Agility och lydnad

Igår hade vi då klubbens största arrangemang på länge. Ca 170 anmälda agilityekipage och ca 30 i lydnad, krävde ca 40 funktionärer om jag har räknat rätt (inklusive alla från domare till p-vakter). Kändes som det gick bra, men OJ vad trötta vi var igår kväll. Somnade på soffan redan vid 20-tiden... Lazer var utlånad till svärföräldrarna från lördag eftermiddag (innan det hann vi med ett litet pass i skogen med träningsgruppen, eller delar av den i alla fall), såna här arrangemang går ju tyvärr ut lite över de egna hundarna. Även i år övernattade jag och B i klubbstugan, närheten till kanotrastplatsen vid ån är ett litet orosmoment... BRA är det ju synd att säga att jag sov, men bättre än ifjol faktiskt! Vädrets makter var hyfsat med oss också, visst kom det lite regn men det var först mot slutet av dagen och då i rätt så måttliga mängder. Förra året drabbades vi ju av strömavbrott - i år tog vattnet i brunnen slut... Är det inte det ena så är det det andra. I dessa lägen (när strömmen försvann ifjol gjorde ju i praktiken vattnet det också, eftersom pumpen inte funkar utan ström) så är vi ju lite tacksamma för den av kommunen uppsatta toaholken vid ovannämnda kanotrastplats. Till nästa år får det nog bli en "toa-vagn" från IP Skogen...

Att köra både lydnad (på baksidan av stugan) och agility (på framsidan) fungerade vad jag kan bedöma alldeles utmärkt. Återstår att se vad övriga funktionärer tyckte.

På plussidan låg också helt klart att det gick bra för våra egna ekipage, L vann en klass och M kom 3:a i en annan! Roligt, roligt! Själv fick jag ju inte tävla, i synnerhet inte sedan SBKs nya etiska policy fastslogs, eftersom B var tävlingsledare och vi både bor ihop och det är hans hund jag tävlar med. För den delen så VILL jag inte ens tävla när det är på hemmaplan - jag har fullt upp med att sköta funktionärssysslor då...

Idag har jag tagit ledigt - vet hur man brukar må så här "dagen efter" och det är skönt att hinna ikapp sig själv lite (inklusive tvätt o städning som blivit lidande den senaste veckan). Passade på att boka om tiden hos tandhygienisten så det besöket är avklarat också. Urk. Aldrig kul, men nödvändigt. Sen är jag ju lite trött på att ständigt få höra tjatet om tandtråd. Ja, jag VET. Kanske borde jag göra ett rejält krafttag och verkligen börja tandtråda ORDENTLIGT så jag slipper tjatet??

Tävlingsförberedelser och annat

Vet inte riktigt vad det är som gör att det blir så fasligt mycket "meck" inför agilitytävlingar, jämfört med t.ex. spår? Kan det vara det faktum att vi rattar runt ca 40 funktionärer på söndag, och det är ca 200 ekipage som deltar i agility och lydnad, mot... ja, max 10 på en spårtävling? :-)

Igår var vi hos en av klubbens sponsorer och hämtade priser, idag kom rosetterna med posten. Startlistor (preliminära) är utlagda på nätet. Kohagen på andra sidan vägen är utrymd för att kunna användas som parkering. Stug- och materialkommittén hade städdag i tisdags och putsade och fejade på klubbområdet - samtidigt som vi hade kursavslutning för fortsättningskursen...

Ikväll har jag dömt månadstävling i lydnad. Alldeles enkelt är det INTE - rätt vad det är händer något som gör att man känner sig som ett "?", hur döma detta...? Nåja, jag tror jag fick till det hyggligt i alla fall och utan "glädjebetyg".

Igår hann jag faktiskt med ett jogg-pass också, tillsammans med Otto.

Helgen... gick åt på något märkligt vis, precis som vanligt. Lördagen vete katten var den tog vägen, vi var väl och handlade lite och grejade hemma, i söndags var det UDM där jag dömde freestyle.

Det är mycket nu, kort sagt.

