Det förra inlägget skrev fredag morgon/förmiddag för en vecka sedan. DÅ trodde jag fortfarande att jag skulle köra till Malmö och tävla på lördagen. Oj, vad fel jag hade...
Husse stack till Stockholm fredag eftermiddag för att delta i SBKs kongress under helgen. Kvar hemma var alltså jag och fyra hundar. Eftersom de faktiskt är ganska bra på att "hålla igång själva" när vi är ute på tomten och fixar, passade jag på att rensa bort lite ogräs och förbereda pallkragarna för säsongens odlingar. Då... plötsligt hörde jag hur det "smällde" bakom min rygg. Otto och Lazer brakade ihop, fråga mig inte om vad men något blev de väldigt osams om. Tankarna som rusade genom hjärnan var många och ostrukturerade (det är förvånande ändå hur mycket man hinner tänka mitt i kaoset?!). Vattenkanna? Tom. Något annat att "kasta på dem"? Icke. Det blev alltså till att försöka montera isär dem medelst egen dominans och handkraft. Någonstans var min hjärna smart nog att veta att om jag stoppar in händerna bland framändarna så är det risk att jag hamnar på akuten själv (husse lyckades ju med det i vintras), så till slut fick jag tag i Lazers bakben. Framänden satt då fast i Ottos ena framben, men på något sätt lyckades jag montera loss honom därifrån och få ut honom över staketet vi har mellan fram- och baksidan av huset. Förlåt, men jag trodde inte att det var en terrier jag skaffat mig?! Konstaterade ganska kvickt att Otto blödde men efter telefondiskussion med husse bestämde jag mig för att det var inte akut nog för att köra in till djursjukhuset (som vi helst undviker i största allmänhet) på jourtid en fredagkväll. Sannolikheten att jag blivit sittande hela natten där, kändes stor. Tvättade rent såret så gott det gick, och insåg ju att det inte skulle bli någon tävling för Otto i alla fall. Hoppet att kunna tävla Lazer levde fortfarande, åtminstone någon timme till. Vid det laget (någon timme senare alltså) hade nämligen Otto börjat hoppa på tre ben, så det var tämligen uppenbart att det skulle bli veterinärbesök på lördagen. Mail till tävlingsledare, kontakter med klubbkamrater (för att säkerställa att strykningen nått fram).
Lördag morgon trampade jag runt hemma tills det var lönt att åka till lördagsöppen klinik som öppnade kl. 9. De tog emot, tittade på och "skrev in". Vi tar det under dagen, var konstaterandet. I teorin insåg jag nu att det fanns en möjlighet att kasta mig hem, kasta in Lazer i bilen och köra till Malmö för att tävla sista klassen. Men - nej. Förståndet slog till och påpekade; hur bra blir det? Stressad är jag ju av den här situationen... Behöver Lazer ett lopp där matte definitivt inte är sig själv? Nej! Jag blev kvar hemma och fortsatte där jag börjat kvällen innan - med trädgårdsarbete. Bl.a. planterades det om pelargoner och flyttades ut en del av dessa.
När det väl blev dags att hämta Otto så var det 2 dränageslangar satta, huden hade släppt från underhuden på en ganska rejäl yta - jag kan mycket väl tänka mig att det var när jag skulle få loss Lazer som detta uppstod... Så - nu är det penicillin och vi har precis avslutat kuren med smärtstillande. Veterinären trodde i o f s att Otto kommer vara igång igen ganska snabbt ("nån veckas vila bör räcka") men eftersom det är 28 dagars karenstid på smärtstillande, så är det färdigtävlat för vår del fram till midsommar. Och sen är det inte många tävlingar under semestertid...
I veckan har det alltså blivit en del "VAH" - Vård Av Hund, i form av jobb hemifrån. Tur i oturen att jag just nu sitter med att producera testfall - tänka och skriva kan jag ju göra var som helst!
