Fullt upp

Igår lämnade jag hemmet kl. 07.00 på morgonen och återvände ca 23.30... Först jobb och sedan "kongressombudsträff" i distriktet. Tanken var att B skulle hämta upp mig Eslöv, men han blev försenad från jobbet så jag fick ta bussen ut till regementet på Revingehed där mötet hölls. Intressant utfärd i verkligheten och ett tillfälle att se det jag jobbar med användas "på riktigt". Biljettmaskin i buss alltså.

Mötet, ja det var väl som det var... Stundtals en lite låg nivå på diskussionerna kan jag tycka, och lite skrämmande att distriktsstyrelsen faktiskt efterfrågat klubbarnas åsikt i en fråga och fått 2-3 skriftliga svar OCH att ett antal av de närvarande inte kunde lämna någon åsikt från sin klubb för att man inte diskuterat frågan! Sen tycker jag det är lite trist när man använder folks "bakgrund" som argument till att vederbörande inte är... okej, eller vad jag ska kalla det. "Typisk 08a" var det som det handlade om och oavsett att jag själv är 08a så tycker jag sånt är lite tramsigt. Kanske tur att den ende i lokalen som vet hur pass väl jag känner de 08or som var på tapeten, är B...

Om jag inte är imponerad av en persons kunskaper/kvaliteter behöver jag ju inte blanda in huruvida denne är från Göteborg, Dalarna eller för den delen av "icke-svenskt ursprung". För ett antal år sedan satt jag på ett distriktsårsmöte i Stockholm där valberedningen presenterade en kandidat med kommentaren "ja h*n är ju bra på att köra hund". Men - är det verkligen det som gör en person lämplig att sitta i en styrelse? Visst, en del kunskap om kärnverksamheten (hund) är det ju bra att ha. Men lika lite som alla stjärnkirurger är lämpliga att bli sjukhuschefer, eller att den bästa snickaren är den bästa arbetsledaren, tror jag att alla SM-förare är lämpliga att sitta med i styrelser... Det handlar ju om att vara en bra ledare och administratör om man ska sitta med i en styrelse (eller bli chef på jobbet).

Idag har arbetsdagen rasslat iväg i rasande fart som vanligt, och kvällen har jag tillbringat på klubben - dags att registrera betalningar till agilitytävlingen (anmälningstiden gick ut i måndags så nu har nästan alla betalt) och anmälningar till lydnadstävlingen som vi har samma dag. Det var månadstävling i brukslydnad och lydnadslydnad så jag passade på med det administrativa i väntan på att planen skulle bli ledig för lite agility. Otto skötte sig väl "så där" - jag satte ihop en kombination som blev svårare än jag själv tänkt mig och det är f-n så svårt att veta när jag ska vara nära och "hålla i" och när jag ska vara lite längre ifrån och försöka "dra med" hunden... Pust! Hampus fick komma ut och köra lite också, han sprang på riktigt bra faktiskt. Han håller på att bli tillfälligt uppväckt ur sin pension. Åter till det om några dagar... Lazer fick träna lite kontakt, "gå fint" och springa mellan hinderinfångare utan någon bom. Vanlig markbunden träning alltså...

Pressen ökar

Igår fick vi veta att en av de "säkra" hundarna i vårt DM-agilitylag är halt och borta ur leken. Således måste vi starta laget med bara 3 hundar. Varav Otto ju normalt sett är en "säker disk". På DM är det som sagt klubblag som gäller och vi anmälde väl oss mest "på kul" men samtidigt vet man ju att 3 hyfsat säkra hundar kan ge ett ganska bra resultat i lagsammanhang. Nu gäller det plötsligt för mig att få Otto att lyfta sig själv i den lilla "punkfrissan" som han för tillfället har på huvudet, och komma i mål som omväxling. Igår kväll blev det därför ett litet pass efter att husse och L avslutat sin kurs. Det började mindre bra med att Otto, som sett husse försvinna över planen, drog i rakt motsatt riktning mot den kombination jag satt upp honom vid, över hela planen, till klubbstugan - för att kolla vart husse tog vägen, antagligen. Det blev ett litet "utvecklingssamtal" (som Lotta brukar kalla det) och därefter skärpte han till sig och lyssnade t.o.m vid valmöjligheten A-hinder eller tunnel... Normalt sett drar han i det läget som en avlöning upp på klätterhindret (balans eller a eller gunga spelar ingen roll).

Ikväll håller jag kurs, men tar nog med mig Otto så vi kan köra lite ikväll med. Hade ett tag en fundering på att starta i appellklasslydnad på torsdagens månadstävling men nu fokuserar vi nog agility inför lördagen.