Ännu en ljudbok till handlingarna

Eftersom jag de senaste 2 veckorna mest varit i Lund på dagarna så laddade jag med en cd-bok för pendlingen. Bestämde mig ju i höstas för att läsa om Arne Dahls svit om "A-gruppen". Jag har läst den tidigare men i "oordning" och någon del inte alls, så jag började om från början. Den här gången har jag kommit fram till femte boken, De största vatten. Jag gillar ju Dahl och A-gruppen, det är liksom ett annat "djup" i både fallen och språket än det är i t.ex. Liza Marklund och Camilla Läckberg (nu gillar jag ju deras böcker OCKSÅ i o för sig, men det är lite olika saker). Eftersom A-gruppen sysslar med "våldsbrott av internationell art" så är fallen ofta väldigt komplexa och mångbottnade. Den här boken har jag läst tidigare och visst mindes jag delar av hur det gick. Men fortfarande ett par dagar efter att jag avslutat lyssnandet (Torsten Wahllund är en bra uppläsare, han läste Trenter som sommarföljetong på Radio Stockholm för många, många år sedan och grundlade där min förtjustning för deckare, tror jag) känner jag fortfarande att trådarna inte riktigt hänger ihop. Visst - verkliga fall är säkert många gånger ännu mer komplicerade men... Nåja, hur som helst, bra är den och jag rekommenderar verkligen Arne Dahl (som ju egentligen är en pseudonym för Jan Arnald) om man inte läst dessa böcker.

Fallet den här gången handlar om kopplingarna mellan ett tillslag mot förrymda flyktingar, en förkyld inbrottstjuv som hittar ett förruttnat lik och... ja, det tar ett tag innan A-gruppen börjar inse att två fall faktiskt är ett. Mitt i allt detta händer det mycket på det personliga planet för framför allt en av de kvinnliga gruppmedlemmarna. Tids nog blir det hela ännu mer komplicerat, men eftersom vi vet att det finns 5 (eller 6, om man räknar epilogen "Elva" som jag ännu inte läst alls) delar till i serien om 10 (eller 11), så förstår vi ju att A-gruppen kommer att lösa fallet... :-)

Så äntligen kom våren...

Efter den långa kalla sega vintern, blev det en kall, lång och seg vår också?! I onsdags var det någon på jobbet som sa när vi gick på lunch - "känner ni, nu luktar det vår". Och det gjorde det faktiskt. Igår kände jag att rapsen blommar - på lukten alltså.

Idag har det varit väldiga svängningar i vädret. Arbetsdagen tillbringades på kontoret i Hässleholm (det är ju där jag "ska" vara egentligen) och precis efter lunch öppnades himlens portar och åskan gick... Här hemma verkar det dock inte ha kommit en regndroppe och av radarbilderna på dmi.dk att döma så drog ovädret rakt över "mitten" av Skåne, nord-sydlig riktning!

Eftersom jag brukar pusta om att i maj borde man egentligen vara ledig och njuta av det vackra vädret, och det inte har varit så i år, så kanske man kan hoppas på "riktig" sommarvärme till semestern?

Igår blev det lite lydnadsträning för Lazer - sitt, kontakt och följa vid sidan (coachade K och S lite i kontaktövningar också) och så småningom fick Otto köra lite agility med fokus på slalom och att göra HELA slalomet...!

Idag har jag och Otto varit ute och joggat. Sen hade jag en tanke om att utnyttja det varma och vackra vädret och pyssla lite i trädgården men efter att husse lagat mat och vi ätit den, så gick luften ur mig. Det har ju varit något av "hell-week" den här veckan så det kanske inte är så konstigt. Tror jag ägnar mig åt soffan och "Så ska det låta" istället för att rensa ogräs...

Det var när jag sprang runt med kameran direkt efter jobbet
som jag blev lite sugen på att ta tag i trädgårdsarbetet...

Otto inspekterar dammen och planteringarna runt den.
Bilden ger tyvärr inte alls rättvisa åt den färgprakt som just nu råder,
framför allt genom aubretia (tror jag den heter - stenpartiväxt med lila blommor som anas i bakgrunden vid den gula tulpanen ovan).

Det är alltid lika spännande att se vad som kommer upp av
lökarna jag planterat på höstkanten, jag glömmer liksom vad jag har grävt ner och var...

En lite annorlunda röd tulpansort som jag också hade glömt.

Rosenkvitten, färgerna känns väldigt "platta". Får nog ta och
kolla inställningarna i kameran och lära mig att använda något annat än auto!!

Mycket nu

Testverksamhet på jobbet och föreningsverksamhet på kvällarna = ingen tid kvar för bloggen. I måndags när jag började fundera lite på saken i samband med valpkursen, så kom jag fram till att det känns lite som att jag har ägnat de senaste 3 månaderna åt någon form av tävlingsplanering i klubben. Först var det inomhuslydnaden i mars, sen var det spårtävlingen i april och nu är det lydnads- och agilitytävling om 1½ vecka. Nåja, i juni börjar sommarlovet på den punkten. Jag tror att jag har alla funktionärer på plats till kommande tävling, ska bara sätta ihop schemat (vi försöker undvika att familjemedlemmar sitter på väsentliga funktioner under agilitytävling när någon i familjen tävlar så lite pyssel blir det ibland).

Utöver detta - hålla kurs, gå kurs, träna hund, ikväll är det distriktsmöte... egentligen känner jag att jag inte har tid med det mötet men har man lovat så har man... Pust!

