gäller tågtrafiken, om jag fattat saken rätt).

Igår var vi på Ikea en sväng på kvällen, bl.a. testades deras julbord och det var helt OK för de pengarna. Jag är ju ingen stor tillskyndare av julmat egentligen men försöker fokusera på det jag tycker är gott, som lax och köttbullar... ;-)

Snön bidrar ju inte direkt till att man gör några större aktiviteter på kvällarna heller. Hade tänkt komma igång och springa men sen insåg jag att jag nog faktiskt har en förkylning i kroppen, även om jag inte är direkt sjuk så tyder snor och hosta på att något inte är OK. Avvaktar ett par dagar till. Funderar på om jag skulle ta ut skidorna på nån av åkrarna i grannskapet om det fortsätter så här. Och hundträning ute (lydnad/agility/spår) är ju inte att tänka på... Nu såg jag i o f s att den danska prognosen pekar på plusgrader på lördag, så då skiter sig väl möjligheterna att försöka ta den där julkortsbilden i snö också. Suck...

Ett år!!

I fredags fyllde Lazer 1 år!! Den "dåliga" matten var på julfest med jobbet så husse fick ta hand om födelsedagsbarnet den aktuella dagen. Igår blev det utdelning av present (ett paket dentastix, så han fick inte äta allt på en gång) samt lite extra tuggisar utöver det sedvanliga lördags-tugget.



Igår tittade solen fram en liten stund och jag hade en förhoppning om att kanske kunna ta bilden till årets julkort. Men se det sket sig. Batterierna tog slut i kameran under förra helgens kurs. Jag var helt säker på att jag hade friska batterier hemma. Icke. Helt klart måste det inköpas laddningsbara batterier till kameran. Så här kan vi inte ha det...



Idag har vi varit i skogen och kört sök igen. Synretningarna "ut" har vi nu tagit bort helt. Första skicket gick alldeles lysande, andra blev det en liten runda eftersom C lagt sig lite "framåt" i förhållande till var jag skickade ut. Där blev det "skivad gurka" - rakt ut och rakt in igen. Alltså - dags att börja jobba lite på att slå framåt i rutan! Raka skick har han ju fattat, den lille svarte. Andra skicket på K som var på andra sidan stigen gick också bra. Nu var C vid sidan av en lite grandunge och då blev det svårt. Även djupet har vi ju hittills "fuskat" lite med men här behöver vi också börja lägga på lite mer - rutan är ju faktiskt 50 m, inte 25-30... K var ganska nära på andra sidan stigen och det gick bra, så sen avslutade vi med en "indian" - C i full fart utåt i rutan och L efter... Tjohej. Som vi konstaterade, det svåra är att vi 2-benta måste tänka till. Hundarna fixar oftast saker bättre än vi tror. Även G gjorde ett fint jobb enligt C (jag och K låg som figgar i slutet så tomslagen såg jag ingenting av). Ks S går från klarhet till klarhet, nu var det ändå ett tag sen hon gjorde några sökövningar men se nu börjar polletten ramla ner. Roligt!



Medan vi höll på började det snöa, och det har fortsatt... Tog fram kameran när jag kom hem (investerade i nya batterier igår) men bilder i ganska kraftigt snöfall blir ju "så där". Här kommer i alla fall några av försöken. Som synes är det full fart hela tiden...

Husse och Otto är i skogen på egna uppdrag och nu har jag satt igång med årets huslighetsanfall. Lussekattsbaket. :-)

Snö, snö och mer snö...

Det räcker nu. Jag gillar väl egentligen när det är vinter "på riktigt" men inte när det slår till på det här viset redan 4 veckor före jul... Och jag som planerat att träna en massa, framför allt i skogen, nu under vintern. :-( OK, söket går ju att köra ändå men spårar gör jag inte i snö med en orutinerad hund.

I förrgår var jag och liten svart hos veterinären för vaccination. Han fyller 1 år imorgon det lilla livet!! Jisses vad tiden går. Hämtade mat åt Hampus också och stannade och handlade mat åt oss 2-benta på hemvägen, husse var inspirerad och kreerade i köket när jag kom hem.

Igår var det instruktörsmöte på klubben med föreläsning om friskvård. Det är alltid spännande att lyssna på människor som brinner för sin sak, så att säga. Vår föreläsare igår var bra att lyssna på men ibland kan jag tycka att det blir lite "mycket" med friskvårdssnacket. Jovisst, jag inser också att man kan vara lite försiktig med vissa saker, men jag kan inte gärna koppla mina hundar direkt på morgonen för att de ska hinna med en "uppvärmning" innan de börjar stimma runt. Eller....? Jo, nu raljerar jag lite men som sagt, ibland blir det lite mycket.