Tilläggas bör att DM förvisso är inofficiellt och i individuell klass har vi garanterat ingenting att hämta. Men just i laget hade det varit kul om det åtminstone gått att ta sig i mål.

Sovmorgon?

Jag vet inte om det är ett ålderstecken men att tycka att det är sovmorgon när man får ligga kvar i sängen till 7-tiden, känns lite oroande. Nu har vi ju dessutom sovrumsfönstret i östlig riktning och glömmer vi att dra ner rullgardinen, vilket är lätt hänt så här på vårkanten - den fyller ingen funktion som insynsskydd eftersom vi sover på övervåningen och inte har några grannar åt det hållet, så på vintern när det är mörkt bryr vi oss oftast inte om att dra ner den.

Lazer har väl inte heller riktigt fattat det här med sovmorgon, i veckorna stiger vi ju upp mellan halvsex och kvart i sex ungefär och han tycker väl att det ska vara samma rutin även på helgerna. Igår när jag steg upp tidigare än så, såg dock t.o.m han lite förvånad ut.

Fördelen med tidiga morgnar är att det känns som att det blir mycket gjort under en dag. Jag har redan huggit tag i, och slutfört, den bidragsansökan för HU-distriktet till Region Skåne, som jag började brottas med igår kväll. Då fick jag dock ge upp, för ju mer jag vände och vred på medlemslistorna ju mer förvirrad blev jag. Man ska ange antal medlemmar totalt i varje lokalklubb inom Skåne Län, antalet medlemmar i åldern 7-25 år och hur många av dessa som är flickor. OCH de medlemmar som eventuellt bor i något annat län ska räknas bort. Dessutom har vi en liten "gränsproblematik" då distriktet även omfattar Blekinge och vi har många medlemmar i Sölvesborgs HU som bor på den skånska sidan av länsgränsen. Pust! Men: Excel-format, som vi får alla listorna från centrala kansliet i, är bra! Lätt att filtrera, sortera osv. Ffa har jag lärt mig att uppskatta en del finesser i Excel2007 just när det gäller sånt här. Så, nu är det klart, nu ska jag bara jaga rätt på årsmötesprotokollet som är ute för justering. Just nu befinner det sig ca 1 mil härifrån och jag ska förhoppningsvis hämta upp det under dagen om allt går som det ska. Imorgon träffar jag revisorn som också ska skriva på papprena, och sen är det bara att skicka iväg hela härligheten. Skönt! Om en månad är det dags för motsvarande insats till Region Blekinge, men eftersom jag redan har gjort sorteringen mellan länen i medlemslistan för Sölvesborg så går det förhoppningsvis snabbt och lätt.

Solen skiner så idag blir det utomhusaktiviteter. Tänkte vi skulle fixa till torkvindan t.ex. för nu är det dags att börja torka tvätten utomhus!!

Förresten, jag menar inte att FB måste ta en massa tid, det blir ju vad man gör det till... :-)

Och så gick jag ju ut och tränade lite med Lazer igår kväll. Den rackarns hunden är kvick att lära sig. På andra passet dvs det igår, började han fatta det här med att sitta i rätt position dvs vid min vänstra sida. Nu måste jag bara lära honom att sitta på höger också, med tanke på framtida agilityövningar... Visserligen sa uppfödaren redan när vi var där och hälsade på första gången, att jaktcockrarna är lite som bordercollie - de lär sig väldigt, väldigt fort. Men det här var jag nog inte riktigt beredd på!

Apropå tidsbrist...

Apropå det här med tidsbrist som "alla" säger sig ha... Det är rätt många som undrar hur jag hinner med allt jag håller på med, och som jag själv konstaterat här ibland så jo - nog tar jag på mig lite mycket emellanåt. Känner dock människor som JAG undrar hur de hinner men antagligen är det något jag prioriterar som dessa personer väljer bort. Förra sommaren (tror jag det var) satt jag och kompisen H samt hennes man och funderade över det här med att man hade så mycket mer tid för sisådär 15 år sedan. Och konstaterade att: Det var före Internet!!

Att skriva ett par mail - tar inte lång stund, men några minuter. Å andra sidan så besparar mailen mig ganska många telefonsamtal, som antagligen skulle tagit betydligt längre tid att genomföra...
Att blogga - jag bloggar ju inte ens dagligen, men visst tar det lite tid. Å andra sidan så skrev jag periodvis vanlig dagbok tidigare...
Att söka information på hemsidor - ja, nu pratar jag inte om att "surfa runt" utan att faktiskt leta efter information som jag av en eller annan anledning behöver. Å andra sidan - den informationen hade jag fått leta upp på annat sätt tidigare...
Att delta i debatten på olika fora - har jag dragit ner på rejält. Det tar för mycket tid, och mitt tidigare favoritforum har "tappat stinget" känns det som.