Skogsträning

Idag var det dags för vår lilla träningsgrupp att ge sig ut i skogen igen. K, som bekräftat per mail för en tid sedan, dök konstigt nog inte upp... Försökte ringa men hamnade i mobilsvar. När vi väntat 20 min vid mötesplatsen gav vi upp och körde iväg ut i skogen. Ett spår till Ms L och sök/hittaövningar för resten... Lazer fick hitta C&J i skogen, den här gången försedda med exakt likadana leksaker (jag strimlade och flätade en trasig fleecefäll igår). Helst vill han nog ha godis men det tycker jag är onödigt ännu, nu när magen verkar ha stabiliserat sig. Några dagar till på dietfoder innan vi börjar återgå till det "normala" får det bli. Ms andra hund E fick också prova lite hitta-övningar och här har vi en naturbegåvning på området! Ett spontant och oerhört snyggt framåtslag till och med (av "misstag" men ändå). När vi vallade rutan hörde jag något som brakade till utanför den i skogen, och senare var G väldigt "störd" åt just det hållet, så frågan är om det var något vilt som var där ute och promenerade...

Efter övningarna i skogen körde vi ner på klubben, jag och B var uppsatta på städlistan för klubbstugan den här veckan. Det kändes dock väldigt rent i stugan så frågan är om någon hade "spontanstädat" i helgen?

På hemmaplan hade husse och de vuxna hundarna jagat (?) gräsklipparen för första gången i år. Förmodligen hade de att göra en bra stund så jag har inte särskilt dåligt samvete för de två...

Lite trist att vädret denna långhelg har varit allt annat än toppen, men lediga dagar är ju aldrig fel.

Så söta!

Irrfärder i tillvaron?

Hoppsan, plötsligt gick det några dagar?!

Vi ställde in husvagnsutflykten i helgen, dels verkade inte vädret särskilt lovande och dels vill vi nog se att lillebror är ordentligt kry innan vi hittar på "nya äventyr" med honom. Nu verkar dock magen ha stabiliserats även om jag skulle vilja se att det blev ännu lite bättre. Men har han haft "maskar som i magen traskar" så kan det väl ta några dagar innan allt blir normalt misstänker jag. Vi maskade alltså av hela bandet häromdagen.

I torsdags investerade (nåja) jag i nya skor för hundaktiviteter. GoreTex är ett måste, tidigare har jag kört Viking men nu blev det ett par Ecco. Raffigt grå och röda... Inte min favvofärg kanske men rätt snygga. Viktigast är dock funktionen, och det låg inte på minussidan att det är elastiska skosnören!!

Igår gjorde vi en liten utflykt i den skånska myllan och besökte bl.a. Teba i Höör. Vi hann även med en sväng i hembygdsparken i Ängelholm, bra miljöträning för Lazer! Ja, för de andra två också för den delen. Ett litet kort joggingpass (bara en kvart men bättre än inget) hann jag och Otto med också... Mot Tjejmilen!!

Idag har husse varit och övningsskjutit på förmiddagen, då passade jag på att ta tag i högen med stryktvätt. Det tog några timmar, men nu är den väck! Skönt!! Jag satte ut mina småplantor på "kollo" i regnet också. Några av majsplantorna fick nog lite väl mycket regn men vi får väl se hur det går. Vi var iväg och handlade lite också - och började prata om klyftpotatis, lagom i höjd med frysdisken. Men allvarligt - 25 kr/kg för fryst potatis, när den färska (nåja) kostar 7 kr/kg?! Visst, lite kryddor är det säkert också men det kan vi nog fixa själva. Husse blev sugen på kladdkaka men det är ju samma där - 40 kr för en fryst?! Vad kostar ett par ägg, lite socker, smör, mjöl och kakao...? Och så lite jobb att röra ihop det och in i ugnen en halvtimme. Inte för att jag är snål på nåt sätt men ibland blir det lite absurt... Dessutom slapp vi säkert några onödiga tillsatser när jag bakade kakan själv!

Utöver promenader och miljöträningen har det inte blivit så mycket till hundaktiviteter, det ska erkännas. Nu är det ju Lazer jag vill pyssla mest med, men det är ju inte läge att stoppa i honom allehanda godbitar just nu. Vädret har inte precis inspirerat heller. Det är grått och regnigt och trist.

Jag försöker tvinga husse att vila sin onda axel så mycket det går, vilket inte är helt enkelt. Det finns ju massor av projekt att hålla på med här hemma, men den här helgen hade vi ju som sagt planerat för "minisemester" så nu försöker vi ta den på hemmaplan istället med lite utflykter osv... Imorgon tänker jag dock hänga på skogsträningsgruppen, även om det blir utan valp den här gången.

