Förra helgen körde vi till Stockholm och umgicks med min bror med familj (besök på Naturhistoriska riksmuseet var det läääänge sen jag gjorde senast) och även mina föräldrar (lite försenat firande av min pappas 70-årsdag, som han själv vägrade fira när den inföll). Besök på trädgårdsmässan och sen hem igen. Mycket bilåkande blir det på en sån helg, men det hjälps inte när vi ska upp hela gänget - hundarna tar man inte på flyget eller tåget...
Detta, i kombination med mycket kursverksamhet och en del jobbaktiviteter på kvällstid, gjorde väl kanske att uppladdningen för gårdagens tävling inte var helt optimal. Det var alltså dags för ett nytt försök i appellklass spår.
Den här gången var det tävling i Hässleholm - eftersom jag jobbar där så var det ju inte direkt ovant att ta sig dit en morgon (även om jag oftast åker tåg så händer det ju att jag kör bil, oftast för att jag missar tåget). Dock blev det lite tidigare än normalt, det är rätt skönt att vara på plats i tid och hinna rasta hunden innan det är dags för lottning. Fick med mig L som "supporter" den här gången.
15 startande i spår (och 1 i rapport och 5 i sök) borgade för att det kunde bli en lång dag. Det var ganska skönt att dra startnummer 3 (igen, hade samma nummer i Höganäs för 2 veckor sen), då får man det liksom undanstökat utan att behöva sitta och vänta och bli supernervös. Vädret kändes klart bättre än i Höganäs där det var duggregn i luften och blåste ganska kraftigt, soligt och nästintill vindstilla. Men... vad vi tror är optimalt är inte alltid det ur hundarnas synvinkel. Efter en liten "runda" vid påsläppet (ena domaren tyckte att jag slarvade...) tog den lille svarte upp spåret kanonfint och markerade första apporten lysande. Sen var det vinkeldags. En liten sväng åt vänster, lite snurrande och sen ut åt höger. Ganska snabbt insåg jag att nä, det är inget spår han har i näsan. Men - man kan ju inte göra så mycket när domarna står och tittar (i en annan klass hade jag nog tagit tillbaka honom till före vinkeln och provat igen), att styra hunden ger ju inga vidare poäng. Mycket riktigt så kallade tävlingsledaren efter en stund - "du kan komma tillbaka hit". Jahapp... funderade medan hund nr 4 gjorde sitt spårarbete och kom fram till att det inte var något att vinna på att stanna och "träningstävla" budföring och lydnad. Budföringen behöver vi träna mer med folk på plan (har en idé om hur detta ska göras) och lydnaden finns det också mycket att göra åt, som det är bättre att göra när jag har möjlighet att belöna rätt beteende.
Det blev alltså en tur in på stan och lite frukostfika för mig och L, samt ett besök på Blomsterlandet och lite vårblomster. Efter att ha släppt av L på hemvägen så körde jag till skogs och snitslade spår inför elittävlingen nästa helg, sen hem och fixa med vårblommorna. Märkligt, jag har inga problem att göra av med pengar på t.ex. Teba eller för den delen Blomsterlandet och liknande butiker, men när det kommer till kläder - icke.
Idag söndag har vi haft instruktörsutveckling på klubben med duktiga Jenny Wibäck (www.lyckagård.se). Inte mycket hundträning, men mycket nyttigheter ändå.
Och vips, så var det måndag igen...
söndag, mars 30, 2014
tisdag, mars 18, 2014
Känslan...!
I söndags var jag och Lazer i Höganäs och tävlade appellspår. Med oss hade vi även träningskamraterna L och M, som supporterklubb/mentalt stöd. Det var RIKTIGT skönt att ha kompisarna med sig, så jag hoppas verkligen att de hänger med fler gånger!
Vi körde hemifrån i god tid (jag HATAR att komma instormandes i sista sekunden) och hann fika lite innan det var dags för lottning. Jag stod näst längst ner på deltagarlistan så vid det laget hade första och sista startnumret gått, jag fick nummer 3. Det är ganska lagom tycker jag - har hellre ett tidigt nummer än ett sent.
När vi kom ut till spåren så kunde vi se nr 1 och 2. Ettan kändes som att föraren försökte styra hunden, har ingen aning om vad det blev för betyg för den bröt senare under dagen. Tvåan ville inte alls gå ut på spåret, hunden stod och tittade förvirrat på sin förare. Antagligen något som gick snett i kommunikationen för att det var tävling, för jag tror ju inte att man kör ut och tävlar med en hund som gör så på träning. När det var vår tur så drog Lazer fint och rakt ut i spåret, ganska snabbt (tyckte jag!) hittade vi första apport. Första vinkeln var närapå klockren, det var så jag blev orolig och undrade om spåret verkligen gick åt det hållet, men det gjorde det uppenbarligen. Tyvärr missade vi apporten på den sträckan, det var ganska kraftig sidvind och antagligen hade han den i nosen för han snurrade ganska mycket vid ett tillfälle mitt på, men "orkade" antagligen inte riktigt jobba färdigt. Andra vinkeln var lite mer vimsig men han jobbar sig igenom det och jag tycker ändå att jag kan se när det är "vinkelsnurrande" och då är det bara att stå still och vänta. Slutapporten tog han kanonfint.
