Pust!

Jaha, då var årets högrespår avklarat. Som arrangör, alltså. Något högrespår som tävlande är jag ju inte ens i närheten av. Jag umgås ju med vissa planer på att försöka få Otto startklar för en appell men den senaste tiden har det onekligen varit dåligt med hundträningen. Tävlingsförberedelserna (som arrangör) har tagit varje ledig minut.

Inga strykningar blev det, 5 ekipage till start igår och 4 idag. Efter spåren igår hade vi 2 till uppletande och lydnad och av dessa blev 1 uppflyttad. Den andra missade med 2 poäng för lite på lydnaden. Idag var det 3 vidare efter spåren, efter uppletandet bröt en (som då själv räknat ut att det inte skulle räcka till uppflyttning) och under lydnaden bröt nästa. Så vi hade en klar vinnare... tyvärr räckte inte poängen till uppflyttning men det såg väldigt trevligt ut och jag måste erkänna att jag blev lite nyfiken på rasen: Perro de agua espanol!! Rätt storlek, verkade arbetsglad, praktisk päls... Ska nog faktiskt kika lite mer på den modellen.

Efter dagens övningar så var det ut i skogen och hämta in snitslarna för reservspåret, Hampus och Otto fick hänga med på promenad i terrängen. Foten har hållit hela helgen, även för det tilltaget, om än lindad. Igår gick vi dock promenad på hemmaplan på "slätt underlag" och då var lilla fossingen olindad. Så det finns hopp. Hur det går med Göteborgsvarvet är fortfarande en öppen fråga. Teoretiskt sett kan jag princip gå runt banan och hinna i mål innan det stänger. Målet alltså. Startgrupperna kom ut i veckan nämligen... Vi får se hur det går. Varmt var det i alla fall att gå i obanad terräng! Jag gillar ju inte riktigt att gå barbent/barärmad med tanke på fästingar och annat...

Väl hemma så har jag städat och så släpade B ut mig (nåja) i det blivande badrummet för att mäta, och läsa kataloger... Snart så... är nog det mesta på plats. Såååå skönt ska det bli!!

Får man förresten, som hyfsat "vuxen" åtminstone enligt personnumret, tycka att det är gott att grilla hamburgare? Oavsett vad nu mina läsare tycker, så erkänner jag. En "hemmagrillad" burgare är inte fel... Tycker jag alltså!

I övrigt så försöker jag kravla mig upp med näsan ovanför ytan med övrigt föreningsarbete och studier nu när tävlingen är undanstökad. Pust....

Mitt liv som realityserie – och Murphy har flyttat in…

På temat ”något måste man dra ner på” så har det den senaste veckan definitivt varit tid vid datorn i allmänhet och bloggandet i synnerhet. Så då blir det lite längre nu när jag tar mig tid…
Eftersom jag i senaste inlägget konstaterade att städningen annars är en punkt som blivit lite lidande (svaret ”ring Rent Hus” var ju inte helt oväntat) så kan jag konstatera att jag den senaste tiden hittat paralleller till allt fler av dessa ”realityserier” – för det är väl så de kallas?
Rent Hus – ta ifrån mig dammsugare, golvmopp och annan städutrustning i en månad så är katastrofen snabbt ett faktum. Tror faktiskt att vi är ganska många hund/kattägare som lätt skulle kunna fylla ut tid i det programmet… Sen kan jag inte låta bli att fundera på hur ”skitigt” det med dessa städtanters mått är i ett ”normalstädat” hem? Vissa av de saker som måste göras enligt dem, undrar jag verkligen hur många genomsnittssvenskar som gör.
Arga Snickaren – vi är ju inte där ännu, men jag kan ha en viss förståelse för alla dessa tappade sugar i evighetsrenoveringens tecken. (Och tittar man på hur många av dem som hamnat i det programmet köpt totala ruckel och gett sig på utan någon som helst byggkunskap, så är det verkligen inte konstigt om de går in i väggen.) Vi har åtminstone fokus på ett område i taget, och B vet ju vad han håller på med. Eller ja, vi håller ju på med 3 olika områden men det börjar ta form. Och nu börjar det ju komma uppgifter som jag har lättare att hjälpa till med. Målning, som nog nämnts tidigare, är jag ju klart användbar till. I söndags körde jag även slipmaskin för första gången i mitt liv – bänkskivan till tvättstugan skulle slipas lite.
Lyxfällan – effekten i söndags, då vi båda jobbade på med den blivande tvättstugan och jag dessutom försökte få till någon slags veckostädning, blev att B nog kände av min sinnesstämning och stack in huvudet och sa ”ska vi strunta i att laga mat och köra iväg och äta ute istället”. JAAA!!! Och vad har nu detta med Lyxfällan att göra, vi har ju inte några direkt akuta ekonomiska problem? Jo, ett av de fall som var uppe den här säsongen innefattade att man köpte hem hämtmat – för att slippa diska…?!
Sen finns det ett brittiskt program som heter ”What not to wear” – minns inte den svenska översättningen, men temat är i alla fall att ”styla om” folk som enligt släkt o vänner behöver piffas till. Just nu börjar jag känna ett visst behov av damerna i det programmet. Mina favoritskor (jobb) håller på att tappa sulan och den senaste veckan har jag gått till jobbet i jeans och någon form av topp. Enkelt och effektivt, men känns inte så där jätteskoj alla gånger.
Jag tror det var allt på det temat just nu.

