Nöjd - och ännu mer nöjd!

Oj, tiden har rusat iväg här ser jag!
Sedan förra inlägget har vi:

Varit i Halmstad och tävlat agility (den 24 maj). I första loppet (hoppklass) blev det tvärstopp redan i starten. Jag lyckades dock få fart på den lille svarte och efter 3 hinder kom bollen farande. Noterade dock att jag fick en känsla av att "något hände" när jag knäppte loss halsbandet - eftersom jag vid det här laget börjat gripa efter halmstrån så gick jag till bilen och hämtade ett retrieverkoppel inför andra starten dvs agilityklassen. Dessutom såg jag till att hålla mig lite vid sidan av inför starten i det loppet. Och hej vad det gick! Får man vara så nöjd med ett lopp där vi inte bara blev diskade utan där det även var fusk på kontaktfälten... Ja, det får man konstaterade jag. Det viktiga nu var att få fart på den lille svarte på banan!

På söndagen den 25/5 hade vi lydnadstävling på klubben där jag var tävlingssekreterare.

Onsdagen den 28/5 fick jag ytterligare en pusselbit (kanske) när det gäller Lazers beteende. Han fick vara "demohund" på nybörjarkursen och när han upptäckte att alla tittade på honom kom ett litet morr?! Han HAR kanske lite scenskräck, som jag börjat misstänka?

Långhelgen vid Kristi Himmelsfärd drog vi upp till Sörmland med husvagn och hundar samt ett par kompisar i hyrd husbil. På programmet stod framför allt jaktmässan på Tullgarns slott, så vi inkvarterade oss på campingen vid Trosa Havsbad.

Tyvärr regnade det till och från hela fredagen när vi var på mässan - fördelen med det var att problemet med hundarna inte var så stort. Det går ju att ta med dem in på såna här utomhusmässor men det är rätt bökigt, om man är 4 personer på 6 hundar... På lördagen körde våra kompisar hem och vi ägnade oss mest åt att slappa. Det fanns en fin promenadslinga vid campingen som vi traskade runt några gånger per dag. På söndagen packade vi själva ihop och rullade hemåt. Tyvärr fastnade vi i köerna efter en trafikolycka vid Markaryd så hemkomsten blev väl ett par timmar försenad, men med tanke på hur det gick i den olyckan så konstaterar jag ändå att det inte gjorde så mycket - vi lever i alla fall! Man får sig en och annan tankeställare...

Förra veckan rasslade förbi med jobb, kurs m.m. och i fredags var det dags att köra till Växjö och tävla. Otto är ju fortfarande "sjukskriven" eftersom det är lång karenstid på det smärstillande han fick i samband med skadan, och det har varit rätt skönt att kunna fokusera på bara en hund faktiskt.

Växjö hade dubblerade klasser och det kändes som en kul idé att köra ända dit (det tar ändå ca 1.45) när vi anmälde. Mindre kul var det när väckarklockan ringde redan kl. 5... Det kunde dock varit värre, det tidigaste jag stigit upp för en hundtävling var nog när jag bodde på södra sidan Stockholm och skulle tävla spår i Skutskär. Ca 2 timmars körning och det var samling kl. 7, avfärd hemifrån ca 04.30 alltså den gången (det var värt det för vi kom hem med en uppflyttning i bagaget).

Dagen började för min och Lazers del med hoppklass, där jag nog slarvade lite i slalom så han gick ur på slutet. Vi fick 5 fel och ta om och det kostar tid, så det blev lite tidsfel också. Men - vi kom i mål och jag var - även den här gången - löjligt nöjd för ett lopp, den här gången med fel!

Agilityklassen gick sämre, där blev det strul i slalom som sänkte humöret, lite osäkerhet på vippen och tvärstopp på balansen. Jag trodde först att det kunde bero på underlaget (granulat, ni vet sånt där "löparbaneunderlag") men har sen sett några diskussioner på Facebook om att det är många hundar som får problem med balansbommar där inte stegpinnarna syns tydligt. De finns där, men de syns inte... och då får hunden svårt att avgöra om det är vippen eller balansen den är på väg upp på! Intressant, och kan förklara en del! Efter balansen tyckte Lazer att vi var färdiga med det loppet, det tyckte inte jag och fick till slut in honom i en tunnel innan vi gick av banan.

Sista klassen för vår del var andra hoppklassen, jag valde redan vid anmälan bort agilityklassen eftersom han fortfarande är lite osäker på vippen. Och vilket lopp vi fick till! Lite sakta kändes det som att det gick men tiden räckte till en andraplats och pinne! Nackdelen med detta var att vi blev tvungna att stanna till prisutdelningen och därmed var vi inte hemma igen förrän vid 20-tiden, men vad gjorde väl det.

Lördagen ägnade vi åt diverse "meck" på hemmaplan och på söndagen drog vi till skogs och la spår. Jag satte en plan jag funderat på ett tag i verket och lät husse såga itu några spårapporter, så att de är hälften så stora. Det var lite svårt sa Lazer, men som han letade efter den sista av de utlagda!! Härligt att se, och han gav sig inte heller (det har hänt några gånger tidigare).

En bra helg på det hela taget!