En riktigt bra helg

Bloggen verkar ha förändrats till att mest handla om vad som händer på helgerna här… Att dra igång datorn på kvällarna efter att ha suttit vid jobbdatorn hela dagarna är helt enkelt inte så lockande.


Förra helgen, 16-17 mars, gick mestadels åt till hundrelaterade möten. Årsmöte i Hundungdomsdistriktet på lördagen och information om den föreslagna organisationsförändringen för agility inom SBK på söndagen. Det sistnämnda vet jag fortfarande inte riktigt vad jag tycker om, det lär inte skapa någon större förändring känns det som och frågan är om de som har mest synpunkter på att det inte är bra som det är idag, verkligen blir nöjda. Nåja, den som lever får se och det återstår att se vad kongressen i maj säger.

Veckan ramlade iväg med bl.a. en tjänsteresa till Stockholm för ett möte och en utbildning. Jag valde den här gången att åka tåg och ta en övernattning, vilket ledde till att det gick att få in ett besök hos föräldrarna i programmet (om jag flyger upp på morgonen och tillbaka på kvällen så blir det tajt med sådana saker).

Helgen inleddes med att vi i fredags fick besök av en av Bs jaktkompisar, så det blev lite extra kvällsfika men oj vad jag är dålig på att vara ”social” på fredagkvällar… Strax efter 22 så insåg kompisen själv (kanske för att jag började gäspa hysteriskt) att det var dags att dra sig iväg.

Lördag förmiddagen veks till spår på längden och tvären. Valpkursen jag hade i höstas fick ju inget ”prova-på-spår” eftersom det då var ett par decimeter snö, och jag sa ”vi tar det längre fram i vår”. Nu tyckte jag att det var längre fram i vår… Lite orolig blev jag dock när vi tuffade upp för Söderåsen med bilarna och det blev mer och mer på och vid sidan av vägen. Det var dock inte mer än ett par centimeter i skogen på det markområde vi var tilldelade, så det gick bra ändå. Medan jag dirigerade kursare så la bästa spårkompisen M ett spår åt liten svart hund (som inte har spårat en millimeter sedan i mellandagarna, kom jag på, och det här var första ”icke-förarspåret”) och B som också var med, la spår åt både Kompiz och Otto. När vi var färdiga med kurshundarna och fikat lite så släppte jag på Lazer på hans spår och återigen slås jag av att denna duktiga hund måste jag verkligen träna mer med så att vi kommer ut och tävlar!! Sen var det helt uppenbart att jag behöver mer träning på icke-förarspår, det är länge sedan jag körde sånt sist och även om det fanns lite snitslar i naturen så visste jag ju inte riktigt vad de betydde, så det var bara att hänga på hunden. Nyttigt.

När vi var färdiga i skogen körde vi till Bjärhus gårdsbutik och köpte ”riktigt” kött. Det är något HELT annat att köpa kött där än på Ica kan jag säga. Priset är förvisso något högre men det är det värt.

Resten av eftermiddagen ägnades åt att städa hemmet och sen fick husse sköta matlagningen. En precis lagom lördag!

I söndags hade jag flaggat för agilityträning så det kom några träningskamrater till klubben och vi körde en bana som var rätt så trixig (jag hade letat på nätet). Lazer meddelade (vilket jag egentligen visste) att det är SVÅRT att hitta in i slalom när man kommer i hög fart. På plussidan var att han tog både balans och A i flygande fläng, vilket var glädjande eftersom han varit lite skeptisk mot de hindren. Vippen jobbar vi vidare på med hjälp, och det tar sig helt klart där med. Otto var lite allmänt splittrad, men satte kontaktfälten fint. Husse trodde att han skulle kunna gå nere vid ån vid klubben med Hampus lös, men se det tyckte inte Hampus var någon bra idé när matte fanns någonstans i närheten. Han rymde till mig… Helt oplanerat dök även M upp och körde lydnad med sina hundar och B var med och tränade lite med Kompiz. Den briljanta idén att grilla lite korv dök upp och B som gillar att grilla tog tag i uppgiften med liv och lust.

På hemväg passade vi på att bunkra lite och sen drabbades jag av stora huslighetsanfallet och drog igång hushållsassistenten; hallongifflar och lantbröd bakades. Middagsmat i form av ugnsstekt lax och pressad potatis lagades.

Lite ”städning” på tomten hann vi också med och då var hundarna med ute och röjde runt.

På det stora hela – en precis lagom ansträngande helg!

Grattis springer-farbrorn!

Idag fyller Hampus, hunden som jag egentligen inte alls skulle köpa, 13 år och det är vissa stunder lite svårt att förstå när han stimmar runt som i yngre dagar. Andra stunder, som när man är tvungen att handgripligen väcka honom för att det är sängdags = tid att gå ut för sista kvällskissningen, så blir det väldigt uppenbart att han inte är någon ungdom längre.

Bilderna är tagna tidigare i år eftersom jag är lite ur trafik pga en rejäl förkylning. Får se om vi kan få till en fotosession i helgen.

 

Konsten att få en söndag att gå?

Igår blev det ett pass på klubben med några agilitykamrater. En av dem hade plockat fram en kombination som väl inte innehöll mer än en trixighet men det räcker nu när vi går igång efter vintervilan. Vi körde även lite slalom och vipp. Lazer gick över förväntan genom kombinationen, som ett litet svart spjut!! Otto skötte sig också bra, den tabbe som uppstod var helt och hållet mitt fel. 