Och nu kommer vi till grejen som jag verkligen inte fattar hur människor hinner med: Facebook!! Att ena stunden säga att "jag har inte tid" för att nästa sätta sig vid datorn och "fejjan" i ett par timmar, det får i alla fall inte jag ihop. Jo, jag finns på FB. Men jag är inte särskilt aktiv där, det ska jag ju säga! Några spel vågar jag verkligen inte engagera mig i, det har jag inte tid med. Eller rättare sagt: Jag prioriterar andra saker!

Vid något tillfälle har jag också funderat över hur jag hann med sådant som att baka eget bröd för 10-15 år sedan. Sen kom jag på att under större delen av 90-talet hade jag 10 minuters promenadväg till min arbetsplats. Idag lägger jag (minst) 50 minuter enkel resa på att ta mig till jobbet... Det gjorde jag i o f s innan jag flyttade till Skåne också, eftersom jag bytte jobb (och flyttade) uppe i Stockholm också, så det går inte att "skylla" pendlandet på flytten.

Det var det, det...

Efter ett antal återbud packade vi ihop både högre (som var inplanerat till idag) och lägre (som egentligen skulle varit imorgon) klass spår idag. Eftersom vi har elit samtidigt och vi bara har en plan som "sväljer" momentet framåtsändande så bestämde vi redan tidigare att köra lydnaden först för mitt gäng idag. Med facit i hand hade det inte behövts, eftersom det bara blev 5 (av 9 anmälda) i högre och 1 (av 6 anmälda) i lägre... Men det kan man ju inte veta. Jag är inte själv helt förtjust i upplägget även om jag vet att det förekommer på olika håll, har aldrig behövt tävla under sådana omständigheter så jag har ingen personlig preferens egentligen, mer än att jag tycker att det känns bakvänt. Även den ena domaren påpekade detta - det var egentligen det enda som fanns att anmärka på, menade h*n...

Efter platsliggning, budföring för lägre hunden och lydnad, så var det 2 av högre-ekipagen som tackade för sig. Båda hade en tävling till imorgon och valde väl att "spara" hundarna när de såg att lydnaden inte skulle räcka till uppflyttning. Eftersom jag i dagsläget inte har någon hund jag tävlar med i bruks så vet jag faktiskt inte hur jag skulle ha gjort, för det är nog ganska individuellt hur "sliten" en hund blir av en dags tävlande. Annars är det ju ett utmärkt tillfälle att få ett tävlingsmässigt spår - okända marker och okänd spårläggare...

Efter spåren hade vi 2 högre-hundar kvar till uppletandet. Den tredje klarade sig visserligen runt men med flera pinnar borta. Frågan är nog, med tanke på hur det såg ut efter rutan (vi hade spåren på äng så vi kunde se en god bit), om inte hunden "genade" någonstans... Lägre-hunden kom runt men med för lång tid.

Uppletandet gick fint för båda ekipagen om än något bättre i det ena fallet. Vi har hittat en i mitt tycke utmärkt uppletanderuta och att den dessutom så här års är full med vitsippor och därmed fantastiskt vacker, gör liksom inte saken sämre. Dock konstaterade både jag och den ena domaren, som var med ifjol också, att då var den ännu vackrare. Våren ligger liksom lite efter i år.

När prisutdelning och lunch var avklarat var det bara att kasta sig i bilen och köra hem, duscha och byta kläder. Bs systerdotter skulle konfirmeras idag. Själva konfirmationen i kyrkan fick hon klara utan mig för det började redan kl. 11, men bjudningen efteråt hann jag till... Och vips så hade eftermiddagen gått.

Nu är hundarna promenerade och B har stuckit till skogs (ständigt dessa vildsvin) med Otto i bagaget, vilket brukar betyda att det inte blir något skjutet... Finns eftersökshunden med, så håller sig svinen undan, verkar det som? Jag tänker ägna kvällen åt HU-distriktets bidragsansökan till landstinget och att träna lite med Lazer. Kontakt och inkallning... Har börjat jobba på att flytta in kontakten till rätt position dvs vid min sida istället för att sitta framför. Något lite extra måste jag ju börja pillra med, eller hur?

Och så har PMet till DM i agility dykt upp på nätet. Om en vecka är det dags. Eftersom det på DM ska vara klubblag i lagklassen så fick vi för oss att anmäla ett sådant, vi har ju faktiskt 4 large-hundar som tävlar. Otto är väl den som är "sämst" av dessa med alla sina diskningar, de andra är åtminstone uppflyttade till klass 2 åtminstone i den ena klassen (jag tror det är agilityklass alla de andra är uppe i 2:an i). Eftersom vi ändå skulle dit så anmälde vi även till individuella loppen i öppenklass (vilket i praktiken alltså betyder att alla tävlar mot alla oavsett vilken klass man egentligen tävlar i - så vi lär antagligen möta ett och annat SM-ekipage), så det blir en heldag.