På söndagen blev det i alla fall spår i skogen, Lazer hade tydligen läst regelboken för den första apporten på 50 m från start, ignorerade han totalt. I lägre klass kommer ju den första apporten tidigast efter 100 meter... Resterande föremål tog han klockrent!
Måndag kväll åkte vi till Ängelholm och var med på klubbtävling där. Jag var ombedd att döma, så jag körde Lazer som "föråkare" på small-höjd. I agilityklass körde vi 5 hinder, det 5:e var vippen och den är ju lite "sådär" så det var bra läge på belöning där. I hoppklassen bestämde jag mig under pågående lopp för att "köra på" - han var pigg och "på" så vad gjorde det då att ett par hinder blev förbisprungna?! Ingenting! Glad hund - glad matte!
I tisdags hade vi distriktsmöte för klubbarna i hundungdomsdistriktet, med det andra beslutet att lägga distriktet vilande på dagordningen. De senaste åren har verksamheten gått på sparlåga - intresset från klubbar och medlemmar för distriktsmöten och -aktiviteter har varit milt sagt lågt (näst intill obefintligt vissa gånger).
Onsdag kväll var det dags för nybörjarkursen i agility. Fantastiskt kul deltagare och duktiga hundar!
Torsdag, igår, var det månadstävling i lydnad. Jag dömde, husse tävlingsledde. Med tanke på att det var första gången han gjorde det, så var han riktigt riktigt duktig. Lite mer övning så... :)
Och ikväll, fredag, har jag planterat ut dahliorna och låtit tomater, gurka, meloner m.m. flytta från uterummet till växthuset. 250 liter jord är rätt tungt kan jag meddela!
fredag, maj 23, 2014
fredag, maj 16, 2014
Det finns hopp!
Veckorna susar förbi... Förra veckan var det fullt upp hela tiden, var inblandad i kursavslutning för klubbens "slyngelkurs" som skulle få prova lite agility, startade en nybörjarkurs i agility, förberedelser för agilitytävling på klubben som att t.ex. "coacha" några nya funktionärer lite redan tidigare i veckan.
I lördags så körde vi (jag och några av klubbkamraterna) till Degeberga och tävlade. Jag strök Otto i hoppklass 2 och fick på det sättet lite sovmorgon, i synnerhet som det kördes inofficiella hoppklasser "i mitten" av tävlingen, mellan klass 2 och klass 1. Jag förstår tanken men eftersom jag valt bort de inofficiella klasserna så kändes det inte så lockande att sitta på tävlingsplatsen ca 1½ timme extra.
Först ut på banan var Otto i agilityklass, det är ju den där sista pinnen vi jagar där. En intressant reflektion jag gjorde: Den allra första pinnen vi tog var i - agilityklass! Sen har det liksom tagit stopp. Är det inte missade kontaktfält så är det något annat som går snett. Den här gången var det "något annat", han kom in i slalom i hög fart och satte förvisso ingången snyggt, men kom på något sätt i otakt och missade en port. Gör om, gör rätt. Efter slalom skulle man lite till vänster till ett hopphinder och därefter lite till höger till en tunnel. Otto såg bara tunneln... Diskningen ett faktum. Sen gjorde han århundradets hopp av balansen (när han faktiskt hade satt uppfarten, som varit ett problem nu till och från) när vi redan var diskade, så då gjorde vi om - och rätt.
Med Lazer hade jag bestämt mig för att gå in för att köra starten och göra den rolig = kasta leksak direkt. Förvarnade båda domarna om detta (fördelen med att det var domare som vi har använt en hel del på klubbens tävlingar), däremot blev speakern i första klassen lite förvånad tror jag. :) Det viktiga var i alla fall att, framför allt i första klassen, det var bra känsla och den lille svarte hunden var "på tå" och lagom taggad. Den banan kändes rolig när jag gick den så det var lite synd att jag inte fick springa hela... Problemlösningen kändes dock viktigare. I andra klassen väntade jag nog lite för länge med att plocka ut honom (även den delen ingår lite i experimenterandet), så där kändes han nästan lite "yrvaken" och inte riktigt lika "på". Vi körde 3 hinder den här gången, hopp-långhopp och A-hindret. Det sistnämnda var han lite skeptisk till så där var det ju extra bra att det redan var inplanerat belöning. Han gillar inte riktigt klätterhinder med granulatbeläggning, verkar det som.
