Ännu en hundhelg, eller ja, en hel vecka?!

Eftersom husse var iväg i förra veckan så hade jag ju milt sagt fullt upp. Delta i valpkurs på måndagen som sagt, tisdagen var egentligen "ledig" men eftersom jag fick lite funderingar i huvudet när jag körde hem på klubben på måndagkvällen efter att ha tränat med både Lazer och Otto, så körde jag till klubben även tisdag kväll för att testa de idéerna. Onsdag kväll var vikt till kurs med fokus "tävlingshandling" med Petra Nilsson Lindström inhyrd på klubben (3 timmar är alldeles för lite, konstaterade vi nog alla). På torsdagen var det after work med jobbet i form av "tura" på Scandlines Aurora. Detta super-helsingborgska fenomen... Undrar om det någon annanstans i världen finns ett sånt koncept, där man sitter på färjan och äter medan den åker fram och tillbaka, fram och tillbaka. Medan jag åt ringde husse och var på väg hem, även om jag stuckit tidigare från jobbet för att hinna hem och ta hand om hundarna en stund så kändes det ändå skönt att de inte var ensamma. I fredags kväll minns jag inte ens vad vi gjorde, men troligen ramlade vi ihop i soffan framför tvn.

Lördag var det tävling i Lomma. En heldag, då Otto startade i första klassen för dagen, hopp 2, och sista, agility 1. Hopp-2an var uppenbart svår då det efter avslutad klass visade sig att av 32 startande var det endast 9 som kom i mål och av dessa var det EN som tog pinne (= felfri). För egen del tycker jag nog att Otto skötte sig bra största delen av tiden, fattar inte riktigt varför han var tvungen att hälsa på domaren i samband med slalomet? Samma domare hälsade han på i Lomma även ifjol...? Onödigt, tycker jag. Får försöka kolla på filmen vad det är som händer, ingången var inte helt enkel så det behöver vi klart träna på.

Parallellt med agility 1 Large gick, så klart, hopp 1 Medium. Bytte startnummer med Otto till sist i klassen, det kändes smartast när jag såg hur klasserna låg till tidsmässigt. Banvandrade ag1 först och sen hopp1 och sen var det dags att starta Lazer bland de sista i den klassen. Han skötte sig RIKTIGT bra de första 6 hindren - jag blev faktiskt lite förvånad inne på banan! Sen var det lite hej och iväg, ut från banan, in på banan, springa förbi hinder, gå ur slalom... Det finns en hel del att träna på där med, ja!

Och så avslutade jag då tävlingsdagen med agility 1 med Otto. Även här blev det strul inför slalom, nu var det dock inte domaren utan han drog iväg åt fel håll... att jag lyckades få stopp på dårskaperna utan att han tog något felaktigt hinder (han var på väg till åtminstone 2) och styra in honom i slalom var ju bra i o f s. Men jag förstår inte riktigt vad jag visar som han tolkar fel - mer filmanalys kommer behövas. Helt klart behöver vi alltså träna slalomingångar! Efter det schabblet så gjorde vi ett helt lysande lopp, det blev "bara" 5 fel och vi klarade, trots utflykten som kostade ca 12 sekunder när jag klockade på filmen, referenstiden. Hade vi INTE haft det strulet med slalomingången så hade tiden räckt till en fjärdeplats. Att det ska vara så j-a svårt att få till den där sista pinnen?!

På kvällen körde vi till Ängelholm och åt middag ute, det var nog ingen av oss som var riktigt taggad på att ställa sig och laga mat (husse hade varit iväg på sitt håll).

I söndags hade jag lånat ut mig själv som tävlingssekreterare till en grannklubb, så det var den dagen till det...

Och igår kväll var det distriktsmöte "hundägarutbildning" som jag blev ombedd att gå på för klubbens räkning, eftersom ingen annan kunde. Hej och hå.

Mer rensning och röjning, och en ljudbok

I lördags fortsatte projektet "rensa och röja". Två lass till tippen med hjälp av brorsans skåpbil och ytterligare ett ihopsamlat för att köras iväg på söndagen.