Ikväll hade vi budgetmöte med styrelsen på BK. "Med väl genomtänkta underlag blir arbetet lättare" eller något ditåt skrev en chef jag hade för många år sedan en gång i samband med budget. Vi hade väl genomtänkta underlag och inte så fasligt mycket vi behövde "banta bort" så det gick ganska lätt.

Eftersom det är snö och kallt fick hundarna stanna hemma med husse medan jag var på möte. Körde lite badrumsträning när jag kom hem istället. Nosduttar för både Otto och Lazer. Ibland undrar jag om Lazer tjuvlyssnar när jag tränar med Otto. Han hade INTE gjort dutt i hand innan och fattade galoppen i stort sett direkt. Det är kul att träna med såna hundar!

Shoppingdj-vulen, en deckare till och lite agilitykurs...

Jag brukar ju hävda att jag är Sveriges sämsta shoppare. Jag är verkligen inte road av att springa i affärer. Delvis är jag nog rätt snål när det gäller "vanliga" kläder och skor (när det gäller sånt som ska vara funktionellt är det ett annat läge), delvis tycker jag helt enkelt inte att det är särskilt roligt att springa runt och titta och - ännu värre - prova.

I samband med förra årets julfest på jobbet så havererade mina "festskor". Nu drar det ihop sig till julfest igen - således behöver jag nya skor... Dessutom är det kallt och mina "lite finare" kängor, tog slut efter förra vintern. Ikväll körde jag alltså till närmaste köpcentret och gav mig i kast med att besöka samtliga skoaffärer. Till slut kom jag därifrån med både skor och kängor/stövlar av lägre modell. Bra jobbat för en icke-shoppare som jag!

Förra veckan bestod som sagt av tjänsteresa till England. De resorna är inte särskilt kul som sagt, fördelen är att man hinner läsa en bok. Ytterligare en i högen från K: Fyrmästarens dotter av Ann Rosman. En deckare i lite grann samma anda som Camilla Läckberg. Västkusten, återblickar som förklarar - och förvirrar - oss läsare... Huvudpersonen är polisen Karin som under berättelsens gång går igenom en separation, visar sig vara en j-el på att segla och naturligtvis också är en bra polis. Det är en komplicerad historia med många inblandade, både i dåtid och nutid - det är inte helt lätt att hänga med i svängarna hela tiden... Men helt klart läsvärt!

Helgens agilitykurs gav ännu mer att tänka på när det gäller handling och grundträning. Lille Lazer var med under en hel del av grundövningarna och gick från klarhet till klarhet kan man nog säga utan att skryta för mycket. Även Otto överraskade positivt igår när vi skulle öva på att "om jag står still, ska även du bromsa". Upplägget var att en leksak lades ut, en leksak hade jag i handen. Sedan skulle jag gå ut och ställa upp mig som för en start. Första gången sprang vi båda mot leksaken "därute". Andra gången skulle jag stå kvar och först när Otto vände upp mot mig kom leksaken fram hos mig - den andra tog leksaksvakten N bort. Tredje gången var vi helt övertygade om att Otto skulle dra rakt fram mot den utlagda leksaken igen. Döm om den allmänna förvåningen när han faktiskt noterade att jag stod kvar, bromsade upp och blev kvar hos mig! Tjoho! Vi gjorde en del andra övningar där det också funkade över förväntan. Kul!!

Julstämning

Idag är det första advent och snön har parkerat sig i Skåne. Jag slapp det värsta kaoset när den började ramla ner eftersom jag har varit i England å tjänstens vägnar igen. Trodde jag var färdiga med de resorna men det blev en till. Helgen har gått åt till att vara på agilitykurs igen, mycket givande!! Fast ska man se till vädret borde man väl varit på nån julmarknad nånstans, bakat lussekatter och liknande. Husse hade dock pyntat i fredags när jag kom hem, ljusstakarna och slingor framme!

Det här var den korta versionen, den långa kommer en annan dag...

Bokblogg

Ja, så var det dags för lite bokblogg igen. Ännu en deckare ur högen från Lazers "mormor" K har jag klämt i mig på tågresorna den senaste tiden. Hon har verkligen letat fram författare jag inte läst tidigare, överhuvudtaget (kan bloggen ha spelat in där?)!!