Direkt från tävlingen till att bygga banor och förbereda söndagens tävling på klubben. Den tillställningen blev, så klart, en heldag. Eftersom B var tävlingsledare så avstod jag eget tävlande. Det finns en öppning i etiska policyn när det gäller familjerelationen just med agilitytävlingsledare, men eftersom jag inte är någon bra tävlande ändå när jag ska hålla på med allt möjligt annat, så avstår jag hellre och satsar på att tävla på andra klubbar istället. Vädret var lite "till och från" men de verkliga störtskurarna kom före och efter själva tävlandet. I stort kändes det som att det flöt på bra, några nya funktionärer kom in rasande bra i sina uppgifter (bl.a. en ny och ung speaker som fick mycket beröm även av domare). När dagen är slut ramlade vi ihop i varsin soffa därhemma...
Den här veckan har vi "knutit ihop" tävlingen, tränat lite agility (fortsätter att fokusera på "startglädje" med Lazer och kontaktfält med Otto), ägnat en kväll åt att köpa hundfoder (Hampus äter specialmat så det kräver en tur till veterinären när det är dags att handla) och jord till trädgårdsodlingarna samt lite pyssel i trädgården i regnet, haft andra gången på nybörjarkursen i agility (de är förvånansvärt duktiga för att vara andra gången) och igår var det dags för årets första klubbtävling i agility vilket också är deltävling 1 i klubbmästerskapsserien.
Det var ovanligt få närvarande (någon jobbade och vi är ju inte SÅ många agilityekipage egentligen) och det blev diskningarnas glada afton. Av 15 lopp var det TVÅ det blev resultat i, resten var diskningar. Det ena av resultaten var det Lazer som fixade, härligt att se honom springa med glädje!! Vi får se hur det känns innan start imorgon när vi ska tävla officiellt igen, om vi försöker oss på att springa ett helt (eller halvt kanske) lopp på riktigt igen. Sen klantade jag in honom i en tunnel istället för slalom i den andra klassen, men vad gör det...! Ibland är det de små sakerna som är segrarna. Otto gjorde ett bra agilitylopp - bitvis i alla fall - men var tvungen att sticka in i fel tunnelingång på näst sista hindret. Antagligen var det jag som visade dåligt på något sätt, vi får nog bygga upp den kombinationen igen någon dag.
Nu ser vi fram emot en helg av agilitytävlande och spårträning. Tjohej.
I lördags så körde vi (jag och några av klubbkamraterna) till Degeberga och tävlade. Jag strök Otto i hoppklass 2 och fick på det sättet lite sovmorgon, i synnerhet som det kördes inofficiella hoppklasser "i mitten" av tävlingen, mellan klass 2 och klass 1. Jag förstår tanken men eftersom jag valt bort de inofficiella klasserna så kändes det inte så lockande att sitta på tävlingsplatsen ca 1½ timme extra.
Först ut på banan var Otto i agilityklass, det är ju den där sista pinnen vi jagar där. En intressant reflektion jag gjorde: Den allra första pinnen vi tog var i - agilityklass! Sen har det liksom tagit stopp. Är det inte missade kontaktfält så är det något annat som går snett. Den här gången var det "något annat", han kom in i slalom i hög fart och satte förvisso ingången snyggt, men kom på något sätt i otakt och missade en port. Gör om, gör rätt. Efter slalom skulle man lite till vänster till ett hopphinder och därefter lite till höger till en tunnel. Otto såg bara tunneln... Diskningen ett faktum. Sen gjorde han århundradets hopp av balansen (när han faktiskt hade satt uppfarten, som varit ett problem nu till och från) när vi redan var diskade, så då gjorde vi om - och rätt.
