Snart blir Hampus ett "det"...

Jaha, då var det dags igen. För tredje gången på lika många månader, har Hampus "klabb med kisseriet". Dvs "konstiga blodblandade flytningar" igen. Första gången var det blod i urinen = urinvägsinfektion som behandlades. Andra gången fanns inget blod i urinen men förhuden var tydligt och kraftigt inflammerad - det var för bara en månad sedan. Och den här gången är det blod i urinen igen. Den här gången reagerade han dessutom när veterinären klämde på prostata så tydligen ömmar den också, vet. konstaterade även att den är lite i största laget. - Känsliga manliga läsare kan hoppa över det följande stycket...

Vad gör man åt det då, var ju min fråga (jag anade dock svaret eftersom en klubbkompis hade liknande problem på sin hund för några år sedan). Antingen antibiotika + hormonbehandling eller antibiotika och kastrering, blev svaret. Eftersom jag ändå har funderat på att kastrera Hampus av olika skäl så var valet enkelt, han ska ju ändå inte gå i avel. Så nu har vi bokat tid nästa torsdag - då ryker kulorna! Förhoppningsvis blir min lättstressade hund liiite mer sansad efter det - och framför allt, han slipper ha problem med kisseriet stup i kvarten. Eftersom jag själv under en period för drygt 10 år sedan hade problem med återkommande urinvägsinfektioner så vet jag hur plågsamt detta är!

I måndags startade jag och klubbkompisen P en valpkurs - för andras valpar alltså. Valpkurser tycker jag är jätteroliga för då är fortfarande hundarna (och ägarna) hyfsat "oförstörda" och påverkbara. Det blev en ganska stor grupp till slut så det är tur att vi är två instruktörer. Ska bli kul att se hur de utvecklas under de här 2 månaderna som vi ska hålla på.

På jobbet rullar det på för fullt - jag jobbar en del och är ledig en del just nu, med tanke på Otto... Det hade ju varit bättre med valp till sommarsemestern när ändå projektet stod stilla men det verkar funka ganska bra nu med. Planering och arbetsdisciplin... En klar fördel är ju att vi har de vuxna hundarna så att han slipper vara ensam (det hade ju aldrig gått med en så liten valp) och att vi har hundgården vid de tillfällen då jag är borta några timmar. Då kan han (och de andra) i alla fall själv gå ut och kissa när det behövs! Han är förresten riktigt duktig (eller om det är vi som är det, som springer ut med honom hela tiden) och vi har bara haft 4-5 "olyckor" inne. Ett par av dessa har skett i hallen så då var han ju på väg åt rätt håll så att säga.

Vill också tacka för de kommentarer jag får - det är så kul att se att någon läser det jag skriver!

På förekommen anledning, Wachtelhundar finns i följande färger: enfärgat (ofta med vita tecken) brun eller röd, brun- eller rödskimmel, brun- eller rödskäck och ”tiger”, där den vita grund färgen är blandad med spräckligt eller prickigt brunt eller rött. Det sistnämnda har jag dock aldrig sett vad jag vet.