Kvällen tillbringades hos bror och svägerska.

Söndag morgon - det där sista lasset till tippen iväg direkt på morgonen och jösses sån kö det var in på tippen... Sen lastade vi lite som skulle till lägenheten, och packade in alla lådor som skulle med mig hem i min bil. Nu är det bara lite arvegods efter mormor - en kista - och farmor - en tavla och ett icke-fungerande väggur, ja det låter knäppt men där är det verkligen "affektionsvärde" vi pratar om, en back vinylskivor och ett par grejor till som verkligen kan anses vara "mitt" kvar, så nu har jag snart, vid 41 års ålder, flyttat hemifrån helt och fullt. Hög tid, kan man tycka?!

Vid lunchtid var hyllan i källarförrådet ihopsatt, bror lämnade och jag styrde bilen söderut. Stannade till i Nyköping och hälsade på H och maken D samt hans föräldrar (som jag träffat några gånger nu i samband med Tjejmilen) och deras lilla sheltie. Inte så liten förresten, en ganska högbent dam...

Alla timmar i bilen i samband med denna resa har lättats upp med hjälp av ljudbok. Viveca Sten, "I natt är du död". Polisen Thomas Andreasson är tillbaka i tjänst efter den dramatiska olycka som avslutade den förra boken. Hans barndomskamrat Nora Linde står mitt uppe i skilsmässan från sin otrogne make Henrik. Och då dyker det upp ett märkligt självmord. Som snart visar sig ha kopplingar till märkliga mord. Är det verkligen ett självmord, det där första...? Och var kommer såpan in i bilden? Frågorna hopar sig. Medan jag lyssnade kom jag på mig själv med att notera att Noras medverkan i den här boken faktiskt var ganska sparsam, till skillnad från de tidigare 3 där hon liksom snubblat in mitt i händelsernas centrum. Och om jag inte minns fel har jag nog läst det OM den här boken någonstans, att fokus den här gången faktiskt hamnade mer på Thomas. Just detta att man är "van" vid att Nora på något sätt ska bli inblandad satte nog mig på lite fel spår vid ett tillfälle. Nåväl, deckare går det inte att skriva en massa om utan att det blir "spoilervarning". Har redan kört igång nästa del i "Sandhamns-serien", också som ljudbok.

Kom hem vid 20.15-tiden igår kväll, lastade ur bilen och somnade framför TVn...

Nu i veckan är det husses tur att vara iväg - jobb på annan ort - och jag som får ta hand om lasset hemma. Idag blev det extra stökigt då jag var fram och tillbaka till Göteborg i tjänsten. Klev av tåget i Ängelholm 17,45 och valpkursen (som egentligen husse går men där jag ryckte in i hans frånvaro) började kl. 18,30. Blev bara knappt 10 min sen - men sen fick jag faktiskt stanna kvar på klubben efter kursen och träna Otto och Lazer så de fick göra något också. Såna här dagar känner man sig inte som nån särskilt lyckad hundägare. Men - det finns de som är sämre än mig, och andra dagar då hundarna står betydligt mer i centrum.

Rensa och röja

Eftersom mina föräldrar har flyttat till lägenhet men huset där jag växte upp finns kvar (åtminstone ca 1 år framåt) så har jag (och min bror) börjat "tjata" om att vi (läs hela familjen) borde börja rensa och gå igenom vad som ska sparas, kastas, säljas, skänkas bort osv, INNAN det blir "panik". Jag har ju hållit på med lite rensning i ett par års tid och försökt kasta osv när jag varit och hälsat på. Nu bokade jag in ett par semesterdagar och sa - nu tar vi tag i det här.