Igår kväll gjorde jag ett litet ryck med mina frösådder också och flyttade över åtminstone en del i större krukor. Sedan tog jorden slut. Får bli ett stödköp imorgon!

Host, host...

Igår tog jag mig samman och ringde den vårdcentral där jag är "listad". Har bara varit där 2-3 ggr kanske sedan jag flyttade ner till Skåne, jag är ju tack o lov ganska frisk av mig. Jo, visst kunde jag få komma in för provtagning...

Igår kväll lades den mesta tiden på de sista förberedelserna inför spårtävlingen imorgon, kolla rutor, sätta nummerskyltar osv.

Idag körde jag alltså till vårdcentralen och ett blodprov togs, inget fel på det och därmed ingen medicin. "Antagligen ett envist virus" och eftersom det mest är på dagarna jag hostar var det ju inte läge för morfin-baserade hostmediciner, jag måste ju kunna jobba och ta mig till och från jobbet... Suck. Det som retar mig lite är att jag inte ens fick träffa en läkare, utan bara sjuksköterskor. Körde ner på klubben efteråt för att dubbelkolla ett par saker inför morgondagen och där träffade jag K. Som är pensionerad - läkare...! Och dessvärre bara bekräftade att, jo, virus kan vara envisa. Jaha, jag får väl ta och trycka i mig mer receptfria hostmediciner och se om det hjälper. Är så trött på det här nu!

Jätteregnskuren hängde i trädtopparna när jag kom hem men nu verkar den ha passerat så nu är det läge för en hundprommis. Det ÄR en utmaning med tre koppel varav ett där andra änden fladdrar som en fjäril... :-)

Kan man beställa mer minne??

Ja, ett USB eller nåt liknande att plugga in i hjärnan? Just nu är det total "Memory overflow" i mitt stackars huvud. Räddningen stavas - listor! Jag har försökt undvika denna "last" under vintern för att minska min egen mentala press på mig själv och alla "måsten" men nu är det kört, kommer inte ihåg nånting för tillfället känns det som. Har 4 tättskrivna post-it-lappar i kalendern just nu, plus en som gäller för "just idag" - den byts alltså ut dagligen och så stryks (förhoppningsvis) något från de andra lapparna...

Ett visst samband kan det ju vara med att jag har lite för många järn i elden just nu som sagt. Igår hade vi avdelningskonferens och den bestod av att var o en skulle berätta om vad vi jobbar med då många på den nya avdelningen är helt nya för varandra. Det var lite olika hur detta uppdrag hade tolkats, kan man lugnt säga... Jag pratade inte längst i alla fall!

Kvällarna går just nu åt till hundrelaterad verksamhet. I måndags var det valpkurs (Lazer är SÅ duktig, än så länge...), igår var det agilitykurs (ovanligt nog hade jag inte ens några hundar med mig till klubben, varför släpa med dem när de inte kommer få göra nåt, då har de det bättre hemma hos husse) och idag har jag tillsammans med en av spårläggarna satt upp uppletanderutan och kollat det ena av de spår som vederbörande ska gå ut på lördag.

Funderar nu skarpt på att gå och lägga mig. B är på möte men det betyder ju inte att jag måste vara vaken tills han kommer hem...

Att jag aldrig lär mig??

Det här med att ta på sig en liten grej här och en liten grej där... Många bäckar små blir som bekant en stor å!

Den största ån i min tillvaro just nu är spårtävlingen nästa helg. Eftersom vi även i år tvingades byta marker blev det inte kul för spårläggarna och med en helt färsk sådan fick jag ju planera in att hjälpa den personen med uppläggningen. Nu har vi lämnat skogen och kör på sant skånskt manér på öppen mark, vilket onekligen underlättar det hela när det gäller att lägga upp spåren. Jag återkommer till det.

Igår, lördag, lyckades vi få en liten sovmorgon. Sedan var det inplanerat besök på återvinningsgården för att avyttra allehanda skrot från vinterns byggnationer m.m. - det har liksom lagrats på hög... Husse hade lånat ett släp så det lastade vi redan i fredags och sen bar det iväg så vi var på plats när de öppnade. Lasta av och så hem igen och lasta nytt lass. Pust! Jag lyckades även få husse att inse att av de halvfulla färgpytsar som står på hyllor utmed trappan ner i källaren, är det många vi aldrig kommer använda igen - alltså lämnades även dessa in för miljömässigt omhändertagande.