Den här gången var det Hans-Olov Öbergs "En jagad man" jag gav mig i kast med (lustigt nog kände jag tidigare en person med ett snarlikt namn, men som åtminstone då var verksam inom en annan bransch). En föredömligt kortfattad bok - bara dryga 200 sidor. Skönt som omväxling till alla tegelstenar på runt 500 sidor! Och - Öberg hinner med förvånansvärt mycket på 200 sidor, 2 mord och ett par -försök. Vår hjälte är ekonomijournalist och heter Micke Norell, och han hamnar - som så många deckarhjältar som inte är poliser - ganska ofrivilligt mitt i en rejäl soppa som utspelar sig i Stockholms finansvärld. Författaren har själv varit verksam inom den och det märks. Någonstans har jag läst att man, om man ska skriva en bok, bör förlägga den till miljöer (arbets- såväl som geografiska) som man känner till väl. Här blir det stundtals nästan lite övermycket "finanssnack" men det är ändå inte värre än att det går att stå ut med. Jag tänker inte gå in så mycket på handlingen (den kan ni läsa om via länken) utan nöjer mig med att sammanfatta: En helt OK deckare. Tyvärr är persongalleriet lite för rörigt för att jag, när mördaren väl avslöjades, skulle tänka "jasså det var h*n", utan jag var tvungen att bläddra tillbaka lite för att hitta något om denna figur. Kanske var det jag som var ofokuserad under läsningen, vad vet jag. Tänker jag läsa fler deckare om Norell? Tja, kanske... När högen av "att läsa"-böcker där hemma tar slut... Det är inte så att jag rusar iväg för att få veta hur det går framöver för honom, men ointressant var det inte.

Tidsoptimist var ordet

Efter att jag skrev förra inlägget satte jag igång med diverse föreningsadministration. Hur lång tid kan det ta att skriva en deltagarlista, mejla den till ansvarig ledare, mejla till boendet för en aktivitet och boka av en del av det som är förhandbokat, svara på ett mejl om en kurs, sätta ihop ett PM inför sagda kurs och mejla ut det, kolla konton (mitt eget och föreningens), sätta ihop en kursinbjudan (mall finns, bara att ändra datum...) och mejla ut den...?? Säkert gjorde jag något mer också men plötsligt hade 2 timmar gått! Administration tar mer tid än man tror och lika förbaskat är administratörer, sekreterare och assistenter ett utrotningshotat släkte på många arbetsplatser. Istället ska chefer, läkare, ingenjörer och allt vad det är, sköta allt sånt som de egentligen inte är särskilt intresserade av - eller kanske ens bra på.

Nåja, en hundpromenad har det blivit i alla fall. Husse och Otto drog till skogs imorse, så jag tog Hampus och Lazer och gick en sväng här hemma. Hade funderingar på att lägga ett spår på åkern på andra sidan cykelvägen men sen såg jag att grannen var ute med lösa hundar och då kändes det som att risken för förledningar var lite för stor, så jag la ner det projektet för stunden.

Nu - åter till projekt städning... Fördelen med sånt är faktiskt att man ser ett tämligen omedelbart resultat. Även om det är tråkigt medan man håller på.

Hallelulja-moment...

I sin Facebook-profil finns det en rad där man ska ange "religiös åskådning". Jag tror att jag just nu har ett "mja" skrivet där men jag tror jag ska ändra det till "hundträning".

Igår var det dags för träning i skogen igen. Vi hade fått mark tilldelad uppe på Söderåsen MEN så kom det snö under fredagen. Och natten mot lördag. Ju högre upp på åsen desto mer betänksam blev jag. Väl framme vid infarten mot marken var det i alla fall plogat. En bit, visade det sig. Till den stora parkeringen för strövområdet. Vi skulle längre in... Ca 1 dm snö, backigt, oplogat och odubbade vinterdäck. Nä. Ingen bra kombination. Som tur är hade vi en plan B att tillgripa i form av mark vid Js jobb. Där var förutsättningarna något bättre rent snömässigt (nere på "normal marknivå"). Detta är inte första gången jag blir varse att det här med att komma upp på högre höjd, kan göra enorma skillnader vad gäller snö och kyla. Vid ett tillfälle för 5 år sen (tror jag) så jobbade jag hemma. En av Bs jaktkompisar behövde upp en eftersökshund på åsen. Den närmaste råkade vara Birk, vår dåvarande wachtel. När jag körde hemifrån var det plusgrader och barmark, jag tog inte ens ett par vantar med mig. När jag kom upp på åsen var det julesnö och minusgrader! Själva eftersöket ska vi inte gå in på i detalj men det är ingen "hit" att gå med en hund som man inte är van att föra.

