Klubbmästare agility och ett par ljudböcker.

Dagarna bara susar förbi, jobba-promenera-träna lite hund-"livsuppehållande åtgärder".

Min envisa hälsporre (eller plantar fasciit om vi ska vara korrekta) i högerfoten har varit på behandling igen. Får hoppas att det hjälper den här gången, nästan 4 veckor efter den förra behandlingen hade jag precis börjat tro att "nu, nu har det äntligen läkt" när det "smällde till" en morgon igen. Blä. Idag kände jag dessutom ett visst obehag i vänsterfoten, som ju var den jag hade problem med för ett par år sedan. Neverending story, liksom?!

Vi tränar lite lydnad, mest hemma, lite spår (i skog eller på fält) och i måndags fick jag ett ologiskt ryck och körde till klubben för att träna agility för första gången på 2 veckor. Ologiskt för att jag samma dag lagt in anmälan till nästa spårtävling. Föregående agility"träning" var sista månadstävlingen, tillika sista deltävlingen i agility-KM och Lazer tog hem hela serien i medium. Ibland räcker det långt bara att delta... Jag noterade redan då att efter att i princip ha vilat från agilityn sedan föregående månadstävling (vi tränade ju inför den där lägretävlingen mest spår och lydnad) så var han riktigt "på" bland agilityhindren, bl.a. betydligt mer taggad på klätterhindren jämfört med föregående gång. Nu tränade vi ganska enkla kombinationer och jisses som det gick! Slalomingång med mig på ganska långt avstånd har vi inte tränat på sedan jag vet inte när... Jobbade lite med "tajta svängar" också - man vet aldrig om jag får för mig att prova att tävla officiellt igen och jag har ju egentligen sagt att OM det ska bli aktuellt, så måste vi ha hittat en säkerhet och trygghet i handlingen så att Lazer verkligen känner att han VET vad som händer - om jag "försvinner" så är det en bra idé att bromsa och kolla vart matte blev av, för då ska man troligen svänga... ;)

I lördags var vi ute och tränade spår på fält. På det ena fältet som ingick i Lazers spår var det en del nässlor, jag försökte undvika dessa när jag la spåret men eftersom min hund inte IPO-spårar (exakt i spårkärnan) direkt, så hamnade han så klart i nässlorna. Och då kunde man INTE spåra för det gjorde tydligen ont i trampdynorna! En annan svårighet var att bonden kört fram och tillbaka med traktor i spåret, det hade vi ju inte precis tränat på tidigare... Intressant.

I söndags skulle husse förbereda älgjakt (fixa med jakttorn och så) tillsammans med några jaktkamrater, jag passade på att lägga ett "reparationsspår" när det ändå inte bedrevs någon jakt på den marken. Visserligen fick det bli skog, men det verkade inte vara några bestående men. Innan jag körde till skogs pysslade jag med lite "höstbruk" hemma på tomten och råkade stoppa näven i ett nässelbestånd. Jag kan, efter den upplevelsen, förstå Lazers reaktion på lördagen!! Någonstans inbillade jag mig att nässlorna var lite mildare på hösten (det är de ju på våren) men där hade jag fel.

Innan gratisabonnemanget på Storytel tog slut (det ingick 3 månader när jag tecknade om mitt privata mobilabonnemang) hann jag tröska mig igenom ytterligare 2 ljudböcker. Jag återupptog bekantskapen med Jonas Moström, som tidigare skrivit deckare i Sundsvallsmiljö som jag har läst och tyckt om. När "Himlen är alltid högre" kom ut häromåret med en helt ny huvudperson blev jag nästan lite besviken, och läste annat. Nu visade det sig dock att i senaste boken, "Dominodöden", så knyter Moström ihop den nya huvudpersonen Nathalie Svensson med Sundsvallsgänget - poliserna med Johan Axberg i spetsen, och läkaren Erik Jensen. Alltså lyssnade jag på båda böckerna i rask takt. Jag tänker inte gå in så mycket på storyn, för att slippa spoilers så kan den läsas i vilken beskrivning som helst av böckerna på t.ex. Bokus.com. I båda böckerna växlar författaren mellan nutid och återblickar, ett relativt vanligt grepp i deckare. Vi läsare ges alltså kunskap som poliserna saknar, de får jobba sig fram till lösningen. Moström är klart läsvärd (eller lyssningsvärd).

För stunden håller jag faktiskt på och läser en bok i pappersform men det går lite "sådär". Jag har dock bara lämnat 2 böcker oavslutade genom åren så jag ska ta mig igenom den här också. Återkommer i ärendet. :)