Mystiskt försvunnet föremål?

Idag smugglade jag in Lazer i testrummet på jobbet... Det var t.o.m kollegor som var där inne och pratade en lång stund innan de upptäckte hans närvaro. Snäll liten valp!

På eftermiddagen bar det så iväg till veterinären igen för omröntgen. Enligt rapport från husse som hade "valpjouren" igår kväll (jag höll kurs) så hade lämningarna varit normala, och det lät ju i alla fall hoppfullt. Idag blev det inget "nr 2" på hela dagen...?? Inte utan att jag började undra om det var någon form av förstoppning på gång, men då borde han ju i alla fall ha försökt få ur sig något? Nåja, in till vet och upp på röntgenbordet med den lille. Två plåtar började vi med, i samma vinklar som igår. Efter framkallning så - inte ett spår av något främmande föremål?! Vi provar med en lite annan vinkel, sa vet. En plåt till alltså. Fortfarande inget "napp". Ytterligare en plåt med annan exponeringsgrad. Men nej. Där fanns absolut ingenting att se! Jaha, sa jag, då kom det kanske ut igår kväll - jag känner ju B och jag tror inte att han direkt dissikerade lämningarna igår...

På väg hem ringde jag B, som svor på att det inte varit något ovanligt med ut igår... Hmm... vad är det som händer?

Den äckelmagade kan sluta läsa här!

Väl hemma igen hade Lazer äntligen ro att göra "nummer 2" och jag tog en påse och "klämde igenom" det han fick ur sig (som för övrigt var helt ok i form och färg med tanke på sparrisdieten). Då hittade jag - två "flagor" av kotte-typ... Vi har ju en lärk på tomten, som jag nämnde häromveckan tror jag, när jag krattade upp kottarna till Lazers förtvivlan. Tanken slog mig redan igår på vägen hem, med tanke på formen på föremålet i magen - kan det vara en kotte? Han gillar ju att leka med dem... Tyvärr är ju kanterna rätt hårda så det blir mer sparris så att vi verkligen får ut allt. Helt omöjligt är det väl inte att en kotte igår var "hel" och under dygnet som gått faktiskt brutits ner en del i tarmsystemet. Tror jag ska framföra teorin till vet i nästa vecka - måste ändå dit och hämta mat åt Hampus då.

Ljusning - kanske...

På röntgenbilderna syntes det klart och tydligt - någonting är det i magen som inte ska vara där. Eftersom jag faktiskt HAR hittat småsten i valpbajset tidigare, så är misstanken solklar. Veterinären fick erkänna att den här gången hade JAG rätt och han fel. Något tokigt var det ju, var jag helt säker på...

Kontakt togs med Regionsdjursjukhuset i Helsingborg, endoskopi trodde de inte skulle vara en lösning utan vi satsar på sparris och att få ut den lilla stenen (eller vad det nu är) den naturliga vägen. Ska in igen imorgon eftermiddag för ny röntgen så får vi se om den har rört sig (det blir till att kolla bajs mer än någonsin det närmaste dygnet). Ligger den kvar på samma ställe så kan det i sig vara oroväckande, men det hoppas vi ju inte på.

Orolig

Igår såg vi äntligen en vändning i Lazers krassliga mage. Bajset blev fast och fint och normalt i färgen, och jag pustade ut. Imorse var vi tillbaka igen. Det är inte "rännskita" men kladdigt och gulaktigt... Har haft ett långt samtal med veterinären som rekommenderar avmaskning för det KAN det vara på en valp, men eftersom lille L äter lite av varje inklusive att en och annan sten nog har slunkit ner, så tjatade (?) jag mig till en röntgen så vi kan utesluta främmande föremål i alla fall. OK, är det en strumpa så syns det knappast på vanlig röntgen som vår husvet konstaterade men i alla fall... Många beklagar sig över att veterinärer allt för snabbt vill prova alla möjliga behandlingar och undersökningar (för att klå djurägarna på pengar, är givetvis teorin som framförs) men i det här fallet så har vår veterinär definitivt mer is i magen än vad jag har.

Minns den tid då jag hade en schäfer med "schäfermage" som totalhavererade 1-2 gånger om året. Efter den upplevelsen så har det här med dåliga hundmagar aldrig bekymrat mig - förrän vi då gick igenom den fruktansvärda upplevelsen för 4 år sedan med Birks dåliga mage som till slut visade sig vara lymfcancer. Det som gör att jag målar f-n på väggen är att den klassiska frågan "hur är allmäntillståndet" kunde jag in i det sista besvara med "bra" på den hunden. Han hade enligt veterinären på djursjukhuset (vår husvet skickade oss vidare den gången) haft max 3-4 veckor kvar att leva. Hunden var alltså bokstavligen döende och fortfarande pigg! Är det konstigt då att jag har en oro som gnager när jag ser liknande symptom på min lilla valp?? "Jojo-mage" - bra ena dagen och så sämre den andra, är alldeles för välbekant.

