Duracellkaninen och jag

Just nu är jag inne i en period när jag i princip skulle kunna jobba 10 timmar om dagen - om det inte vore för att det finns en sambo, hundar och diverse annat som "kräver" att jag inte jobbar övertid/skapar plustid på flexen, allt för mycket. Tur är nog det, rent krasst!!

Förberedelserna för spårtävlingen går vidare och idag har jag tillbringat ett antal timmar i skogen med spårläggare (varav en helt "färsk", h*n är dock van att gå viltspår så jag räknar med att det ska gå tämligen smärtfritt) och själv med hundarna för att "reka". Vi blev nämligen av med våra "gamla" marker när de bytte ägare och ett nytt jaktlag inte ville ha oss där, så nu är det febril verksamhet för att få allt att funka på nya platser. Pust...

B är inte direkt överlycklig över att jag engagerat mig i detta men jag har ju lovat... Han skulle nog helst vilja att jag var hemma och hjälpte till mer under påsken, det är mycket på gång nu med bygget. I eftermiddag har jag i alla fall bidrag med målning av panel. Det som just nu får stryka på foten är studier och löpträning. Jag ser definitivt hur min start i Göteborgsvarvet håller på att gå om intet. Visserligen hävdar H att jag i princip kan gå runt utan att komma sist. Det är bara det att jag känner mig själv. Och så finns det vissa ställen där de "drar snöret". Ja, vi får väl se hur det blir. Måste få ur mig nästa inlämningsuppgift i pedagogikkursen också. Gah. Och så är det HU-distriktets alla bidragsansökningar som landat hos mig nu, som nybliven kassör. Ska vara klart i början av maj. Som jag stillsamt konstaterade här hemma - det är TV-tittandet jag får dra ner på. Inte för att jag sitter mycket framför "burken" annars heller, men det är den enda tiden jag har att omdisponera just nu.

Apropå det där med tid och effektivitet - vad ÄR det som gör att det är så vanligt att kvinnor verkar kunna hålla ett högt tempo och göra "en massa saker" medan karlarna ramlar ihop i en hög på ett betydligt tidigare stadium? För egen del är det i alla fall så att så länge jag gör något aktivt - jobbar med datorn, diskar, viker tvätt osv, så håller jag mig vaken. Sätter jag mig i soffan - ja då sover jag snabbt. Tycker jag hör detta från olika håll just nu - bl.a. från manliga vänner; "min fru, hon verkar orka hur mycket som helst, jag förstår inte var hon får energin ifrån". Jag undrar om det är det här som jag tidigare kallat "duracell-läge" - ni vet, kaninen i reklamen som "går och går och går".