Även Kompiz var med på klubben och fick leka lite inkallningar och "sitt". (Hur var det nu med det där med att det där är husses hund...? Nåja, när husse är både skadad och sjuk så får väl matte rycka in?)

Resten av dagen gick åt till hundpromenerande (Hampus måste ju få lite uppmärksamhet också) och städning av hemmet. När det sistnämnda var klart tog batterierna slut i duracell-Bibbi...

En ledig (?) lördag

I torsdags när jag satt mig på tåget och väntade på avgång på väg hemåt, ringde B. Han satt på akuten med ett jack i handen och väntade på att bli sydd... Oups... Så småningom kom han hem med 6 stygn i handen och läkarorder på 2 veckors sjukskrivning. Jag förmodar att det är den tiden det tar för såret att läka, och i hans jobb är det ju svårt att hålla handen stilla. Jag hade väl kanske kunnat jobba med en sådan skada men det hade definitivt inte gått lika fort på tangenterna.

Planen att köra iväg allt ris från de senaste helgernas röjning bland syrenbuskarna, lades således på is...

Däremot konstaterade jag att allt annat skräp - från gamla tavelramar till pappkartonger - som jag samlat ihop i uterummet de senaste veckorna, kunde jag ju faktiskt lasta in i bilen och köra till återvinningsgården alldeles själv. Jisses så skönt att bli av med en massa skräp...

På hemvägen stannade jag till på den lokala elfirman och investerade i ett lysrör (som varit kasst i badrummet länge) och en ny vattenkokare - den gamla sa upp sig imorse och fick därmed följa med till återvinningen...

Hem, lite lunchfika och sen ut och börja rigga husvagn. Det är nämligen av någon outgrundlig anledning så att den ska besiktigas före mars månads utgång. Lyckligtvis gick det att få en lördagstid i närliggande stad, annars är det ju lite bökigt eftersom jag inte ens FÅR köra ekipaget. Eftersom husse då är lite justerad, så fick jag engagera mig mer än vanligt i att veva stödben osv. Kärran gick i alla fall igenom besiktningen och det är ju skönt.

När vi ändå var ute och for passade vi på att handla lite och vid hemkomst vidtog hundpromenerande (dom "hjälpte till" när jag lastade bilen i förmiddags för övrigt, så de hade motionerat rätt bra hemma på tomten). Sen är det bara att gilla läget, husse brukar ju ofta stå för matlagningen men med en hand i paket går det liksom inte, så jag fick fixa kvällens middag också. Nu funderar jag som bäst på att stänga in mig i badrummet med en hund i taget och träna lite.

Ledig, var det nån som sa ja...

Tar det aldrig slut?!

Det finns ju människor som hävdar att man ska flytta med ca 5 års mellanrum, för att man då rensar ut ordentligt bland sina ägodelar. Ja, det kanske kan vara en plan men...

För sisådär 13-14 år sedan så flyttade jag 3 ggr inom loppet av 7-8 månader. Eftersom en av flyttningarna berodde på att jag och den dåvarande sambon delade på oss, så blev jag väl av med en del grejor i den flytten i alla fall, så att säga.

Rent krasst så har jag ju aldrig flyttat ALLT jag äger hemifrån mitt föräldrahem. I samband med att jag flyttade ner till B i Skåne så var det också en del ägodelar som inte riktigt "fick plats" i flyttlasset - inte minst böcker... Redan för några år sedan påbörjade jag ett rensningsprojekt där - främst genom att börja gå igenom, och kasta, sådant som jag inte kunde se något behov av att ha kvar, t.ex. gamla skolböcker. Jag sparade en del "specialarbeten" som det låg rätt mycket möda bakom - på den tiden så fanns det ju knappt några datorer så det var klippa och klistra och skriva på maskin som gällde.

De senaste resorna till föräldrarna har betytt att jag har haft med mig en del prylar hem och eftersom det inte har funkat att rensa "på plats" i föräldrahemmet (när jag kommer tillbaka efter ett antal månader och kassarna jag sagt "kör det här till tippen" om, fortfarande står kvar, så blev jag trött och släpade hem dem också) så har jag ådragit mig en del rensningsprojekt på hemmaplan. Det lustiga är att B hela tiden har inställningen att det bara är JAG som ska rensa och kasta. Som om han inte samlar på sig saker?! Hrm.

Samtidigt har ju bådas våra föreningsengagemang renderat en hel del papper... Förra helgen rensade jag ju ut ett "projekt" och i torsdags gjorde jag också en utrensning som var välbehövlig. Sakta men säkert blir det någon slags ordning i arbetsrummet, där det är lätt att stjälpa in de prylar vi inte behöver - eller inte riktigt vet var vi ska göra av. Och det värsta är att jag vet att lagom när jag tycker att jag fått ordning - så kommer det att bli ett nytt lass av något slag. För några veckor sedan var vi ju och hämtade lådvis med prylar som aldrig har flyttat med B från HANS föräldrar. Allt från porslin och glas till... ja, säg det. Behöver vi ett större hus, eller behöver vi bli bättre på att rensa?!