Nu röntgar vi i eftermiddag och så får vi se vad det ger, det känns ju i alla fall som att jag GÖR något då. Och så blir det avmaskning på längden och tvären, och där bestämde vi igår att vi nog ska ta alla 3 hundarna så det inte blir "rundgång", någon av de vuxna kan ju oxå ha mask om det nu är det som är problemet...

Usch vad jobbigt det är när hundarna blir sjuka...

Sååå nära....

Klockan ringde vid 5 imorse och som vanligt undrar jag ju vad jag håller på med dagar som dessa... Körde hemifrån en dryg timme senare och vid vid 07.45 var det dags för dagens första banvandring. Det började med hoppklass (inga klätterhinder alltså, för er som inte är agilitynördar) och banan såg väl inte SÅ fasligt svår ut. Det som bekymrade mig mest var en tunnel där man kom ut på ett sådant sätt att hunden möjligen kunde ha 2 hinder, varav ett felaktigt, att välja på. Men se - Otto är överraskningarnas hund. Han återupptog sin gamla idé om att hälsa på i sekretariatstältet. Hinder 1-5 stod i en ganska "mjuk" sväng (nr 3 var en böjd tunnel) och sen var det 180 grader till hinder nr 6. Där drog Otto istället rakt fram och in och hälsade på funktionärerna! När jag lyckades locka ut honom på banan igen var vi så klart diskade. Körde på ändå och oj, vilket flyt, fram till slalom där det blev fel i en port och sen blev det kommunikationsunderskott mellan mig och min hund och vips var han ute i ett tält vid sidan av banan och hälsade på. Hm. Det är ju tur att han är snäll i de lägena, och väljer snälla människor (och hundar) att hälsa på!!

Andra klassen var då alltså agilityklass och där såg jag en risk redan efter 3e hindret som även här var en böjd tunnel, det kändes som att den böjd mot balansen som inte alls var hinder nr 4... men detta löste vi på ett utmärkt sätt och oj vilket flyt vi hade sedan, ända tills vi kom ner från balansen. Antagligen pustade jag ut en halvsekund när vi klarat nerfarten och kontaktfältet, och när inte besked om nästa hinder (samma böjda tunnel som tidigare var hinder nr 3) kom tillräckligt fort, tog Otto saken i egna tassar. Han fick helt enkelt syn på "regnskyddet" för en förlängningskabel (ni vet en sån där plastgrej som man sätter runt kontakten så den inte ska bli våt) och bestämde sig för att vi nog övergått till apporteringsövningar - det där röda måste ju bara vara en dummy?! Men fram tills dess... vilket flyt, vilken känsla!! Det är nära nu!

Sen hade jag lovat bort mig som funktionär i några klasser och sen blev det hem och duscha och iväg till flyget och hämta husse... Puh!

Det regnar...

... vilket gör att dagen idag - helt enligt plan i o f s - kommer att ägnas åt mestadels "inomhusaktiviteter". Lite lydnadsövningar med Otto ska jag nog försöka klämma in också, han visade med all önskvärd tydlighet igår kväll att han tyckte att gårdagen varit riktigt ap-tråkig (vilket den med hundmått mätt säkerligen var också). Det var en kudde som gick åt fanders (igen) och det var ju en jäkla tur att det inte var en med dun i! Eftersom Lazers mage är som den är så vill jag inte att hundarna leker för mycket heller vilket naturligtvis gör livet ännu tråkigare ur Ottos perspektiv. En liten förbättring tyckte jag mig i alla fall spåra avseende valpmagen imorse, hoppas hoppas hoppas att det fortsätter i den riktningen. Eftersom man inte precis släpar ut en 5 månaders valp med magproblem på några längre promenader så blir det till att sysselsätta Otto på annat sätt idag, som sagt. Eventuellt får Hampus vara valpvakt en stund och så går jag och Otto ut själva ett tag, vi får se hur jag får till det.

Har en massa grejor jag ska försöka hinna fixa idag, inne, när det nu regnar och jag är ensam hemma och kan röja runt bäst jag vill. Det är dock riskabelt att sätta sig vid datorn upptäckte jag, skulle bara låta golvet i köket torka innan jag fortsatte med städningen och vips hade det gått en halvtimme...