Sedan var det dags för återlämning av släpet, vi stannade till och tittade på möjliga möbler till uterummet (vi ska ha ett par fåtöljer där), Bauhaus fick ett besök, Ica Maxi likaså och så en tur förbi den mark där husse är med och jagar vildsvin för att kolla läget... Hundarna fick hänga med där och fick en skogspromenad på köpet. Vi såg inga vildsvin men en flock hjortar (jag hävdar att det var 5-6 st, husse säger ca 10...). Ja, Lazer lät vi inte se dem. Jag vill INTE att han ska börja jaga klövvilt!

Kl 15 hade jag stämt träff med min nya spårläggare M. Underbara människa, bra koll på avstånd och naturliga riktpunkter i naturen som stora stenar, nedfallna träd osv. Utmärkta egenskaper om man ska lägga spår! På 1½ timme hade vi grovplanerat ett spår och satt ut upptagsruta. Detta var helt klart personligt rekord för min del, men det beror säkerligen på att man har en helt annan "koll" i öppen mark. I skogen är det ju mera meck, t.ex. att ha koll på avstånd så man inte kommer för nära andra delar av spåret, eller så kommer man runt en gran och "hoppsan, här var det ett stängsel/ogenomtränglig dunge/träsk". Vi skulle ha ut 2 spår och även det andra gick på 1½ timme att få ut, skönt. M verkade hyfsat trygg i sitt nya uppdrag och vi har haft telefonkontakt idag också, så jag känner mig lugn.

Idag var det dags för vår nya "bruksträningsgrupp" att inleda övningar i skogen. Det är C&J som ska köra sök, M (inte samma M som ovan) som mest är inriktad på spår men blev nyfiken på söket nu när h*n fick se det live, K som är helt grön på allt vad hundträning heter - gick en kurs med sin gamla hund för snart 15 år sedan, har nu en ny och är fd arbetskamrat till mig, och så jag då... Lazer har jag ju tänkt ska köra spår så det blev lite valpövningar idag. Ms hund L fick ett spår, och Ks S fick prova några "hitta-övningar" vilket hon klarade riktigt bra faktiskt. Lite godare godis nästa gång så...! Otto fick också vara med och "hitta" C och M, han ska ju verkligen inte köra sök med tanke på hans "egentliga" jobb som drivande jakthund, men något tyckte jag han skulle få göra - och jag var inte riktigt upplagd för att lägga något längre spår. Det gick ändå ganska hyfsat även om vi fick sätta "tummen i ögat" på honom för att han inte skulle fladdra iväg på andra äventyr än att hitta människor med godis. Vid närmare eftertanke har jag kommit fram till att OM vi ska göra om detta så ska vi köra med kampleksaker hos figgarna + hos mig, då "händer" det lite mer och då tror jag Otto blir kvar på ett annat sätt i det han håller på med. Vi hade några trevliga och nyttiga timmar i skogen och avslutade med fika.

Vid hemkomst var det bara att dra igång dammsugare, golvmopp och matlagning, svärföräldrarna på ingång för försenat födelsedagsfirande... Trevligt och planerat, skönt att hundarna fått sig en dos på förmiddagen!

Efter den tillställningen har jag ägnat mig åt diverse föreningsjobb och det är här jag verkligen märker det här med "många bäckar små". Det är ett par mail att skriva, någon utbetalning att göra - och vips så har det gått en timme?! Och nu, nu är det hög tid att sova. Imorgon är det jobb och valpkurs igen.

Hostan vägrar ge med sig så jag får nog försöka planera in ett läkarbesök i veckan. Nu börjar halsen dessutom kännas rosslig IGEN. Urk.

Vårtecken och manfall

Idag flög det förbi en humla när jag gick "valpvänliga" rundan med hela flocken. Jajamen - att hålla reda på 3 koppel börjar flyta igen nu... Det är ju några år sedan sist, Otto hann ju inte bli så gammal att han fick börja följa med på promenader innan Simba gick bort. En humla! Det måste väl vara ett vårtecken?! Ett annat vårtecken när man bor på landet är att det luktar. Skit!! Överallt läser man att "välbrunnen gödsel luktar inte". Så då är det nog inte välbrunnen gödsel bönderna kör ut på åkrarna...

Lazer har tagit ytterligare ett steg på utvecklingsstegen förresten, men det hände nog redan i måndags. Han kan ju inte bara gå uppför trappan till övervåningen, utan även ner igen.