Med Lazer hade jag bestämt mig för att gå in för att köra starten och göra den rolig = kasta leksak direkt. Förvarnade båda domarna om detta (fördelen med att det var domare som vi har använt en hel del på klubbens tävlingar), däremot blev speakern i första klassen lite förvånad tror jag. :) Det viktiga var i alla fall att, framför allt i första klassen, det var bra känsla och den lille svarte hunden var "på tå" och lagom taggad. Den banan kändes rolig när jag gick den så det var lite synd att jag inte fick springa hela... Problemlösningen kändes dock viktigare. I andra klassen väntade jag nog lite för länge med att plocka ut honom (även den delen ingår lite i experimenterandet), så där kändes han nästan lite "yrvaken" och inte riktigt lika "på". Vi körde 3 hinder den här gången, hopp-långhopp och A-hindret. Det sistnämnda var han lite skeptisk till så där var det ju extra bra att det redan var inplanerat belöning. Han gillar inte riktigt klätterhinder med granulatbeläggning, verkar det som.
Direkt från tävlingen till att bygga banor och förbereda söndagens tävling på klubben. Den tillställningen blev, så klart, en heldag. Eftersom B var tävlingsledare så avstod jag eget tävlande. Det finns en öppning i etiska policyn när det gäller familjerelationen just med agilitytävlingsledare, men eftersom jag inte är någon bra tävlande ändå när jag ska hålla på med allt möjligt annat, så avstår jag hellre och satsar på att tävla på andra klubbar istället. Vädret var lite "till och från" men de verkliga störtskurarna kom före och efter själva tävlandet. I stort kändes det som att det flöt på bra, några nya funktionärer kom in rasande bra i sina uppgifter (bl.a. en ny och ung speaker som fick mycket beröm även av domare). När dagen är slut ramlade vi ihop i varsin soffa därhemma...
Den här veckan har vi "knutit ihop" tävlingen, tränat lite agility (fortsätter att fokusera på "startglädje" med Lazer och kontaktfält med Otto), ägnat en kväll åt att köpa hundfoder (Hampus äter specialmat så det kräver en tur till veterinären när det är dags att handla) och jord till trädgårdsodlingarna samt lite pyssel i trädgården i regnet, haft andra gången på nybörjarkursen i agility (de är förvånansvärt duktiga för att vara andra gången) och igår var det dags för årets första klubbtävling i agility vilket också är deltävling 1 i klubbmästerskapsserien.
Det var ovanligt få närvarande (någon jobbade och vi är ju inte SÅ många agilityekipage egentligen) och det blev diskningarnas glada afton. Av 15 lopp var det TVÅ det blev resultat i, resten var diskningar. Det ena av resultaten var det Lazer som fixade, härligt att se honom springa med glädje!! Vi får se hur det känns innan start imorgon när vi ska tävla officiellt igen, om vi försöker oss på att springa ett helt (eller halvt kanske) lopp på riktigt igen. Sen klantade jag in honom i en tunnel istället för slalom i den andra klassen, men vad gör det...! Ibland är det de små sakerna som är segrarna. Otto gjorde ett bra agilitylopp - bitvis i alla fall - men var tvungen att sticka in i fel tunnelingång på näst sista hindret. Antagligen var det jag som visade dåligt på något sätt, vi får nog bygga upp den kombinationen igen någon dag.
Nu ser vi fram emot en helg av agilitytävlande och spårträning. Tjohej.
måndag, maj 05, 2014
Titta in i den lilla hjärnan?!
Långhelg genom en semesterdag i fredags, härligt! Dock inte sysslolöst på något sätt.