Och om det är någon av mina läsare som är innehavare av en HP-skrivare som behöver färgpatroner, så har jag ett par stycken över. Vår gamla skrivare blev ju skrotad för en tid sedan till förmån för en Samsung. Sitter nu med färgpatroner, svart HP nr 15 och färg HP nr 22(XL), som jag inte har någon nytta av. Så är det nån med en HPDeskJet eller OfficeJet som är intresserad så hojta till med modellbeteckning så kan jag kolla om de passar...

Ensam hemma och föreningsfunderingar...

Ja, det händer ju inte så ofta numera sedan husse lämnade sina centrala uppdrag, men just den här helgen har han åkt till Stockholm på möte. Alltså är jag ensam hemma med 2 vuxna hundar varav en börjar påpeka att han är rätt uttråkad, och en valp med fortsatt småkrasslig mage. Som en hundkompis konstaterade när hon blivit mamma, det finns 2 kategorier människor som är intresserade av bajs och det är nyblivna föräldrar och hundägare! Vi kämpar på och ber en bön om att det inte är något allvarligt. Eftersom Lazer, som de flesta valpar, tuggar och provsmakar på det mesta han kommer över, så hoppas jag att det verkligen ÄR något han ätit, och att veterinärens teori om att "bakslaget" när vi började återgå till vanlig mat berodde på att vi var för snabba med det. Helgen får utvisa om det blir någon förbättring. För den som eventuellt har missat det så förlorade vi ju en hund för 4 år sedan i lymfcancer - som började som en "dålig mage"... Sannolikheten att blixten ska slå ner 2 ggr är väl inte så stor men nog är jag orolig!! Som om det inte var nog med detta har jag idag noterat att Hampus luktar sämre än vanligt ur munnen. Antingen har han också ätit något olämpligt eller så börjar åldern ta ut sin rätt?

En sak som jag har funderat över på sistone, eller egentligen ganska länge, är alla dessa "tyckare" i hundvärlden. Det finns massor av folk som ger luft åt sina mer eller mindre upprörda åsikter och mer eller mindre "sågar" människor som lägger ner massor av tid på olika typer av föreningsengagemang - för att dessa människor inte gör det som personen x tycker är "rätt".

Det här är egentligen en liten vidareutveckling av mina funderingar förra veckan kring vem som är lämplig att t.ex. sitta i en styrelse. När det gäller just det här med människor som har miljoner synpunkter så funderar jag ibland - har du erbjudit dina tjänster? En del har säkert försökt, men blivit bortröstade. Ytterligare några känner jag till som har "hoppat av" uppdrag av olika skäl. Själv har jag ju faktiskt avgått från olika poster när jag upplevt att jag inte kunnat samarbeta med andra i olika föreningskonstellationer (hände redan på kanot-tiden) MEN då har jag stått mitt kast! OK, när jag höll på i idrottssvängen så var det inte så mycket internet och bloggar och facebook, så ryktesspridning och "tjafs" på den vägen fanns liksom inte... Man kan ju faktiskt fundera på om det inte är så att det på vissa håll bidrar till svårigheten att få människor att engagera sig i föreningslivet, att man kan bli väldigt väldigt utsatt.

Just detta att om jag av en eller annan anledning har valt att ställa mig utanför föreningsdemokratin genom att inte vara med på årsmöten, eller inte ställa upp till val till en styrelse, eller liknande - det gör faktiskt att jag tycker att man ska fundera lite på vad man skriver och säger. Visst, har någon erbjudit sina tjänster men fått nej, då kan jag förstå att man kan vara lite... irriterad. Men min känsla är att väldigt, väldigt många i föreningslivet (och nu pratar jag inte bara hund, kom ihåg att jag har massor av idrottserfarenheter också) går runt och har synpunkter utan att någonsin ha försökt göra något aktivt åt det som de tycker är fel. Mycket "gnäll" helt enkelt...

Som medlem i en förening kan man alltid lämna in en motion om man tycker att något ska ändras i föreningen. Är det ett förslag som flera tycker är bra, så kan man faktiskt få igenom det även om styrelsen skulle avstyrka. Vill man vara med och påverka "mer" så är det väldigt sällan som valberedningar säger "nej tack" till erbjudna tjänster är i alla fall min erfarenhet. Under alla år jag har varit aktiv i någon form inom föreningslivet är det bara en enda gång jag har varit med om att det har blivit "motförslag från golvet" och omröstning om en ledamotsplats i en styrelse. Och då var det på "riksnivå". Sedan har väl liknande saker hänt på möten där jag INTE har varit närvarande, naturligtvis, under dessa år, men i alla fall. Och om någon undrar: Jag gick på mitt första årsmöte i kanotklubben 1986....