Sagt och gjort, igår styrde jag bilen mot Sollentuna. Efter en stunds fikande i lägenheten, satte jag och mamma igång med projektet "rensa och röja". Efter principen "ett rum i taget" så inbillar jag mig att det gick lättare att få mamma med på tåget. För den som eventuellt undrar var min pappa håller hus i detta så är han dels lite mindre rörlig rent fysiskt (slitna knän m.m.) och dels har han väldigt svårt för just att kasta saker ("kan vara bra att ha")... Alltså är det lugnast för oss alla om han inte är så aktiv i det här projektet. Idag fick han vara med och köra till "tippen" (där kollas tydligen registreringsnummer på bilarna, så man är bosatt i rätt kommun, så att köra dit med min Skåne-reggad bil kändes som att be om problem) och direkt kom frågorna när jag och mamma lastade in saker - "vad är det där, ska det verkligen kastas, är det inget som kan användas"... NEJ! Blev svaret.

Ett litet stopp i rensningen blev det när jag och mamma tog en tur för lite shopping (som det inte blev så mycket av för jag hittade inte det jag ville ha) inklusive inköp av mat. Mitt i matinköpen ringde min bror - och var på plats i huset. Alltså blev det ett par timmars röjande under eftermiddagen också och nu har vi ett par lass till att köra iväg imorgon. Nu säger även mamma "oh så skönt att bli av med allt detta".

Jag tog på mig ansvaret för kvällens matlagning och det blev http://www.ica.se/recept/kassler-i-ugn-med-klyftpotatis-715746/ - med viss modifiering av såsen och tillägg av lite cocktailtomater på toppen av anrättningen.

Det är kanske lite tveksamt om jag kommer att få med mig allt som "ska" med mig hem den här gången, men nu har vi alla fall lådorna helt klara. Inget mer löst krafs som ligger "här och där".

Ännu en helg

I förra veckan hände det lite tråkigheter på klubben, en lös hund rusade fram till Otto... Jag slet upp honom i famnen för att inte situationen skulle utvecklas till något riktigt obehagligt, oavsett intentionen hos den framrusande så är det ju inte alla hundar som uppskattar att bli "påhälsade" bakifrån mitt under träning av en främmande hund (fokuset hos den framrusande kändes inte helt OK heller). Det blev inga fysiska skador på de inblandade men det har blivit en väldig diskussion om detta (det var inte första gången den här hunden var ute på rymmen, och den sticker alltså mitt under pågående träning från förarens sida).

I lördags skulle husse hålla kurs (han blev ju tvungen att avbryta den kurs han höll i höstas pga den tidiga snön, så de deltagarna har fått vänta på sina sista 2 tillfällen) så jag fick rycka in och gå på valpkurs med Kompiz. Det var spår på programmet och det var en fröjd att följa den brune långbente i spåret! Jämfört med Lazer, som far fram i 120, så hade Kompiz ett väldigt behagligt spårtempo. Eftersom han faktiskt gjort 4 spår tidigare så var han på det klara med vad som gällde, men blev nog lite förvånad när det låg en pipleksak i slutet och inte en "bambi-fot" (husse kör ju viltspår).

Igår fyllde jag år och ägnade större delen av dagen åt städning och matlagning. Svärföräldrar och svägerska med familj var inbjudna på kvällskvisten, så det var orsaken till detta. Det var helt mitt eget val att fixa all mat själv så jag fick stå mitt kast. :-) Det gjordes räkpaj, västerbottenpaj, kycklingpaj, frittata med oliver och fetaost, kycklingspett med jordnötssås och omelett med svampstuvning. Dessutom serverades lite ägghalvor med räkor samt rostbiff och lufttorkad skinka, hembakt bröd, ost och kex. Det blev i alla fall lyckat och moussetårtan som jag gjorde redan i lördags kväll blev verkligen en höjdare.

Nu tar vi tag i ytterligare en vecka. Tjohej.

Uppdatering

Påsken blev precis lagom lugn. Promenader, lite träning och avslutningsvis en spårtävling där jag var tävlingssekreterare.

