Hej vad det går

Hoppla, så gick det plötsligt 2 veckor igen?!

Förra helgen "offrade" jag en tävlingsdag till förmån för umgänge med föräldrar och bror med familj. Körde upp till Stockholm redan på torsdagen (ett par semesterdagar fick det bli, alltså), ägnade fredagen åt mer rensande (den minnesgode kommer ihåg att detta pågått ett tag, med ett krafttag i april) inklusive ett par turer till tippen (jag och mamma hann även med ett besök i Täby Centrum där en av mina favoritkedjor, Lush, har öppnat ny butik). Tyvärr är inte pappa så involverad i verksamheten och ju mer "uppenbart skräp" vi gör av med, desto närmare kommer vi ju de svåra besluten. Det går ju inte att fylla den nya lägenheten med hur mycket prylar som helst - vissa saker måste helt enkelt kastas... Mamma har som jag nog nämnde sist, kommit över den tröskeln, men det är svårare med pappa som verkligen lider av syndromet "men det kan väl vara bra att ha". Sen ska vi ju inte tala om alla foton efter mina far- och morföräldrar. I synnerhet farfar fotograferade mycket när de var ute och reste. Diabilder...

Alltså blev det inget tävlande på lördagen, då det faktiskt var en dubblerad klass 1-tävling i Jönköping. 20 mil/ca 2 timmar hemifrån, där nånstans går min gräns för hur långt jag åker för hundtävlingar (och så har det alltid varit). Bästa träningskompisen L åkte dit, och eftersom jag tuffade söderöver på lördagen så stannade jag till och besåg sista loppet för dagen. Det innebar i sin tur att det INTE blev något besök på bruks-SM i Mantorp, som pågick samtidigt. Ett kort besök i butiken Ditt kaffe & thé vid Hornstull, som drivs av en fd arbetskamrat, hann jag med på vägen också. Gillar man kaffe, te, lakrits och/eller choklad så är ett besök att rekommendera.

På söndagen var vi till Bosjökloster på traditionsenlig jaktmässa. Det är nog ett par år sen jag var med sist, det har nog krockat med tävlingar kom vi fram till... Mycket att titta på och trötta fötter.

I veckan har det varit nästintill helt hysteriskt. Ketchupeffekt på jobbet (nu drar ALLT igång med full kraft) och på kvällarna fullt program: måndag "test" på klubben (för de medlemmar som vill gå "tävlingsinriktade" kurser inkl agility), tisdag kick-off med jobbet inkl kvällsaktivitet (boule, trevligt), onsdag kurs, torsdag månadstävling på klubben (vilket inte jag var inblandad i men däremot behövde jag förbereda för söktävling imorgon söndag och träna egna hundar...). Igår stack vi och handlade direkt när jag kom hem (välbehövlig "bunkring") och sen blev det middag och hundpromenad efter det.

Idag var det tävlingsdags igen. När klockan ringer före "normal" uppstigningstid så här års så är det - mörkt. :( Ovälkommen påminnelse om att vi nu går mot vinter. Älmhult styrde vi kosan mot och det var relativt små klasser, 30-35 starter i varje klass.

Som vanligt krockade agility 1 large med hopp 1 medium. Värst den här gången var att banvandringarna pågick precis samtidigt, och med så små startfält kördes bara en banvandring i vardera klass. Alltså fick jag se till att gå 3 varv på ena banan och sen skutta över till den andra... Lyckades få flytta Otto till första start (eftersom nr 1 inte var på plats) och sen fick jag starta Lazer sist, så det gick att få ihop det. Att komma ihåg 2 banor är inte det svåra, det svåra är att ladda om, har jag märkt. Otto flippade iväg redan i starten, att det ska vara så svårt med 2 hopp rakt fram och sedan sväng?! Detta tränade vi ändå på häromveckan just för att jag noterat att han gärna drar iväg framåt i de lägena (efter tävlingen i Ystad). Den här gången stod det inte nån domare där att hälsa på, men sandsäckarna som skulle hålla vippen på plats var väldigt spännande. Disk. Samlade ihop mig och lyckades köra klart och verkligen passa på att gasa - trycka på i slalom så jag var nästan före honom ur det, och - stoppa och ta om efter hopp från nerfarten på balansen. Nu får det vara NOG med det på tävling!!

Lazer gick hyfsat men så blev det lite fel och jag vet inte hur han lyckas märka det för jag tycker inte jag blir irriterad, men han la sig platt. Jag försökte locka och pocka men icke. Då lyfte jag helt sonika upp honom och satte ner honom framför en tunnel, skickade in - och sen sprang vi i mål med hedern i behåll, nästan i alla fall. Diskade var vi ju och han missade sista pinnen i slalom, men sånt var det inte läge att "bråka" om just då.

I hopp 2 så gick det riktigt fint ända till Otto kom ur platta tunneln och totalt hade stängt öronen, därifrån var det en ca 90 grader sväng till höger (där stod jag och gapade). Rakt fram var det en vanlig tunnel (som alltså INTE var rätt hinder). Den drog han in i. När han kom ut, var han både blind och döv och drog upp i publiken och började klättra i en trappa... Eh, hallå?! Ibland skulle jag vilja titta in i den där wachtelhjärnan!

Funderar lite på om jag skulle ställt Lazer åt sidan någon eller några tävlingar så att jag får tid att fokusera fullt på Ottos agilitylopp. Nästan alltid så krockar de klasserna när det är tävlingar som körs på 2 banor. Får fundera på detta lite.

Imorgon är det som sagt söktävling och där är jag tjänstgörande tävlingssekreterare.

Jag har läst en del böcker också, inklusive lyssnat på ljudbok, men det tar vi en annan dag.