Åter till nutid. Det blev bara 2 hundar att köra igår och det var Lazer och G. Vi började med G och eftersom C inte utdelade några tydliga instruktioner mer än att han, liksom jag och M, noterat att "granet där borde vara bra att gömma sig i" (vi försöker jobba på att vara ordentligt gömda när G är på banan), så bestämde vi oss för att vara lite... "busiga". Både jag och M la oss på högersidan av stigen, det blev alltså bara tomslag till vänster. Tyvärr missade G M, som låg i granet... Men eftersom det var träning fick han en chans till och ett bra avslut. Väldolda figgar är helt klart ett träningsbehov här vilket C ju är medveten om själv så det är ju bara för oss som figgar att se till att gömma oss, rejält!

Sen var det dags för Lazer. Det var ju 2 veckor sen förra söket, och då var vi - i synnerhet J som var åskådare - lite fundersamma över hur mycket han faktiskt "fattat" och hur mycket som bara var "spring i benen". Förra helgen la jag ju ett spår och började fundera på om det helt enkelt är så att vi inte är vana vid att "läsa" den här typen av hund. Han kom ju bevisligen fram till slutet även om det... går undan. Upplägget blev nu att helt ta bort synintrycket av figgen som går ut och gömmer sig. M gömde sig och C stod kvar på stigen. Redan på vägen fram började Lazer sätta upp näsan och vinda åt vänster där M mycket riktigt låg. Hur han nu kunde försöka hitta någon vittring i den näst intill obefintliga vinden är en gåta, men nog kändes det som ett tecken på att "jo, han har fattat"! Väl ute i skogen så hade han lite problem på de första 2 skicken men som sagt, vi hade nästan ingen vind alls till hjälp. Helt klart var i alla fall näsan inkopplad för nog "letade" han. För att försöka få lite större intresse av att stanna hos figgarna hade vi pratat om "godare godis" och jag drog det hela till vad jag nästan tycker är en ytterlighet (lånad av en gammal träningskamrat från då jag körde med Simba i slutet av 90-talet): "blötfoder" i liten burk som hunden matas med - med sked. (Den dåvarande träningskamraten körde med kattmat) Och det gjorde susen det med. M hade vissa synpunkter på liten svarts "bordsskick" men det här tyckte han var toppen! Mjukost på tub vet jag att vissa kör med också... Allra sista skicket på C var riktigt kanon - det var här mitt "hallelulja-moment" kom. Lazer drog rakt ut i full fart, C satt bakom en trädstam. Och så ser man det där, när hunden får vittringen i nosen, vänder upp och sticker rakt tillbaka till figgen!! Yess!!! DET, mina vänner, är nog det närmaste en religiös upplevelse en sån som jag kan komma. (Förvisso, som jag konstaterat tidigare, kan jag få den här känslan oavsett hundsportsgren, men i alla falll...)

Nu hoppas vi verkligen på en normalskånsk, mild, vinter, så att vi kan fortsätta träna. Nästa helg blir det agilitykurs för hela slanten men sen ska vi satsa på skogsarbetet på helgerna.

Vad bloggar man om...

Ja, det kan man ju verkligen fundera på. Jag vet att jag vid något tidigare tillfälle försökt besvara frågan VARFÖR eller FÖR VEM jag bloggar...

Men så har vi då det där med "vad". Min sambo, B, är inte alldeles förtjust i mitt bloggande - trots att han aldrig ens har läst här (vad jag vet). Han är också ytterst skeptisk till Facebook... Grunden till detta tror jag är att han tror att man "måste" hänga ut hela sitt liv till allmän beskådan om man har en blogg, eller fejsbuckar. Det måste man faktiskt inte. För egen del är jag ganska restriktiv med vad jag skriver, i synnerhet om andra människor och relationen till dem. På hemmaplan givetvis men också på jobbet och i föreningssammanhang. Och i synnerhet om det handlar om negativa saker. Om jag är ovän med personen X, varför ska jag hänga ut mina åsikter om X till allmän beskådan? Vem mår bättre av det? Nä, ibland var faktiskt den där gamla klassiska dagboken, ni vet den som det var hänglås på och som man sen dessutom stoppade i en låda som helst skulle gå att låsa den också, rätt bra. Där kunde man skriva av sig och det var aldrig meningen att någon annan skulle läsa!! Värt att tänka på faktiskt... Det som jag inte skulle prata med "vem som helst" om, ska heller inte ut på nätet. Inte alla har dessa spärrar. Vissa människor tycker att det är en självklarhet att man har "rätt" att delge hela världen sina åsikter, om allt och alla. Nej - jag har inte drabbats, men började ändå tänka på detta... Sen i ärlighetens namn så finns det hemsidor, diskussionsforum, mejlinjglistor och bloggar som jag undviker. Just för att där skrivs så mycket "trams".