Sen rasslade det förbi en kort vecka och vips var det dags för säsongspremiär för agilitytävlandet. En dubblerad klass I-tävling (2 lopp i varje klass alltså) i Eslöv. Över 900 anmälda. Redan när DET stod klart insåg man ju lätt att detta skulle bli en lång dag. Jag körde hemifrån 05,30 och var hemma igen 19,15. Men - det är helt frivilligt! Resultaten blev "sådär". I Ottos första lopp var det jag som klantade till det - var för tidig i ett byte och drog honom förbi ett hopphinder och upp på balansen. Lazer förväntar jag mig inget annat än diskningar av men han blir kvar på banan för det mesta... ;-) Dock har han lite svårt med fokus så det springs förbi hinder som nästan står mitt framför nosen på honom?! Tja, bara att tävlingsträna vidare, för jag är rätt säker på att det är miljön som är problemet (det börjar ju gå riktigt bra på träning). Tält, folk, hundar... ja alla som någon gång besökt en agilitytävling vet vad jag menar. Ottos andra lopp var i en "mördarklass". Det var 95 startande, 55 diskades... Vi tog oss runt med ett rivet långhopp (det var långt, och vi har varit dåliga på att träna på lååånga långhopp) och 1 förbisprungen tunnel + slarv in i slalom = 2 vägringar. Vägringar kostar tid och det gör det även när man tar en liten sväng ut mot sekretariatstältet för att kolla en hink som stod där, på målsträckan. Tittar jag på filmen så handlar det om ca 8-10 sekunder som går åt där, så där kommer förklaringen till de 4,nånting tidsfel som vi också drog på oss. Men - vi kom runt! Nu tar vi nya tag och försöker få till den där sista pinnen i agilityklass 1 så vi kommer upp i klass 2 även i agilityklass (hoppklassen flyttade jag ju upp honom i redan i slutet av förra säsongen).

Träningsmässigt så går Lazer bättre och bättre på vippen/gungbrädan som just nu är det som hindrar mig från att starta honom i agilityklasser, vi springer alltså bara hoppklasser på tävling. Han har dock börjat få ett riktigt bra sug på det hindret nu och vill både fram till och upp på... Det har tagit tid att börja om men det verkar löna sig.

I söndags var vi ute i skogen och spårade, Lazer fick sitt andra icke-förarspår i historien och när han spårar "rätt" då syns det verkligen! Han hade ett par problem, framför allt ett mot slutet där jag misstänker att vittringen snurrade mellan en stor stubbe och en hög med ris (det blåste ganska kraftigt) men han jobbade sig igenom det, härligt att se. Av 3 utlagda föremål (leksak - pinne - leksak) apporterade han samtliga. Det kanske kan bli en ny appellstart till hösten...

Utläst

Jo, jag har naturligtvis gjort mer än att läsa ut en bok under påsken, men eftersom jag har harvat med denna bok sedan början av året, så kändes det lite som "äntligen"...

Min vän mialena slängde åt mig Kate Mortons "The distant hours" på originalspråket när vi sågs någon gång i höstas... Först i början av året tog jag tag i den och insåg att - attans vad jag tyckte att det var jobbigt att läsa på engelska. Nyttigt, men jobbigt.

Jag tänker inte ge mig på någon längre utläggning om historien som sådan, att det har tagit mig sådan tid att läsa den har absolut inget med att göra att den skulle vara tråkig eller liknande men som sagt, det var lite tungläst på engelska. Själva historien är annars klart spännande, men det kan ibland vara lite bökigt att man kastas mellan 1940-tal och "nutid" (1990-tal). Den känslan KAN bero på att jag hade svårt att läsa koncentrerat, men jag vet att jag har haft den i andra böcker med liknande upplägg, så det kan också vara så att det inte riktigt passar mig att saker inte händer i kronologisk ordning?

Jag har snokat runt lite på nätet och noterat att flera bokbloggare varit kritiska mot det svenska omslaget (som mest påminde om en helt annan typ av bok så jag förstår dem) och någon hade även synpunkter på språket i den svenska översättningen, så ur det perspektivet har jag antagligen dragit en vinstlott som tuggade i mig originalet.

Läsvärd - javisst!

Nu har jag bara (hrm) en hög på ca 10 böcker liggande hemma. Plus en lista på minst 10 till som jag vill låna på biblioteket...