Det är ju snart spårtävling och i sedvanlig ordning är jag biträdande tävlingsledare (vilket i praktiken betyder att jag gör det mesta, utom att skriva på papprena). I år provade vi ett nytt grepp, istället för dubblerad högre-klass så har vi högre på lördagen och lägre på söndagen. Max 10 spår sa vi, för det har det vid tidigare tillfälle gått att få in på de marker vi har tillgängliga. När anmälningstiden var slut hade vi 9 högre och 6 lägre. Idag är vi nere i 8 högre och 3 lägre. TRE lägreekipage!! Det är ju nästan så det är löjligt att släpa ut domare och spårläggare... Kunde ju gärna fått fördelat sig lite annorlunda då jag har sämre tillgång på funktionärer på lördagen när det är fler tävlande. Typiskt!!

Kvällen har ägnats åt medlemsmöte på klubben inklusive lite valpträning + lite kontaktfältsträning med Otto före mötet, samt smörgåstårteätning efter mötet. Själva mötet var det längsta medlemsmöte jag varit på hittills i den här klubben, men vi hade kongresshandlingarna och ett par punkter till som det blev lite diskussion runt. På ett sätt är det ju trevligt med möten som man bara "klubbar igenom" men det är ändå lite sunt om det finns saker att diskutera kring!

På kurs igen – och lite annat

I måndags började jag och Lazer på valpkurs. Som instruktör är det ta mig katten inte helt lätt att sätta sig i “skolbänken”! Tur att det är studiecirklar vi bedriver, så att även jag som deltagare får vara med och tycka när mina kurskamrater har funderingar. Det är, som vanligt på valpkurs, alla nivåer på hundägarna – från förstagångsägare till mer rutinerade förare. Och alla sorters hundar, från schäfer till blandraser. Ska bli kul, men mina instruktörskollegor får väl tejpa igen truten på mig om jag blir för jobbig… :-)

I fredags pratade vi semesterplanering på jobbet. Jag trodde ju aldrig att jag skulle se fram emot att fylla 40 – men då får man en extra semestervecka! Nu är det ju ett par år kvar dit men ändå…

Igår jobbade jag hemifrån – halva gruppen skulle på möte i Alvesta så då passade det bra att sitta hemma och “grotta” lite i felrapporter och annat. Jag har ju konstaterat att jag är en “självgående lagspelare” när det gäller jobbet (hade en intressant maildiskussion om detta med en bloggvän för ett tag sedan). Behöver vara en del i ett sammanhang, ha människor att bolla funderingar med vid behov, men samtidigt trivs jag med att vid vissa tillfällen få stänga in mig helt och jobba utan någon som helst påverkan från omgivningen. Eftersom vi sedan i höstas sitter i kontorslandskap och jag även tidigare delade arbetsrum med 2 andra personer, så är det där med “lugn och ro” inte alltid helt lätt att uppnå på kontoret. Nu är jag nog ändå inte den mest lättstörda utan är hyfsat bra på att gå in i det jag håller på med, men ibland är det som sagt skönt att inte ha andra människor kring sig. Jo – jag gillar mina arbetskamrater, tro inget annat!

Igår kväll var det andra gången på fortsättningsagilitykursen som jag är med och håller i, det är en utmaning med dessa olika nivåer och målsättningar! Någon vill tävla, någon vill bara “låta hunden ha roligt”. Den sistnämnda kategorin fascinerar mig lite för av dessa ser vi aldrig något på klubben under “icke-kurs-tid”. Kan inte låta bli att undra: Ska hunden bara ha roligt en gång i veckan under 8 veckor på våren och 8 veckor på hösten? Årets resterande 36 veckor då??

Jag fick ju som sagt bilder från agilitykursen under påskhelgen. Sen ramlade det in bilder från tävlingen i lördags också i mailboxen. Som vanligt konstaterar jag att Otto är snyggare än jag på bilderna!

Vi börjar med en stilstudie från tävlingen i lördags:

(Tack Therese för bilden!)

Och så lite kursdokumentation:

Otto är som sagt snyggast på bild utan mig!! Vilken stilstudie!

Att “hålla i” hunden är inte särdeles enkelt med denne yvige herre men här ser det ut som att Camilla som höll i kameran lyckades fånga oss i en tajt och bra sväng! Troligen är det det röda hindret som sticker fram i högerkant på bilden som är nästa hinder.

Och så full fart framåt på raksträckan!!

(Tack Camilla för dessa bilder!!)

Hallelulja!

I helgen har hundarna lekt på tomten. Jaha och vad är det med det då, undrar den som inte läser min blogg så ofta/noga. Jo, med tanke på hur Otto såg ut när vi hämtade hem Lazer, så är det så man blir tårögd nu när de har SÅ roligt och jagar varandra under helt vänskapliga former! Idag hängde t.o.m lillebror i Ottos öron – och Otto “drog emot”… Öhm, det egna örat som kampleksak?? Det var något nytt!