En av de svåraste saker som finns är faktiskt att ha respekt för andra människors åsikter. Att kunna konstatera att "jag tycker si och du tycker så, vi är inte överens - men vi kan vara överens om att vi inte är överens, och respektera varandras åsikter". Det är så lätt att idiotförklara varandra i det läget - och sedan förundras människor över att det är krig runtom i världen. Jag tror jag kan ha nämnt detta förut men igår dök det upp igen vid fikabordet, den här diskussionen om hundar ska vara i möbler eller ej. Det som kan provocera mig i det läget är INTE den åsikt som delges av de personer som anser att hundar ska vara på golvet och INTE i möblerna. Utan det faktum att de i sin tur har väldigt svårt (upplever jag i alla fall) att acceptera att jag - och många andra - valt att ha det på ett annat sätt. Ja, jag vet att jag riskerar att få grus, fästingar och andra småkryp som bonus i soffan eller sängen om jag har hunden där. Men det behöver ni inte upplysa mig om... dessutom hamnar de "otygen" ju ändå någonstans i hemmet om de kommer in med hunden och vad är det som säger att en fästing inte för egen maskin kan krypa upp i sängen om den har ramlat av från hunden? För min del är det helt OK att andra väljer att inte låta hunden vara i soffan eller sängen - men låt det då vara OK att jag valt att göra tvärtom!

Man ska vara försiktig med skarpa verktyg...

... eller kanske var problemet här att yxan är något oslipad? Skulle fixa till lite tändpinnar och göra en liten brasa i kaminen... och slant, eller rättare sagt yxan fäste inte i träet utan studsade upp på min vänstra hand, mellan tumgreppet och pekfingret. En rejäl hudflik fläktes upp, så mycket hann jag notera innan jag med blixtens hastighet slängde in näven under närmaste vattenkran och på med lite tvål, torka torka med torrt och rent papper och sen på med plåster. Vi hade såna "snabbare läkning"-plåster i förrådet, hoppas det funkar... Och jag som brukar tjata på B, när han kommer hem med allehanda jobbskador, att han måste vara mer försiktig. Hm.

Idag var det hönssamlingsdags igen med klubben men eftersom jag har varit i Malmö å tjänstens vägnar och visste att jag knappt skulle hinna hem så ska jag istället försöka ta mig samman och få ur mig protokollet från senaste styrelsemötet som för tillfället är ett dåligt samvete.

Lyckades förresten slarva bort ett par handskar på tåget hem så det här är ingen bra dag... Nog bäst att skriva det där protokollet och sen lägga sig på soffan, eller?

Säsongen över - dags att träna...?

I och med dagens tävlingsarrangemang så är vi färdiga med den officiella tävlingssäsongen på klubben. Det återstår förvisso en rallylydnadstävling på lördag men den verksamheten lägger jag mig inte i, så att säga.

Av någon anledning blir det alltid lite "organiserat kaos" i början av de här tävlingsdagarna, lite rörigt är det att ha 3 grupper appell och 2 grupper lydnad på plats samtidigt. Dessutom tappade vi bort funktionärer pga sjukdom... Sen stod där en tävlande i rapport som saknade hjälpförare och undrade om h*n kunde få byta grupp till spåret. Eftersom det bara minuter tidigare kom ett återbud per telefon så... Och sen gick strömmen. Nåja, det hela redde ut sig och "mina" ekipage kom iväg ut för att lägga sina spår under ledning av M.

Så småningom tuffade jag och domarna, med C efter som "jourhavande fotograf", ut i markerna för att se spårarbetet. Det var väl lite "ömsom vin, ömsom vatten". Inga 10:or men bara en 0:a... (och den hunden gjorde ett bra arbete men missade tyvärr slutet)

Tillbaka till klubben för lunch, budföring och lydnad. När det hela var över hade vi 3 uppflyttade.

Hem och klädbyte och iväg till svärföräldrarna för kalkonmiddag - gott och mycket mat...!

Nu hoppas jag på en mild vinter så att jag verkligen kan komma igång med Lazers träning. December, januari och februari är för stunden välgörande "obokade". Fast häromdagen när jag ringde folktandvården för att ändra tiden hos tandhygienisten som de hade tilldelat mig, insåg jag att det börjar bli dags att köpa ny almanacka. Det fanns nämligen inga lediga tider förrän i slutet av januari...

Hit och dit, kors och tvärs...

