onsdag, juli 06, 2011

Om konsten att säga "nej"...

Som de flesta av mina läsare vet, brottas jag ständigt med för mycket att göra och för lite tid.

Igår kväll hade vi vår första officiella rallylydnadstävling på klubben. B hade lovat hjälpa till med grillningen och jag - jag hade faktiskt inte någon egentlig funktion alls, utan gled mest runt och försökte fotografera lite. Naturligtvis FICK jag en uppgift och hämtade in protokoll från ena banan med jämna mellanrum, men jämfört med hur jag brukar fara runt som en iller på alla andra tävlingar, så var detta riktigt avkopplande.

I rallylydnad så ska man tydligen ha auktoriserade och utbildade domarskrivare. Som vanligt när en gren blir officiell så blir det lite mickel-mackel med sånt här (jag vet hur det var när freestylen blev officiell och man "kom på" att det blivit inskrivet i reglerna att det skulle finnas auktoriserade tävlingsledare...). Brist på skrivare har vi alltså på klubben. Och naturligtvis fick jag frågan: Kan du tänka dig att utbilda dig och ställa upp någon gång ibland? Med tanke på hur jag har mått under våren så var svaret inte så svårt: Nej, just nu vill jag faktiskt inte ta på mig någonting mer. Efter lite dividerande lät sig faktiskt den frågande nöja med det svaret. Jag tycker jag har gått på knäna under våren, och min erfarenhet är att det där "någon gång ibland" brukar sluta med varje tävling... Jag är redan insyltad i alla bruks-, lydnads- och agilitytävlingar vi arrangerar - jag tycker det räcker! Det har hittills (och så ska det få fortsätta) varit väldigt skönt att luta sig tillbaka och låta andra sköta rallyverksamheten.

En liten guldstjärna till mig alltså, för att jag faktiskt sa det där magiska ordet "nej". :-)

En liten guldstjärna till, för att jag medan husse städade undan grillen och tävlingen var avslutad, tog mig samman och tog ut först Otto och körde lite slalom och kontaktfält. Återigen konstaterar jag att jag behöver "säkra" slalomet, det behövs inte mycket störningar så går han ur... Det är ju i alla fall bra att jag är medveten om att detta behöver vi träna på. Och försöker göra det också! Lazer fick köra däck och slalom (vart och ett för sig). Lustigt nog har han utvecklats till att bli bättre på "högerslalom"... Jag har en känsla av att den hunden är lite naturligt "högervriden" eller vad jag ska kalla det. Han går gärna spontant lite till höger om mig på promenader osv. Hästar kan ju vara naturligt ställda åt ena eller andra hållet, då borde väl även hundar kunna vara det?

3 dagar kvar till semestern (inklusive den påbörjade idag-dagen).

5 kommentarer:

Lotta sa...

Men va... Skrev en kommentar men den försvann och istället kom jag till Bloggers startsida, och fick erbjudande om att starta en blogg?? Tack, men nej tack...

Gör ett nytt försök.

Man brukar kolla vilket håll hunden vänder upp åt efter hindret vid hopp-sitt, eller vid gripandet av apporten. Karlsson är helt klart vänstervriden. ;-) Hur detta är applicerbart i agilityn har jag dock ingen aning om.

Unknown sa...

STOR guldstjärna! Har också reagerat på det där med "nån gång ibland", vadå, det är ju bara lördag "ibland"...?

Bibbi sa...

Lotta, jag vet inte om det är direkt applicerbart på något sätt egentligen, det var mest en fundering... I agility ska ju hunden som du vet kunna springa, svänga osv åt alla möjliga håll. Möjligen kan jag tänka mig att det kan stöka till det när man börjar träna bakombyten, att hunden lättare gör snurr åt "fel" håll om/när man byter till den sidan som hunden inte är vriden åt.

Helena, det är ju just det, vi har ju bara tävlingar "ibland". Eller... 1 lydnadstävling i mars, 2 spår-dito i april, 1 agility i maj, ledigt i juni-juli-augusti, 1 söktävling och 1 agility i september, och sen appell- och lydnad i november (i år har jag ju sagt att jag ska tävla i appellen så jag "slipper" funktionärsjobb då). Tycker det räcker mer än väl, liksom...

Unknown sa...

Jag har också hört det där med "ibland", och jag backade också undan... Men det jag tänkte på - de tävlingar du redan har är ju en sak, men lägg då på några tävlingsdagar till så har du snart inga helgdagar kvar att göra annat, typ träna, fira födelsedagar, köra tvättmaskin, vad som helst, på. Olika aktiviteter "ser" ju bara sina egna dagar. Och "ibland" blir ju lätt mer än så, det har vi ju alla testat.

Lite som med frilansjobb, "detta tar ju 'bara' 5 timmar" men om man har 3 jobb till samma vecka, plus vanliga jobbet...? Fast lön är ju skoj förstås.

Bibbi sa...

Jo jag anade att det var så du tänkte... och man vill ju gärna hinna träna - och tävla - lite med egen (egna) hund(ar) också. I synnerhet nu när det har "lossnat" med Otto...