Igår var vi på inofficiell agilitytävling nästan hela dagen, det var naturbruksgymnasiet här i byn som arrangerade. Två tjejer hade det som projektarbete och överskottet gick till Hundstallet. Nästan 200 starter hade de fått ihop, undrar om det var mottagaren av överskottet som bidrog till det? Att jag och Otto diskade oss hej vilt behöver jag knappast nämna… På inoff öppen klass är det ju lite för svårt för oss, eftersom en öppen svårighetsmässigt ska ligga ungefär som klass II. Och vi kommer ju inte runt klass I ens… Skönt att ha nära i alla fall – kunna köra hemifrån en kvart före banvandring är ju inte så ofta det händer.

Efter det ägnade jag mig en del åt trädgården, nu är det “vårbruk” i allra högsta grad. B har snickrat på hundgård hela helgen, vi vågar – trots leken – inte ha Otto och Lazer tillsammans obevakade så nu får Otto en egen “kupé”. Även idag har det lagts mycket arbete på detta projekt.

Förmiddagen idag lade jag på förberedelser inför spårtävlingen om 2 veckor. Någon gång ska vi väl lyckas ha samma marker 2 år på raken, men inte de här 3 åren då jag har varit inblandad, nej nej… Suck, pust, stön! Det är inte utan att jag hoppas på ett par-tre återbud i högre klass för det blir bökigt att få ut spåren på vissa håll misstänker jag. Det är ju inte hur mycket tid som helst att vifta på heller.

Det är vårkänslor på fönsterbrädorna här nu. Frösådderna gror och växer (i alla fall en del av dem). Min hibiscus har börjat blomma.

Funderar som bäst på om man vågar beskära den som bor ute i rabatten? Måste kollas…

Efter spår-reket anslöt jag till trädgårdstjänstgöringen, eller ja, först röjde jag i uterummet vilket var välbehövligt efter vintern då det bl.a. tjänstgjort som byggarbetsplats… Sågspån ända uppe under taket! Sen planterade jag – potatis i hinkar (som får stå inne i sagda uterum och gona till sig) och penséer. Grävde upp rosor och clematis och planterade i stora krukor. Klippte ner en clematis “The president” (enligt “boken” ska den klippas när björkarna har musöron, men det brukar jag aldrig hinna pricka in så jag chansade idag) och en kaprifol som var vääldigt spretig… Hjälpte B med diverse handräckning… och vips så var det sent och ingen av oss orkade ens fundera på matlagning = ett restaurangbesök blev lösningen. Pust.

Och nu har jag pysslat med SBK-distriktets region 1s sammanställning av nästa års tävlingar, betalningar till vår agilitytävling och… snart dags att sova… Pust!!

Bildbevis

Jag tog hundarna och gick ut en promenad, och som alltid är det en balsam för min själ. Passade på att ta med kameran medan det är lite ljus kvar ute också. Här kommer nu alltså bildbevis på att Otto och Lazer nu faktiskt kan umgås under ordnade former. Det är nog fortfarande långt kvar till att vi vågar lämna dem obevakade men med tanke på hur Otto såg ut när vi kom hem med lille Lazer, så är det här SÅ skönt!!

 

Den här bilden tog jag häromkvällen, faktum är att när kameran togs fram så LÅG lillebror bredvid Otto. Men han är väldigt nyfiken och väldigt snabb, när kameran kommer fram.

I lördags när solen tittade fram lyckades jag faktiskt fota lillebror alldeles själv ute på tomten. Det är inte helt lätt att plåta en hund som helst vill sitta vid mattes fötter hela tiden, och kommer rusande så fort jag sätter mig på huk. Jag avskyr nämligen hundbilder “i fågelperspektiv” men det börjar bli nödlösningen…

 

Spontanapportör!

 

Och så lite vårkänslor: Nu blommar krokusen!

Jag har fått en massa fina bilder från kursen i helgen av C, tack så jättemycket, men dem får ni vänta på att se… Måste fundera på hur mycket av min anskrämliga handling jag egentligen vill visa upp… ;-)

Sååå argggg.....

Jag har förvisso ett stundtals ganska hetsigt temperament men så här arg var det länge sedan jag var. Riktigt heligt genomförbannad, rent ut sagt. Jag tänker inte gå in på orsakerna till detta då jag inte vet vilka som "smygläser" här, och vet därför inte riktigt hur jag ska beskriva min ilska. Tror jag struntar i blogg och annat och går ut med hundarna istället... Solen skiner och idag såg jag första tussilagona i vägkanten!

På rätt kurs?

Påsken har rasslat förbi i ett rasande tempo. Skärtorsdagen är en av få torsdagar då vi INTE åker till klubben utan istället tar det lite lugnt hemma, med ägg och sill och annat "påskigt".