Idag var det egentligen bara ETT stort "måste" på programmet. Se över spåren inför morgondagen. Eftersom det har varit kossor kvar på markerna ända tills igår så var det vissa risker för nertrampade skyltar och hörnmarkeringar. Det var dock inte så illa som jag befarade, i stort sett var det bara 4 ställen jag behövde fixa till. Vad som var värre, var att spår nr 4 som redan var degraderat till reservspår, var om möjligt ännu mer vattensjukt än när vi la upp det för en vecka sedan. Regnet igår gjorde säkerligen inte situationen bättre. Eftersom vi faktiskt fick ta till ett reservspår ifjol (sannolikheten för att det ska hända 2 år på raken är ju knappast stor men i alla fall) så la jag snabbt upp ett reservspår till bredvid vårt sista ordinarie spår.

Hampus fick vara med och kolla spår 1-4 och passade på att hitta något att rulla sig i, oklart vad, så det blev duschen för honom vid hemkomst. Tack o lov stank han i alla fall inte. Otto fick sig en runda vid spåren 6 och 7.

Lazer passade jag på och la ett eget spår åt, även denna gång hade jag förmånen att kunna anpassa mig efter vindriktningen så vi fick den i ryggen. Spåret fick ligga ca 30 min (den tid det tog mig att kolla spåren 1-4). Han är för söt när han nästan skuttar fram över spåret. Japp, över. Det går i zick-zack mest hela tiden. Jobbar gör han dock för jag hade snitslat (och det var ganska mycket löv så bitvis gick det att se var jag gått om man tittade noga) och vi kom fram till slutet och - han markerade apport!! För andra eller tredje gången så gör han en utmärkt markering, även om han inte apporterar - ännu. Som sagt, det finns mycket inom hunderiet som ger den där häftiga känslan!!

Innan detta så var jag faktiskt iväg ner till Höör en sväng och besökte Teba (www.teba.se). Tuggbensförrådet var tömt och jag vill ha tag i ett nytt halsband åt Lazer. Det första problemet är nu avhjälpt men det andra visade sig svårare. Det fanns ingenting som föll mig i smaken både modell, färg och prismässigt... Nu har jag/vi ju några kompisar som är händiga med symaskinerna så jag tror det får bli en beställning. Tills vidare går han runt med ett ärvt halsband som nog egentligen från början var gjort (av en av de händiga) till Bs springertik som han hade när vi träffades. Det funkar, men ser lite överdimensionerat ut.

När jag var på väg hem så ringde B och var också på väg hem från sitt möte. Återsamling i hemmet, alltså. Medan jag väntade åkte tulpanlökarna som jag köpte på mig häromveckan ner i jorden. Ska bli väldigt intressant att se vad som kommer upp till våren...

Lite stödköp till matförråden har vi varit ute på, när det på hemvägen ringer i Bs mobil. Problem med en värmeväxlare... Det är det här som är nackdelen med att leva ihop med en hantverkare som har jour lite nu och då. Så nu har jag ingen aning om när det blir mat ikväll... Tur att jag inte planerat något avancerat!

3 element emot mig...

Jaha - nu snodde nån en hel arbetsvecka också?! Dagar och kvällar rasslar förbi i en rasande hastighet.

Bland de mer intressanta händelserna den här veckan är väl att i tisdags så satte vi upp en halv hoppklass-2-bana på träningen. Och den satt som en smäck...! Första varvet så fick jag med mig Otto lite "väl bra" (hm - något har hänt här eftersom han börjar svara "överbra" på min handling) i ett par svängar. Andra rundan var nästintill klockren. Häftigt! Nu är jag ju så mycket "allätare" när det gäller hundträning så jag kan ju tycka att det är minst lika häftigt när hunden följer ett spår väldigt bra eller går ett suveränt fritt följ...

Igår var det omvänd ordning, då gick första rundan bra, nästintill lysande, och andra havererade... Den mentala uppladdningen var väl inte helt lysande då det kändes som om jag körde runt halva västra Skåne för att ta mig hem pga en olycka på E6an. Med facit i hand borde jag tagit vägen genom det mer "inre" av Skåne istället... Sen hade vi möte om budget för klubbens tävlingsverksamhet nästa år och så skulle jag gå igenom söndagens övningar med min "assistent" M. Pust, är det konstigt att man blir matt.

