I förra veckan hände det lite tråkigheter på klubben, en lös hund rusade fram till Otto... Jag slet upp honom i famnen för att inte situationen skulle utvecklas till något riktigt obehagligt, oavsett intentionen hos den framrusande så är det ju inte alla hundar som uppskattar att bli "påhälsade" bakifrån mitt under träning av en främmande hund (fokuset hos den framrusande kändes inte helt OK heller). Det blev inga fysiska skador på de inblandade men det har blivit en väldig diskussion om detta (det var inte första gången den här hunden var ute på rymmen, och den sticker alltså mitt under pågående träning från förarens sida).
I lördags skulle husse hålla kurs (han blev ju tvungen att avbryta den kurs han höll i höstas pga den tidiga snön, så de deltagarna har fått vänta på sina sista 2 tillfällen) så jag fick rycka in och gå på valpkurs med Kompiz. Det var spår på programmet och det var en fröjd att följa den brune långbente i spåret! Jämfört med Lazer, som far fram i 120, så hade Kompiz ett väldigt behagligt spårtempo. Eftersom han faktiskt gjort 4 spår tidigare så var han på det klara med vad som gällde, men blev nog lite förvånad när det låg en pipleksak i slutet och inte en "bambi-fot" (husse kör ju viltspår).
Igår fyllde jag år och ägnade större delen av dagen åt städning och matlagning. Svärföräldrar och svägerska med familj var inbjudna på kvällskvisten, så det var orsaken till detta. Det var helt mitt eget val att fixa all mat själv så jag fick stå mitt kast. :-) Det gjordes räkpaj, västerbottenpaj, kycklingpaj, frittata med oliver och fetaost, kycklingspett med jordnötssås och omelett med svampstuvning. Dessutom serverades lite ägghalvor med räkor samt rostbiff och lufttorkad skinka, hembakt bröd, ost och kex. Det blev i alla fall lyckat och moussetårtan som jag gjorde redan i lördags kväll blev verkligen en höjdare.
Nu tar vi tag i ytterligare en vecka. Tjohej.
måndag, april 15, 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Trist med hunddeblacet. Hoppas det inte sätter några mentala spår.
Med den menyn skulle jag kunna tänka mig en inbjudan till nästa födelsedagskalas. :)
Det har nog mest satt mentala spår hos mig (och en del klubbkamrater). Otto hör tack o lov till den stabila hundtyp som när han fick mark under tassarna igen sa "jaha morsan, vad höll vi på med och varför slutade vi". Han var mest irriterad över att bli lyft, tror jag... (Han är inte SÅ förtjust i det men jag är glad att han inte är större, och att han faktiskt ÄR hanterbar)
Skicka en kommentar