På långfredagen var vi bjudna till svärföräldrarna på sen lunch, innan dess hann B jobba på med vårt extrarum (blivande arbetsrum, hävdar jag...), jag gjorde inte så mycket nyttigt mer än läste ut ytterligare en bok (skyller lite på hostan...). Den senaste veckan har jag tillbringat till fullo på min ordinarie arbetsplats och åkt tåg till och från jobbet så jag har faktiskt hunnit ta mig igenom TVÅ böcker. Den första av dessa var "Kalaharis skrivmaskinsskola för män" - ytterligare en del i serien om Damernas detektivbyrå. Det är något charmigt över de här böckerna, kanske framför allt att de är hälsosamt korta avseende antal sidor! Ibland är det skönt att inte behöva läsa 4-500 sidor innan boken är slut. TV-serien däremot klarar jag inte av, jag somnar!! Den andra var med i min "julklappspåse", av olika skäl har jag inte kommit loss med den förrän nu. "Eva Luna" av Isabel Allende. Wow vilken historia säger jag bara! Allende gav verkligen mersmak, ett härligt språk - även om jag alltid funderar på hur mycket som går förlorat i översättningar, och i just det här fallet stördes jag lite av det ständiga bruket av ordet "patio" - vad är det för fel på "innergård" som väl är ett utmärkt svenskt ord, för det är så jag tolkar en "patio" i det sammanhang som det förekom i den här boken. Och historien i sig, fullständigt fantastisk.

Påskafton ägnade vi åt mer byggnationsarbete och så gjorde jag ett ryck med frösådder (lyckades äntligen hitta mina sålådor, när jag egentligen var på jakt efter något annat), lite omplantering av några krukväxter och ett livräddningsförsök på min Mårbacka-pelargon. Vi får se om det lyckas... Tyvärr har det nog varit lite i kallaste laget i uterummet, så benjaminfikusen som också har bott där, fick jag dödförklara. När den inre "trädgårdstjänsten" var avklarad tog jag ett ryck ute - klippte bort vissna perenner och rev upp lite ogräs, märkligt att det redan hunnit få fart!?! En shoppingtur hann vi med också, det var lite nödvändigheter som behövde införskaffas, bland annat 2 stora krukor som får bli tillfälligt hem för mina rosbuskar i sommar. Sen kom jag på att där sitter ju en klematis också i den rabatten men den kan jag nog rädda till någon annan rabatt.

Igår var det så dags för agilitykurs. Vi hade hyrt in Gill Lantz igen, som vi gjorde i höstas. Den här gången blev det handling och bara handling för hela slanten. Otto fick för sig att hinder nr 2, som ändå stod på rak linje från ettan, skulle man INTE ta. Det spelade liksom ingen roll var jag stod, om jag rörde mig eller stod stilla... och det var INTE det som var den tänkta svårigheten (ett blindbyte "åt fel håll")! Vi delade upp banan i mindre bitar och igår hann vi ungefär hälften. Lite senare på hemmaplan tog jag och tränade lite sitt, följa med vid sidan (på både vänster och höger sida) och inkallning med Lazer. Vi höll väl på i 5 minuter vilket jag tycker är fullt tillräckligt för en 4 månaders valp. Det tyckte inte han... Mer, matte, mer, sa han när jag tyckte att det var dags att gå in!

Idag var det dags att hugga in på resten av banan och fortfarande spökade det där hinder nr 2... Någon form av kommunikationskrasch var det helt klart. I övrigt så går ju Otto bra - när han lyssnar på mig... Det blir en del yviga svängar som Gill var på mig om, men frågan för mig just nu är om jag verkligen ska "peta" i sånt eller fokusera på att få Otto att lyssna? Idealet är väl egentligen att kombinera, antagligen... Men vi satsar ju faktiskt inte på SM, jag och Otto. Komma i mål någon gång är väl närmare sanningen. ;-) Idag passade jag på och tog hjälp av L, så att Lazer fick prova en kort tunnel för första gången. Han var väldigt skeptisk till en början men med lite envishet så fick vi honom igenom en gång, och som så ofta - då lossnade det. Det här var ju skitskoj, sa han efter 3:e försöket och efter 4:e tyckte jag det fick räcka.

Väl hemma var det dags att köra dammsugare och golvmopp... Husse har snickrat vidare både inne och ute, bl.a. har vi haft ett par gamla äppelträd som sett rätt så ruttna ut - de finns nu inte längre och misstanken var välgrundad, det var inte mycket liv i de stammarna. Vi får väl fundera på om vi ska plantera något annat där istället.

Hostan hänger kvar så jag börjar se starten i Göteborgsvarvet gå om intet i år igen. Även om jag teoretiskt skulle kunna gå runt en halvmara i rask takt, så är det ju inte riktigt det jag vill. Nåja, den som lever får se.