Första maj, dvs i torsdags, hade vi avslutning på Prova-på-kursen. De som inte fått testa "hitta-övningar" (grunderna till sök) fick göra det, övriga fick välja på hitta-övningar eller spår. Vi körde även en liten budföring och I berättade om bruksgrenen rapport - som ju budföringen faktiskt kan leda till. Hela den här gruppen, 9 st, är jättetaggade och tycker att det är SÅ kul med hundträning, så jag hoppas verkligen att vi kan fånga upp dem på något sätt. Vi kommer bl.a. att erbjuda ett par stycken att följa med när vi åker ut och spårar med den grupp som jag är sammanhållande för, lite beroende på hur många av oss "ordinarie" som kan och vad vi har tillgång till för mark. Det blir "först-till-kvarn" så får vi se hur detta utvecklar sig. Roligt med nya träningskamrater! Sen kan det så klart bli lite meck för oss som kan "lite mer" att hjälpa nybörjarna på traven, men det tar jag så gärna. Vi hjälper ju ändå varandra som det är idag, så ett par stycken till spelar ingen roll, känns det som.
På kvällen var det medlemsmöte så vi var ett par stycken som passade på att träna lite innan det, Lazer gjorde fina starter på raksträcka med 3 hopphinder och jag stod ända framme mellan hinder 2 och 3! Kändes bra.
I fredags gjorde jag och L en utflykt till Falkenberg och Engelsons, inte oväntat blev det ett litet hål i plånboken (men det var ju planerat) men nu ska jag kasta två par utslitna kängor samt ett regnställ som har gjort sitt. På hemvägen blev det även stopp på Rusta (bl.a. lite prisinköp till klubbens agilitytävling på söndag) och Blomsterlandet (en rödavinbärs-buske, den jag försökte flytta från föräldrahemmet till Skåne verkar inte ha överlevt, och ett par hibiscusar istället för dem som strök med under vintern).
Lördag förmiddag tillbringades i Höör på inofficiell agilitytävling. Kände ju att jag behöver "träningstävla" och anmälde dit, i synnerhet som en av våra "nyare" träningskompisar i agilitygänget skulle tävlingsdebutera där. Och vilken debut hon gjorde - vann båda sina klasser! Stort grattis till M med B!! För egen del så handlade det främst om att få Otto att sätta kontaktfälten på balansen (och det gjorde han, nergången blev nästan lite FÖR långsam) och att Lazer skulle springa med glädje. Det sistnämnda sket sig, totalt. Han ville INTE starta. I första loppet fick jag igång honom med leksak. I det sista hjälpte inte ens det. Han tvärvägrade. Det är i de här lägena jag skulle vilja titta in i den lilla hjärnan, för när jag sen gick bort till framhoppningshindren så - sprang han hur glatt som helst. Det är något som låser sig i tävlingssituationen, kan hundar ha tävlingsnerver? Med Hampus upplevde jag lite att han hade lite "scenskräck" och tyckte det var jobbigt med folk och hundar runtomkring, möjligen har vi något liknande här. Blev ju inte gladare av att få kommentaren "precis så där gjorde min jaktcocker också, jag gav upp till slut och omplacerade honom". Det är ju inte aktuellt i det här fallet, kan jag säga - vill han inte tävla agility så anpassar jag mig och så kör vi bruks istället? Jag tycker ju att det är lika kul att spåra, så det alternativet finns. Träna kan vi ju göra ändå, utan att tävla - för det verkar mest vara där problemen kommer (även om de ibland uppstår även på träning).
På kvällen hade vi bjudit hem ett par kompisar och ägnade oss åt något lite mer udda; korvtillverkning! B gick ju en kurs i att göra egen korv häromåret och nu praktiserade vi detta. Lite mat, lite korvstoppning och lite fika. En kul kväll!
Söndagen tillbringades till stor del på klubben där det var rallylydnadstävling, med kameran i högsta hugg. En heldag... Sen tog vi en lång skogspromenad med hundarna och avslutade kvällen med att lägga ut PM inför agilitytävlingen och skicka info till funktionärerna. Puh...