Veterinärbesök, semesterångest och personbästa

Idag tog jag Lazer till veterinären. Krassliga hundmagar som inte rättar till sig “pronto” har vi som sagt dåliga erfarenheter av. Nu konstaterade dock vår husveterinär att vi kanske varit lite för snabba på att gå tillbaka till vanlig mat – och det det här valpbeteendet att “äta allt” gör nog inte saken bättre heller. Lite “magmedicin” (Diarsanyl) och dietfoder (Specific, dyrt) ordinerades. Är det inte bättre om en vecka så får vi ta nya tag. Det blir en lång vecka kan jag säga!!

Vi håller på och planerar semestern och som vanligt vill inte riktigt veckorna räcka till. Kan inte låta bli att tänka på en strof ur en gammal Niklas Strömstedt låt: När jag var liten var sommaren lång…

Är det inte märkligt att semestern, då man ska vila upp sig, kan bli ett stressmoment i sig själv?!

Ikväll har det varit klubbtävling i agility - “träningstävling” om man så vill men även deltävling i klubbmästerskapet som vi kör som “serie” under året. Jag och Otto överträffade oss själva och KOM I MÅL i den ena klassen, med bara 5 fel i bagaget!!! I den andra klassen kom han på att det var husse som stod och dömde och sen flippade allt ur totalt, min handling totalhavererade och ja, jag vet inte allt… Men att vi faktiskt tog oss runt en bana utan disk, det uppväger just nu det mesta. Det var ju det jag sa i helgen – snart så sitter det… :-)

Bokblogg, krasslig hundmage och lite vardag...

Efter ett uppehåll i läsandet har jag så tagit mig igenom en bok igen. Den här gången återvände jag till deckarträsket och Jan Mårtenssons Dödssynden.
Mårtenssons "hjälte" Johan Homan trasslar - precis som vanligt - in sig i ett komplicerat mordfall, som avskrivs som olycksfall av polisen. Sedan blir det ett mord till och Homan galopperar som vanligt runt och lägger sin nyfikna näsa i blöt, ända tills han hittar lösningen på fallet. Tillsammans med lite antikviteter och annat smått och gott är det ändå - som vanligt säger jag igen - en lagom trivsam blandning. Som någon tidningsrescensent lär ha skrivit - man lär sig alltid något när man läser en Homan-deckare! Har man inte provat, så tycker jag man ska läsa en Mårtensson. Jag har absolut inte läst alla och lite intressant är det att Homan inte riktigt verkar åldras i samma takt som normala människor, för att inte tala om hans katt... De första böckerna kom ut för ganska länge sedan, milt sagt.

Lazers mage krånglar lite och som vanligt blir jag skitnojjig. Inte så konstigt, som jag sagt tidigare, med tanke på det vi upplevde för 4 år sedan med Birk. Imorse hittade jag dock en död och rätt så rutten groda på gräsmattan, så har han haft den och lekt med så kan det ju vara en förklaring.

Ikväll har vi varit ute på en liten shoppingtur efter jobbet. Husse behövde komplettera garderoben lite inför helgen när han ska åka till Stockholm på möte. Efter det så har jag gjort en insats i högarna med ren tvätt så nu är allt undanplockat och instoppat på rätt platser. Skönt! Några punkter på "att göra"-listan avseende föreningsadministration har jag också kunnat stryka. Känns som jag börjar komma ikapp lite, äntligen...!

Lazer 5 månader

Liten börjar bli stor… Tänk att det redan har gått 3 månader sedan vi hämtade den lilla svarta valpen – som han har växt!!

Och så lite bilder från trädgården:

Oj vilken hundhelg!!

Igår togs Hampus tillfälligt ur sin pension, som jag antydde tidigare i veckan. Efter kontakt med arrangören fick vi nämligen lov att sätta in en reserv i agilitylaget och den reserven stavades just “Hampus”…

Som vanligt när det gäller hundtävlingar – oavsett om man är arrangör eller deltagare – börjar man fundera på vad man sysslar med när klockan ringer före normal uppstigningstid på arbetsdagar och det är lördag…?! Lazer fick stanna hemma med husse och bl.a. ägna sig åt att besiktiga husvagnen (vilket gick bra, skönt). Jag, Otto och Hampus styrde mot Ystad där alltså årets DM i agility gick av stapeln. DM är inofficiellt och körs individuellt i öppen klass dvs alla tävlar mot alla oavsett normal klasstillhörighet. Öppenklasserna ska väl ligga i nivå med en klass II rent svårighetsmässigt så egentligen är det ju för svårt för mig och Otto… I lagtävlingen så säger reglerna att det måste vara klubblag vilket det ju annars inte finns något som helst krav på i agility ens på SM. (Vilket jag tycker är lite intressant, när jag höll på med kanot gick det bra att mixa besättningar i t.ex. K2 på “vanliga” tävlingar men på SM skulle det vara klubblag, basta.) Vi anmälde i ett anfall av sinnesförvirring eller nåt, i alla fall ett large-lag från klubben… Och så blev då Totte halt i veckan och in från pensionen kom alltså Hampe.