I söndags la vi som sagt en del tid på den blivande tvättstugan, och sen blev det middag ”på lokal”. Grekiskt för min del, ”vanlig” a la carte för B.
Veckan har sedan rusat på. Måndag-tisdag är ju kurskvällar. I onsdags stack jag in på en av de stora elektronikfirmorna i jakt på ny kamera. Naturligtvis var den jag spanat in slutsåld. Fler kommer i nästa vecka. Får se om jag ska vänta eller försöka handla någon annan modell eller på annan plats. Vidare ut i skogen bar det sedan för att snitsla reservspår och sätta upp skyltar vid upptagsrutorna.
Väl hemma så skulle jag bara hänga av mig jackan och sen sätta igång med matlagning. Klädhängaren sitter så till att jag måste ta 2 steg upp i trappen i hallen. På vägen ner igen, lyckades jag komma i någon slags obalans och landade klart olämpligt på min ihopvikta högra fot. Det knakade betänkligt och det var inga vackra ord som, högt, kom ur min mun. Eftersom jag har ett förflutet på handbollsplanen (hm, det är väldigt många år sen jag slutade dock) och då hade rätt många vrickade fötter, handleder, fingrar osv, så har jag ju en viss känsla för åtgärdsprogram. Fram med elastisk binda och ett stadigt bandage blev det. Dessvärre var jag tvungen att fullfölja matlagningsplanen så omedelbart högläge var det inte läge för. Ont, ont, ont gjorde det… Murphy har helt klart flyttat hit. Först kameran och sen detta. Tur i oturen att jag inte är spårläggare i helgen och ännu mer – att jag inte landade ännu sämre. En på jobbet slog sönder en knäskål för lite sedan…
Igår var jag glad att jag har ett jobb som kan betraktas som stillasittande för det mesta! Foten lindad och haltade runt på kontoret. Lite strategi och inte skriva ut en sak i taget utan samla på sig 10 olika grejor innan man skriver ut och haltar iväg till skrivaren, typ…
På kvällen var det dags för årets första deltävling i klubbmästerskapet i agility. Med tanke på min fot hade jag inga planer i världen på att delta, förrän M (som jag håller fortsättningskursen med) hävde ur sig att ”Hampus är inte snabbare än att du kan GÅ runt banan”. Tja, man får ju en poäng bara man startar, så varför inte – tänkte plötsligt tävlingsmänniskan i mig. Sagt och gjort. Haltade runt banvandringen och hade väl inga förhoppningar om några större framgångar men vi kom faktiskt runt både agility- och hoppklassbanan. Det mest dramatiska som hände var att Hampe ramlade ner från uppfarten på balansen?! Exakt vad som hände såg jag inte men sådan matte sådan hund – någon slags obalans måste han hamnat i. För att inte ställa till något så peppade jag bara på med ett ”det gjorde inte ont” och skickade upp honom igen. Inga problem. Återstår att se om det blir några kvarstående men.
Idag, fredag, känns foten faktiskt riktigt OK. Med tanke på hur det kändes i onsdags när det hände, så är jag förvånad över den hyfsat snabba läkningen. Men det kan ju vara så att den snabba lindningen gjorde nytta. Jobbat hemma under fm och em ska ägnas åt det sista ”fixet” på spårsidan. Sätta upp en uppletanderuta t.ex. Det är utlovat sommarvärme och sol så vi får se hur det går i helgen. Brukar alltid vara någon hund som har jobbigt när den första värmen kommer, jag har en själv (men han ska ju inte tävla). Bara ett enda återbud så här långt, mycket märkligt. Brukar ju alltid vara nån tik som börjar löpa. Bara inte alla ringer ikväll… (Murphy, kan du flytta ut nu?!)