Första maj, dvs i torsdags, hade vi avslutning på Prova-på-kursen. De som inte fått testa "hitta-övningar" (grunderna till sök) fick göra det, övriga fick välja på hitta-övningar eller spår. Vi körde även en liten budföring och I berättade om bruksgrenen rapport - som ju budföringen faktiskt kan leda till. Hela den här gruppen, 9 st, är jättetaggade och tycker att det är SÅ kul med hundträning, så jag hoppas verkligen att vi kan fånga upp dem på något sätt. Vi kommer bl.a. att erbjuda ett par stycken att följa med när vi åker ut och spårar med den grupp som jag är sammanhållande för, lite beroende på hur många av oss "ordinarie" som kan och vad vi har tillgång till för mark. Det blir "först-till-kvarn" så får vi se hur detta utvecklar sig. Roligt med nya träningskamrater! Sen kan det så klart bli lite meck för oss som kan "lite mer" att hjälpa nybörjarna på traven, men det tar jag så gärna. Vi hjälper ju ändå varandra som det är idag, så ett par stycken till spelar ingen roll, känns det som.
På kvällen var det medlemsmöte så vi var ett par stycken som passade på att träna lite innan det, Lazer gjorde fina starter på raksträcka med 3 hopphinder och jag stod ända framme mellan hinder 2 och 3! Kändes bra.
I fredags gjorde jag och L en utflykt till Falkenberg och Engelsons, inte oväntat blev det ett litet hål i plånboken (men det var ju planerat) men nu ska jag kasta två par utslitna kängor samt ett regnställ som har gjort sitt. På hemvägen blev det även stopp på Rusta (bl.a. lite prisinköp till klubbens agilitytävling på söndag) och Blomsterlandet (en rödavinbärs-buske, den jag försökte flytta från föräldrahemmet till Skåne verkar inte ha överlevt, och ett par hibiscusar istället för dem som strök med under vintern).
Lördag förmiddag tillbringades i Höör på inofficiell agilitytävling. Kände ju att jag behöver "träningstävla" och anmälde dit, i synnerhet som en av våra "nyare" träningskompisar i agilitygänget skulle tävlingsdebutera där. Och vilken debut hon gjorde - vann båda sina klasser! Stort grattis till M med B!! För egen del så handlade det främst om att få Otto att sätta kontaktfälten på balansen (och det gjorde han, nergången blev nästan lite FÖR långsam) och att Lazer skulle springa med glädje. Det sistnämnda sket sig, totalt. Han ville INTE starta. I första loppet fick jag igång honom med leksak. I det sista hjälpte inte ens det. Han tvärvägrade. Det är i de här lägena jag skulle vilja titta in i den lilla hjärnan, för när jag sen gick bort till framhoppningshindren så - sprang han hur glatt som helst. Det är något som låser sig i tävlingssituationen, kan hundar ha tävlingsnerver? Med Hampus upplevde jag lite att han hade lite "scenskräck" och tyckte det var jobbigt med folk och hundar runtomkring, möjligen har vi något liknande här. Blev ju inte gladare av att få kommentaren "precis så där gjorde min jaktcocker också, jag gav upp till slut och omplacerade honom". Det är ju inte aktuellt i det här fallet, kan jag säga - vill han inte tävla agility så anpassar jag mig och så kör vi bruks istället? Jag tycker ju att det är lika kul att spåra, så det alternativet finns. Träna kan vi ju göra ändå, utan att tävla - för det verkar mest vara där problemen kommer (även om de ibland uppstår även på träning).
På kvällen hade vi bjudit hem ett par kompisar och ägnade oss åt något lite mer udda; korvtillverkning! B gick ju en kurs i att göra egen korv häromåret och nu praktiserade vi detta. Lite mat, lite korvstoppning och lite fika. En kul kväll!
Söndagen tillbringades till stor del på klubben där det var rallylydnadstävling, med kameran i högsta hugg. En heldag... Sen tog vi en lång skogspromenad med hundarna och avslutade kvällen med att lägga ut PM inför agilitytävlingen och skicka info till funktionärerna. Puh...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