Tillbaka till klubben, mer fika och vänta innan det var dags för budföring. Där visade det sig att vi måste träna mer med folk i höjd med mig och hunden... Domarna och tävlingsledaren var mer intressanta än mottagaren, och framför allt närmare! Där försvann viktiga poäng...
Platsliggningen var inga problem, där låg han som en liten staty. Tyvärr håller inte "hakan i backen" riktigt, huvudet åker upp när jag kommer iväg "långt" men så länge han ligger blick stilla så kan jag leva med det.
Själva lydnaden var bitvis lite medioker, i linförigheten var det väldigt ofokuserat och blev många dubbelkommandon för att åtminstone försöka rädda någon form av betyg. Framförgåendet avstod jag eftersom det inte är klart alls, resten av momenten fick vi skaplig utdelning på förutom apporteringen där det var en del fjantande kring avlämningen, men han kom in och satte sig (till slut) och släppte den (lite för snabbt) i min hand.
Så här såg betygen ut:
Linförighet 5-6 (pos, dk, lov vändn och vad den andra domaren menade med ++/=/+ orkade jag inte ens fråga, jag visste ju ganska bra vad som gick fel)
Framförgåendet avstod vi som sagt
Platsläggande 9-8 (ngt steg / dk kropp - M sa att jag vrider på huvet...)
Inkallande 8,5-8,5 (lov och något oläsligt / dk kropp och en krumelur?)
Apportering 6-5 (pos vid fö, släpper tidigt / dk släpper)
Hopp över hinder 8-8,5 (dk / dk - det var sättandet som jag klämde på ett extra "sitt" på)
Platsliggande 10-10
Budföring 0 (som sagt, det var roligare med folk på nära håll)
Spårning 7-7 (1+slut, yvig i vinklar enligt ena domaren)
Totalt blev det 210 poäng, godkänd och en tredjeplats för dagen.
Maxbetyg på spåret med en pinne borta är ju 8, så uppenbarligen har båda dragit en betygsenhet för "annat" också. Så hade vi haft alla pinnar borde vi fått 9-9, och då hade det precis landat på 224
poäng som är vad som krävs för uppflyttning... Fast jag kan känna att det är ganska skönt att prova åtminstone en gång till. Det är ju mina tävlingsnerver som behöver tränas också (där har vi nog en hel del av svaret på varför linförigheten blev så kass).
Känslan som helhet under dagen var i alla fall bra, så den lever jag på, även om vi var "bara" 14 poäng från uppflytt. På't igen...
Vi körde hemifrån i god tid (jag HATAR att komma instormandes i sista sekunden) och hann fika lite innan det var dags för lottning. Jag stod näst längst ner på deltagarlistan så vid det laget hade första och sista startnumret gått, jag fick nummer 3. Det är ganska lagom tycker jag - har hellre ett tidigt nummer än ett sent.
När vi kom ut till spåren så kunde vi se nr 1 och 2. Ettan kändes som att föraren försökte styra hunden, har ingen aning om vad det blev för betyg för den bröt senare under dagen. Tvåan ville inte alls gå ut på spåret, hunden stod och tittade förvirrat på sin förare. Antagligen något som gick snett i kommunikationen för att det var tävling, för jag tror ju inte att man kör ut och tävlar med en hund som gör så på träning. När det var vår tur så drog Lazer fint och rakt ut i spåret, ganska snabbt (tyckte jag!) hittade vi första apport. Första vinkeln var närapå klockren, det var så jag blev orolig och undrade om spåret verkligen gick åt det hållet, men det gjorde det uppenbarligen. Tyvärr missade vi apporten på den sträckan, det var ganska kraftig sidvind och antagligen hade han den i nosen för han snurrade ganska mycket vid ett tillfälle mitt på, men "orkade" antagligen inte riktigt jobba färdigt. Andra vinkeln var lite mer vimsig men han jobbar sig igenom det och jag tycker ändå att jag kan se när det är "vinkelsnurrande" och då är det bara att stå still och vänta. Slutapporten tog han kanonfint.
Tillbaka till klubben, mer fika och vänta innan det var dags för budföring. Där visade det sig att vi måste träna mer med folk i höjd med mig och hunden... Domarna och tävlingsledaren var mer intressanta än mottagaren, och framför allt närmare! Där försvann viktiga poäng...
Platsliggningen var inga problem, där låg han som en liten staty. Tyvärr håller inte "hakan i backen" riktigt, huvudet åker upp när jag kommer iväg "långt" men så länge han ligger blick stilla så kan jag leva med det.
Själva lydnaden var bitvis lite medioker, i linförigheten var det väldigt ofokuserat och blev många dubbelkommandon för att åtminstone försöka rädda någon form av betyg. Framförgåendet avstod jag eftersom det inte är klart alls, resten av momenten fick vi skaplig utdelning på förutom apporteringen där det var en del fjantande kring avlämningen, men han kom in och satte sig (till slut) och släppte den (lite för snabbt) i min hand.