Apropå rubriken på dagens inlägg: Regn (nästan snöblandat), mörker och blåst. Vindkänsliga fordon ska inte köra över Öresundsbron och då blåser det rejält, milt sagt. Någon gång på 90-talet så hade jag en tränare i kanot som själv var i världseliten i kanotmaraton. Denne man yttrade någon gång i något sammanhang (kan det ha varit en intervju på TV-sporten?) något om att det finns 3 element som är svåra motståndare när man tränar paddling i Sverige under höst och vinter; mörker, regn och blåst. 2 av dem i kombination, oavsett vilka, funkar - men inte alla 3. Ungefär så kändes det nu ikväll när jag gick ut med hundarna. Det blev inte nån lång promenad, däremot tillbringade vi nog minst en halvtimme i badrummet i olika konstellationer och ägnade oss åt "hjärngympa". Tass på burk, dutt i hand och vanliga hederliga ligg och ligg kvar. Det tar sig. Och i synnerhet Hampus som är lite klickertränad sen innan är det oerhört häftigt att se när han försöker klura ut vad tusan matte nu vill att han ska göra! Dessutom är det väldigt häftigt att känna att man faktiskt börjar ungefär på den nivån där vi slutade vid senaste passet. Borde verkligen lägga mer tid på "badrumsträningen"!!

Egentligen borde jag ägna mig åt lite föreningsadministration ikväll men nä. Det är ju ändå fredag, så nu fortsätter jag slappa framför TVn.

Vem snodde min helg???

I fredags fick jag göra en mini-tjänsteresa till Växjö... Tillbringade väl nästan lika mycket tid på tåg och buss som jag gjorde på plats, men det var ändå värt utflykten!

Igår var det dags att förbereda spåren inför appelltävlingen nästa helg (appell, för icke-hundmänniskor, är "nybörjarklass" i bruksgrenarna spår, sök, rapport vilket även inkluderar ett lydnadsprogram). Vi har 12 kvar på startlistan efter återbud så vi gjorde 12 spår. Blir det inga fler återbud så lägger jag ut 2 reservspår på lördag, dem kan jag mäta upp själv... Hade god hjälp igår av M (som ska hjälpa till på tävlingsdagen), L (som står i köket på tävlingsdagen) och M (som inte kan vara med nästa helg men gjorde en god insats på det här viset). Tänk så mycket snabbare allt går när man är flera som hjälps åt, nu hade vi 10 spår ute på lite drygt 2 timmar. Det hade garanterat tagit mer än det dubbla om vi bara varit 2 vilket varit fallet tidigare år... Vi fick också lite extra hjälp av korna som fortfarande går på bete på området. Ska bli intressant att se hur mycket de trampat omkull av skyltar och hörnmarkeringar till på lördag när jag ska kolla om allt står kvar. Innan söndag hoppas jag de har flyttat - hem för vintern eller till någon annan hage...

Vi hade stämt träff med träningsgänget också, så det blev ett litet avbrott för lite sök- och spårövningar... Lazer har kommit på att det är kul att springa ut i skogen till den som sitter/ligger/står därute, men han har nog inte fattat alls att han ska koppla in näsan och hjärnan också, konstaterade vi. Tyvärr har det ju varit dåligt med kontinuiteten i träningen och då blir man ju stående på samma punkt och stampar lite. Nu är det ju inte så mycket inbokat i resten av nov-dec så nu hoppas jag vi kan köra på lite. Även i januari och februari ska det vara rätt "lugnt" på helgerna. Skulle behöva jobba på med lydnaden också, och spåret. Och agilityn... F-n, varför kan man inte vinna några miljoner på Triss och kunna gå ner i arbetstid eller nåt?! ;-)

Fördelarna igår var som sagt att liten svart sprang glatt ut och det var inga tendenser till "spökighet" mot figgarna som vi sett vid något tillfälle tidigare.

När vi tränat klart la jag och M ut de sista 2 spåren, det allra sista höll på att knäcka oss fullständigt (eller åtminstone mig) då den första tänkta sträckningen kom för nära ett annat spår och den alternativa visade sig vara söndertrampad av kossorna som alltså fortfarande betar på området. Det fick bli en helt annan hage till det sista spåret...

Väl hemma blev det en utflykt i den sena eftermiddagen till Ikea (efter 17 är det helt Ok även en lördag, nu visade det sig att de stängde 18 igår men vi hann gott o väl). Eftersom tvättmaskinen flyttade ut ur köket när vi blev klara med tillbygget och tvättstugan för 1½ år sen, finns det nu en teoretisk möjlighet att få in en diskmaskin i köket istället. Fast det betyder vissa omstruktureringar av köket... Vi ska dock försöka behålla så mycket som möjligt för vi gjorde ju en del för... hoppsan, snart 5 år sen. Det lär dock bli helt nya skåpsluckor för de vi har är utgångna ur sortimentet, nya bänkskivor och som sagt, lite annat för att få det hela att funka. Suck, man blir aldrig "klar" med ett gammalt hus!!