Vårtecken gånger många...

Den senaste veckan har vårtecknen duggat tätt - trevliga och mindre trevliga...
Sädesärla har jag sett flera gånger.
Fästingarna hann före fästingmedlet, plockade ett antal efter påskens turer i skogen. Och det tar uppenbarligen ett par dagar innan preparatet ger effekt... Hoppas verkligen att inte bröderna bus fått någon otäck smitta.
Vitsipporna ute i backarna står - tänk, för ett antal år sedan tyckte jag det var EXTREMT tidigt när dessa blommade när jag fyllde år.
Mördarsniglarna är säkert också på gång - imorgon ska jag ladda snigelfällorna...
Tulpanerna börjar sticka upp allt mer i trädgården och de allra första blommar faktiskt nu!
Det kliar i mina trädgårdsfingrar... men i år får nog den biten läggas på sparlåga...
10-mila samlar en fruktansvärd massa orienterare - i år för första gången i Skåne!
Grillen har kommit fram - och använts.

Ja, och så säkert ett antal som jag har glömt...

Förberedelserna för nästa helgs spårtävling går vidare. Idag var jag ute med en av spårläggarna och kollade av hennes spår + satte upp rutor. Passade på att gå en sväng i skogen med hundarna också.

På väg hem ringde jag B som var iväg och satte plantor (det ingår som del i jaktarrendet på ett ställe där han jagar) och minsann - de var också klara. Nu inträffade det märkliga att B föreslog en tur till Ikea?! Jo, det är ju som så att allt mer börjar falla på plats i de nya delarna av huset och eftersom vi tänkte köpa lite skåp, bänkskiva m.m. från Ikea till tvättstugan, så tyckte han det var dags att få hem dessa prylar. Sagt och gjort. Med tanke på att det var ett strålande vårväder trodde vi ju inte det skulle vara SÅ många som ville köpa köksskåp men ack vad fel vi hade. Kön var lååång. När vi till slut fått prata med en säljare och bara skulle välja knoppar/handtag, så var naturligtvis de handtag vi ville ha slut. Jätteslut...

Hem och lasta av och sen börja förbereda mat - grillning på programmet. Det blev dock lite småkyligt när solen gick i moln så vi åt inomhus.

Och nu, nu är B på vildsvinsjakt och jag har ägnat mig åt HU-distriktets bidragsansökan till Region Skåne. Det börjar bli bråttom med den, nämligen. Men nu har jag fått rätsida på medlemsantal, aktiviteter under förra året och allt. Ska bara leta fram handlingarna från årsmötet som ska vara med som bilagar - protokoll, verksamhetsberättelse osv. Sen blir det utryckning till revisorn och få lite underskrifter...

Spårtävlingen och bidragsansökan har gjort att studierna blivit lidande. Ska försöka komma ikapp imorgon.

Lite orolig är jag för vad jag håller på att tappa bort - många bollar i luften är ju ett slitet uttryck men just nu känns det högaktuellt. Skriver inte ens listor längre, och det är ett orosmoment för min del. Jag behöver någon form av struktur i kaoset och just nu har jag inte ens det längre.