Så här såg betygen ut:
Linförighet 5-6 (pos, dk, lov vändn och vad den andra domaren menade med ++/=/+ orkade jag inte ens fråga, jag visste ju ganska bra vad som gick fel)
Framförgåendet avstod vi som sagt
Platsläggande 9-8 (ngt steg / dk kropp - M sa att jag vrider på huvet...)
Inkallande 8,5-8,5 (lov och något oläsligt / dk kropp och en krumelur?)
Apportering 6-5 (pos vid fö, släpper tidigt / dk släpper)
Hopp över hinder 8-8,5 (dk / dk - det var sättandet som jag klämde på ett extra "sitt" på)
Platsliggande 10-10
Budföring 0 (som sagt, det var roligare med folk på nära håll)
Spårning 7-7 (1+slut, yvig i vinklar enligt ena domaren)
Totalt blev det 210 poäng, godkänd och en tredjeplats för dagen.
Maxbetyg på spåret med en pinne borta är ju 8, så uppenbarligen har båda dragit en betygsenhet för "annat" också. Så hade vi haft alla pinnar borde vi fått 9-9, och då hade det precis landat på 224
poäng som är vad som krävs för uppflyttning... Fast jag kan känna att det är ganska skönt att prova åtminstone en gång till. Det är ju mina tävlingsnerver som behöver tränas också (där har vi nog en hel del av svaret på varför linförigheten blev så kass).
Känslan som helhet under dagen var i alla fall bra, så den lever jag på, även om vi var "bara" 14 poäng från uppflytt. På't igen...
söndag, mars 02, 2014
Vart tar tiden vägen?!
Hoppla, plötsligt har det gått en och en halv månad sen jag skrev här sist!
Under den tiden har vi bl.a. hunnit med "snöpulsningsspår" eftersom det blev vinter en stund i slutet av januari... Jag hävdar ju att hundarna inte per automatik kopplar in synen om de har lite koll på vad de håller på med och det bekräftade Lazer vid apporterna där det var helt uppenbart att det var nosen som jobbade.
Januari och februari är ju lite "lågsäsong" när det gäller kurser, föreningsverksamhet och eget tränande. Förutom när det gäller årsmöten då, så man skulle kunna gå på många i februari. Nu har jag ju dragit ner på medlemskapen i olika föreningar, så det är lite färre chanser nu än för ett antal år sedan.
Efter vinterns spårtränande så har jag vågat mig på att anmäla till appellspårstävling och igår la husse spår åt Lazer, på fält, så gott som tävlingsmässigt. Till saken hör att Lazer så vitt jag kan påminna mig aldrig har gått ett spår efter husse tidigare, så det blev ju en okänd spårläggare även om han är känd, så att säga. Lite vimsande här och där, men också bitvis riktigt klockrent och finfina markeringar på apporterna, gör att jag känner mig skapligt trygg inför tävlingen om 2 veckor. Nu är det lydnaden vi ska slipa på, lite kommendering behövs bl.a.
Hampus hänger med och har passerat 13 år och 11 månader. Vi hoppas få fira hans 14-årsdag!
Våren ser ut att bjuda på massor av olika aktiviteter, man kan ju tyvärr inte vara överallt så det blir till att prioritera. Har man satt båten i vattnet så får man ro den i land, kan man väl säga...
Under den tiden har vi bl.a. hunnit med "snöpulsningsspår" eftersom det blev vinter en stund i slutet av januari... Jag hävdar ju att hundarna inte per automatik kopplar in synen om de har lite koll på vad de håller på med och det bekräftade Lazer vid apporterna där det var helt uppenbart att det var nosen som jobbade.
Januari och februari är ju lite "lågsäsong" när det gäller kurser, föreningsverksamhet och eget tränande. Förutom när det gäller årsmöten då, så man skulle kunna gå på många i februari. Nu har jag ju dragit ner på medlemskapen i olika föreningar, så det är lite färre chanser nu än för ett antal år sedan.
Efter vinterns spårtränande så har jag vågat mig på att anmäla till appellspårstävling och igår la husse spår åt Lazer, på fält, så gott som tävlingsmässigt. Till saken hör att Lazer så vitt jag kan påminna mig aldrig har gått ett spår efter husse tidigare, så det blev ju en okänd spårläggare även om han är känd, så att säga. Lite vimsande här och där, men också bitvis riktigt klockrent och finfina markeringar på apporterna, gör att jag känner mig skapligt trygg inför tävlingen om 2 veckor. Nu är det lydnaden vi ska slipa på, lite kommendering behövs bl.a.
Hampus hänger med och har passerat 13 år och 11 månader. Vi hoppas få fira hans 14-årsdag!
Våren ser ut att bjuda på massor av olika aktiviteter, man kan ju tyvärr inte vara överallt så det blir till att prioritera. Har man satt båten i vattnet så får man ro den i land, kan man väl säga...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