Igår frågade även B vad jag skulle göra idag... Inget planerat, blev svaret, städa lite och så... Han såg lätt förvånad ut och det kan jag förstå, det var första gången på länge jag inte hade något "tidsplanerat".

Sysslolös har jag dock inte varit idag heller. B tog med sig Otto på harjakt, så blev jag och gammal och yngst i hundflocken kvar hemma. Disk, städning (lite mer rejäl än på länge, typ dra fram säng, soffor osv) och lite tvätt in i maskinen, och sen ut i skogen på en lite längre prommis. Lazer börjar bli mer och mer förnuftig på koppelpromenader. Visst, jag hade säkert kunnat ha honom lös men i det markerade motionsspåret SKA hundarna vara kopplade vilket jag håller på. Tycker själv inte det är kul om främmande hundar kommer farande. Hade från början en plan på att jag skulle lagt ett litet spår åt Lazer vid parkeringen men när jag såg hur mycket bilar och folk det var där, la jag ner det projektet. Risken att spåret inte skulle ligga "i fred" blev lite för stor och han är inte klar för oplanerade förledningar ännu!

Life goes on...

Ja livet rullar på och som någon sa igår: Va f-n, nån har stulit en hel månad, vad hände med oktober?

November, vintertid, mörkt, grått och idag både regn och blåst. Verkligen denna månad från sin sämsta sida!!

I måndags tog vi ett tag med hemmet. Eftersom vi har varit iväg mycket på olika håll under helgerna så har det blivit något eftersatt på olika plan... När det värsta var åtgärdat tog jag först de två "stora" på en promenad och sen den "lille". Han är inte så värst liten längre egentligen, 11 månader idag! Rent fysiskt är han ju dock mindre än de andra två drumlarna där hemma, så "liten svart" kommer han ju att definieras som länge. Medan jag var ute målade husse vägg i extrarummet, där han igår monterade in ett element (medan jag var på klubben och tränade hund). Nu kanske vi så smått kan börja reda ut vad som finns i lådor, kassar och annat i det rummet...

Igår var det återstart av "tisdagsträningen" i agility. Trots att vädret verkligen inte var det bästa så var uppslutningen god, jag räknade till 10 förare varav en med 2 hundar. Lazer körde jag efteråt... Han har fått börja hoppa lite försiktigt på låga hinder nu, och så pysslade vi lite med däcket. Gruppen tvingade jag och L att köra några av de "dubbelbox"-övningar vi blev utsatta för i helgen. Eftersom det är rätt spretigt med förkunskaperna hos deltagarna (från dem som kommer i stort sett direkt från nybörjarkurs, till dem som tävlar klass II) så funderar jag emellanåt på hur vi ska lägga upp detta så att det blir så givande som möjligt. Kanske får vi börja ha en "nybörjarövning" och en "fortsättningsövning"? Risken är dock att alla vill köra fortsättning i vilket fall som helst... Medan jag stod och väntade passade jag på att köra lite "nosduttande" i handen med Otto och han har verkligen börjat fatta konceptet! Kul! Nu ska jag dock INTE göra misstaget att gå vidare för snabbt utan den här veckan kör vi dutt i hand. Nästa veckan KANSKE jag börjar försöka föra över det till ett plastlock eller liknande. Vi får se.

Jobbmässigt så är det lite smårörigt men så är det ju mest hela tiden. Det är aviserat tester i England igen, jag som trodde jag var färdig med de resorna men så blir tydligen inte fallet. På plussidan ligger att jag i måndags fick besked om min nya lön och även om det avtalsmässiga utrymmet inte var så stort så hade i alla fall mina chefer verkligen gjort sitt bästa för att ge mig "cred" för det jag gör. Trevligt! Och eftersom det blir en retroaktiv utbetalning (tror detta formellt ska gälla från 1 april) så blir det en extra slant lagom till jul.

Vi ska ju som sagt ha appell- och lydnadstävling om 1½ vecka. 16 anmälda till appellspår och jag sa ju redan när anmälningstiden gick ut att jag tror att det kanske blir 12 av dem som verkligen kommer till start. Jag kollade nämligen på hur statistiken anmälda kontra startande har sett ut de senaste åren. Igår fick jag besked på att det redan är 3 återbud. Funderar som bäst på hur många spår vi verkligen ska förbereda på lördag när vi ska ha "stora spårläggardagen".