För den som eventuellt undrar så ja, det finns saker jag minskar ner på när det är så här. För den som någon gång bott mitt i en byggarbetsplats är begreppet byggdamm bekant. Och det gör att åtminstone jag tappar sugen när det gäller städning - den hålls just nu på nivån "hålla hemmet acceptabelt". Känns liksom inte meningsfullt att göra någon form av vårstädning, tvätta fönster osv, när det dammar igen inom loppet av... några minuter. OK, i takt med att badrum o tvättstuga blir klart, minskar förhoppningsvis dammet.

Och så har kameran havererat. Fråga mig inte vad som hänt, men den är tvärdöd. Typiskt, nu när det börjar hända saker både ute och inne. Provade desperat att byta batterier men icke. Säkert någon liten krets som gått sönder. Och den har några år på nacken så det kanske ändå var dags att köpa en ny...

Funderingar...

... i vardagen.

Varför sätter man upp en skylt "Varning för lekande barn" i jämnhöjd med "utfarten" till den cykelväg där man antagligen anser att cyklister och mopedister kör "för fort"? Vore det inte bättre att sätta den lite "före" mitten av tomten, när förbipasserande ser skylten är det liksom "försent" att sänka farten?!


Varför ska det vara så mycket prestige i vissa saker inom föreningslivet?

Varför tar jag alltid på mig för mycket...?

För övrigt så ägnades påsken mycket åt spårtävlingsförberedelser och målning. Panel och lister blev mitt område. Vi hann med påskmiddag hos svärföräldrarna också. Och en liten utflykt igår. Igår hann jag också äntligen klämma in invigning av mina nya Asics Gel 1140. Jisses sån skillnad det blir med nya skor! Tog ett pass i ganska lugnt tempo. Om jag ska fundera på att ta mig runt Göteborgsvarvet så får det ju ske i LUGNT tempo. Det största problemet där är nog min "tävlingsskalle" - får se till att lämna den hemma!

Idag har jag fått blommor och blader... paket är det dåligt med men Hampus (!) har utdelat ett kuvert med ett bidrag till en SNÄLL lillebror... Vid det här laget så har läsarna kanske gissat att jo, jag fyller år. Inget att göra någon större affär av vid den här åldern (23, i år också, eller möjligen 24?) så jag höll kurs i sedvanlig ordning ikväll.

Duracellkaninen och jag

Just nu är jag inne i en period när jag i princip skulle kunna jobba 10 timmar om dagen - om det inte vore för att det finns en sambo, hundar och diverse annat som "kräver" att jag inte jobbar övertid/skapar plustid på flexen, allt för mycket. Tur är nog det, rent krasst!!

Förberedelserna för spårtävlingen går vidare och idag har jag tillbringat ett antal timmar i skogen med spårläggare (varav en helt "färsk", h*n är dock van att gå viltspår så jag räknar med att det ska gå tämligen smärtfritt) och själv med hundarna för att "reka". Vi blev nämligen av med våra "gamla" marker när de bytte ägare och ett nytt jaktlag inte ville ha oss där, så nu är det febril verksamhet för att få allt att funka på nya platser. Pust...

B är inte direkt överlycklig över att jag engagerat mig i detta men jag har ju lovat... Han skulle nog helst vilja att jag var hemma och hjälpte till mer under påsken, det är mycket på gång nu med bygget. I eftermiddag har jag i alla fall bidrag med målning av panel. Det som just nu får stryka på foten är studier och löpträning. Jag ser definitivt hur min start i Göteborgsvarvet håller på att gå om intet. Visserligen hävdar H att jag i princip kan gå runt utan att komma sist. Det är bara det att jag känner mig själv. Och så finns det vissa ställen där de "drar snöret". Ja, vi får väl se hur det blir. Måste få ur mig nästa inlämningsuppgift i pedagogikkursen också. Gah. Och så är det HU-distriktets alla bidragsansökningar som landat hos mig nu, som nybliven kassör. Ska vara klart i början av maj. Som jag stillsamt konstaterade här hemma - det är TV-tittandet jag får dra ner på. Inte för att jag sitter mycket framför "burken" annars heller, men det är den enda tiden jag har att omdisponera just nu.