Dagen började med lagtävlingen och för large var det hoppklassbanan vi skulle börja med. Det var en SVÅR bana, tyckte t.o.m de SM-vinnare som satt i tältet bredvid oss… Att Otto skulle diska sig var ju inte helt oväntat, Hugo kom runt med tidsfel, Smilla fick en olycklig disk och där var laget som helhet “kört” eftersom man måste ha 3 resultat för att det ska räknas. Hampus kom faktiskt runt om än med tidsfel, men det hjälpte ju inte. Jag ska villigt erkänna att detta att köra 2 hundar så snabbt inpå varandra. För er som inte kan något om agility så går alltså lagtävling till som så att först startar man hund A, den gör sitt lopp, sedan går hund B in på banan och kör sitt lopp osv och det gör att det är inte mycket tid att pusta på om man ska köra mer än en hund, nu kunde jag ju köra som A och D men ändå…

Agilityklassbanan var lite behagligare men Otto hittade ju naturligtvis en egen lösning på banan som vanligt = disk. Våra övriga hundar kom i mål i den klassen. Efter hoppklassen var det TRE lag av 10 som hade resultat med sig, övriga var diskade… Man får ju köra andra omgången ändå så att säga och det är ju bra tävlingsträning!

Individuellt hade jag ju bara anmält Otto av förklarliga skäl och även där stod diskningarna som spön i backen även om han faktiskt lyssnar allt bättre. Hindren var höga (60 cm drygt) och efter att han kraschat och rivit första hindret i båda lagloppen, flyttade jag honom lite närmare första hindret i individuella hoppklassen. Men se det funkade inte heller, för då sprang han under hinderbommen!! Den här gången fick jag dock stopp på stollerierna och tog om från början. Som sagt – lite bättre lyssnar han. Sen sket det sig några hinder senare, men man får vara glad åt det lilla!

I agilityklassen klarade vi väl 7 hinder, sedan var det meningen att man skulle svänga kraftigt vänster mot en böjd tunnel. Det var bara det att rakt fram från hopphindret som var nr 7, låg platten (som skulle tas från just det hindret men något senare i banan). DEN tyckte Otto var mycket intressantare än matte som vrålade HÄÄÄÄRRRR för kung och fosterland för att få honom att svänga…

6 lopp på en dag känns faktiskt i kroppen idag, jag har ju inte motionerat särskilt mycket pga hostan den senaste månaden… Jag konstaterade också att det känns som att jag jobbar mycket mer när jag springer med Hampus som ju är betydligt långsammare än Otto. Eller så är det helt enkelt det faktum att vi faktiskt kommer i mål som gör att det känns så??

Det var inte så svårt att somna i TV-soffan igår kväll om jag säger så!

Idag på förmiddagen var det dags för lite skogsträning. Hampus och Otto fick vara hemma idag och Lazer fick lite “egentid” med mig. Det var jag, C&J och K som for ut i skogen och körde lite sökövningar. Vi började med lite hittaövningar med Ks tik S, sedan körde vi G som ju är den hund som är mest “färdig” och han gick bra sa både C&J – jag låg som sista figge så jag har inte så mycket koll på vad som hände innan han kom till mig… Sedan var det Lazers tur att prova lite hitta-övningar. Tanken var att han skulle ut och leka med leksaker hos C på ena sidan stigen och J på andra sidan. Det gick finfint (nästan) men jag måste skaffa fler fleecekamptrasor för den är det roligaste han vet och jag har bara en! Efter det så körde vi “lille” S (hrm, hur man nu kan kalla en dobbis på dryga 70 cm för liten, får stå för C&J) som fick börja jobba med påvis, och sen tog vi ut förstahunden igen och lät henne göra ett par hitta till. Det är ändå en vuxen hund och det kan vara intressant att se om något “fastnat” efter någon timmes paus. Och det hade det! Plötsligt fanns det tendenser till att strunta i matte och springa ut till de roliga figgarna i skogen! Se där ja – det är så kul att se när polletten ramlar ner på hundarna, oavsett vad det handlar om.

Efter diverse pyssel på hemmaplan tog vi sedan hela flocken och stack till skogs en stund, så nu är den lille svarte rejält trött. Husse och Otto har stuckit iväg och försöker begränsa vildsvinsstammen och jag har dammsugit, planterat om mina frösådder och… ja, nu sitter jag här och skriver. Puh… Deklarera ska jag göra också innan det är läggdags. Imorgon kväll vid den här tiden lär man väl knappt kunna komma in på Skatteverkets webbplats så det är väl bäst att vara ute i tid!