Apropå det där med tid och effektivitet - vad ÄR det som gör att det är så vanligt att kvinnor verkar kunna hålla ett högt tempo och göra "en massa saker" medan karlarna ramlar ihop i en hög på ett betydligt tidigare stadium? För egen del är det i alla fall så att så länge jag gör något aktivt - jobbar med datorn, diskar, viker tvätt osv, så håller jag mig vaken. Sätter jag mig i soffan - ja då sover jag snabbt. Tycker jag hör detta från olika håll just nu - bl.a. från manliga vänner; "min fru, hon verkar orka hur mycket som helst, jag förstår inte var hon får energin ifrån". Jag undrar om det är det här som jag tidigare kallat "duracell-läge" - ni vet, kaninen i reklamen som "går och går och går".

Mycket nu!!

Det har rasslat iväg några dagar och jag har delvis varit "internetlös". I fredags packade jag in mig, hundarna och en massa packning i bilen och styrde kosan mot Stockholm med omnejd. Det är märkligt att så fort hundarna ska med blir det mer än dubbla packningen. Inte nog med att det ska vara mat och sånt åt dem, jag måste ju ha "hundrastningskläder" osv...

Tillbringade fredagkvällen och natten till lördag hos mina föräldrar, därefter var det konferens på programmet. Att vara med och hålla i trådarna för sådana arrangemang är alltid lite mentalt påfrestande, så lite sliten blir man av en sån här helg. Den här gången var ju dessutom hundarna med som sagt och bidrog till att min nattsömn inte blev den bästa mellan lördag och söndag, både Otto och Hampus var lite oroliga under natten och jag sov verkligen inte bra pga det. För några år sedan hade jag utan tvekan lämnat hundarna hos föräldrarna vid ett sånt här tillfälle men mor o far har ju inte blivit yngre och efter fredagskvällen stod det klart för mig att det INTE var en bra lösning för någon av de inblandade parterna.

Lyckligtvis hade jag varit förutseende och bokat in en semesterdag idag så att jag kunde ta det lugnt igår eftermiddag och kväll - och sova ordentligt en natt. Passade på att träffa bror och svägerska samt min 10 veckor gamla brorson. Han sov mest hela tiden... Idag körde jag alltså hemåt och eftersom jag på vägen uppåt i fredags var "less" på körningen redan efter 20 min, lånade jag en ljudbok i föräldrarnas hylla och se - det var betydligt roligare att ha Tomas Bolme som "ressällskap" än diverse radiokanaler. Nu är bara frågan när jag ska hinna lyssna på resten?!

Och för de av mina läsare som nu tänker "varför har du inte sagt att du skulle till Stockholm", så prioriterade jag familjen den här gången. Hade nog inte sett dem sen i augusti... Får väl se när nästa nedslag i huvudstaden inträffar.

Trädgårdsterapi

Igår var det en riktigt härlig vårkväll. När jag kom hem var B i full färd med att spika panel, så jag tog ett varv i trädgården och plockade bort vissnade rester från fjolårets blomsterprakt... Har ju läst mig till att man inte ska städa för mycket på hösten för att skydda perennerna, men nu tyckte jag det var dags. Här och där börjar det titta upp tulpanblad också så jag hoppas på blomsterprakt om några veckor. Det som är lite fascinerande är vilken fantastiskt rogivande känsla jag får av detta plockande och pysslande! Inte utan att jag förstår att man på vissa håll använder sig av trädgårdsskötsel bl.a. vid rehab av utbrända...

Passade på att köra lite platsliggningsträning med Otto också, och så blev det ju självklart en promenad.

Idag är det torsdag = träningskväll på klubben. Jag började dock med att titta till tävlingsadministrationen och lägga in de senaste anmälningarna, tiden går ut imorgon. Min bestämda uppfattning är ju att ju mer man förbereder, desto mindre stress blir det den dag då det är dags för lottning, utskick osv. Efter det hade jag kallat "mina" spårläggare till en liten träff inför högre-tävlingen och när det var klart tränade vi lite agility. Hampus var inte alls på hugget, men det finns ju vissa tecken på att allt inte är som det ska med honom, tyvärr. Vi ska prova med lite kosttillskott och det drar ihop sig till vaccination så då ska nog veterinären få ta lite prover igen.