Helt klart är bloggandet lagt åt sidan för stunden. Förutom jobbet så går veckorna åt hur lätt som helst just nu: Hålla kurs måndagkvällar, gå kurs tisdag-dito, onsdag "fri" (läs: aktiviteter på hemmaplan), torsdag någon form av träning eller möten på klubben...
Just den här veckan gick i precis denna anda.
Måndag = hålla kurs. Nu har vi gått igenom alla de "vanliga" hindren, resten av kursen ska nu fokuseras på klätterhindren och naturligtvis repetition av de redan genomgångna.
Tisdag borde betytt gå kurs, men just den här veckan representerade jag HU-distriktet på Studiefrämjandets distriktsårsmöte. En punkt på programmet var "Levande årsmöte". Tja, jag kan ju säga att som det mötet var upplagt får man knappast fler mötesdeltagare. Först lite mat kl. 19, vilket betydde att mötet inte kom igång förrän ca 19.40. Och då inleddes med utmärkelseutdelningar, tack-tal osv som tog ca 50 minuter, så de riktiga mötesförhandlingarna drog igång först 20.30. Och när vi då fick information om att "efter punkt x kommer vi att ajournera mötet för ett grupparbete på temat Levande Årsmöte, som tar ca en halvtimme" lär min min enligt min arbetskamrat L (som avgick ur styrelsen i aktuell organisation) varit obetalbar. Alltså, allvarligt talat, ska man ha "kringaktiviteter" av det slaget på ett årsmöte, så ska man nog förlägga mötet till en lördag eller söndag och inte en vardagkväll! 21.15 ajournerades alltså mötet och grupparbetet tog så klart lite mer än de tänkta 30 min så 21.50 var vi igång med mötesförhandlingar igen. 22.20 rullade bilen hemåt från Hässleholm... Med tanke på att det redan vid uppropet lyftes att det var så få närvarande så kan jag bara konstatera att så här får man inte fler representanter.
I onsdags kväll tog jag mig samman och kom ut och joggade lite för första gången på länge. Jag behöver verkligen röra på mig - endorfiner is the shit, liksom... :-)
I torsdags var det månadstävling på klubben och jag dömde lydnadslydnad. Det var väl ömsom vin och ömsom vatten bland de startande men så ska det ju vara på en "träningstävling". Själv tar jag med mig lärdomen att man ska träna på olika platser innan man kör på tävling på annan klubb...
I fredags blev det ytterligare ett joggingpass med Otto.
Och så igår var det dags för säsongspremiär för agilitywachteln på Lomma BK. Hoppklassen, som vi började med, såg inte helt omöjlig ut. MEN så ramlade Otto in i det gamla beteendet att springa o hälsa på domaren. Eller, han var på väg mot domaren, men såg ut som att han kom på att "äsch, det här brukar inte morsan gilla" och fick syn på en leksak utanför banan bakom domaren. Tjoho, DEN kunde man ju sno. Disken ett faktum. Körde klart resten och det gick väl hyggligt. I agilityklassen skördade starten ett antal diskningar i small och medium, balansens uppfart låg väldigt frestande men skulle inte tas som nr 3. Jag lyckades styra bort Otto från den MEN så fick han syn på dagens ANDRA domare... Fick stopp på de dumheterna men innan jag visste ordet av hade han tagit hinder nr 3 baklänges och var uppe på vippen... Tja, vi körde klart även den banan och på pluskontot (förutom att han alltså inte ens tittade åt balansen i starten) var en klockren slalomingång och att jag för första gången vågade köra högerslalom på tävling. Och det satt som en smäck! Sen kom nästa återfall i dåliga vanor med ett jättekliv ner från a-hindret, då avbröt jag och lämnade banan. Suck, detta som vi tränat hela vintern...
Tävlingen rullade på i hyggligt bra takt så vi var hemma vid halvtre och då passade jag på att köra till återvinningsgården med diverse skräp som blivit effekten av det pågående projektet hemma. Husse höll på med lite småpill i sagda projekt, men jag kan faktiskt lasta sopsäckar i hundburen i min bil... ;-) Skönt att bli av med det skräpet och nu ska vi väl så smått börja återställa vardagsrummet till något mer beboeligt.
söndag, april 29, 2012
söndag, april 22, 2012
Idag...
... skickar jag ett stort LYCKA TILL till min kompis mialena som ska springa London Marathon (det är andra gången hon springer mara...). Det har hänt lite sen vi gjorde någon form av vadslagning om att ta oss runt Tjejmilen för några år sedan, kan man säga. Ännu mer kan man konstatera att ordningen är något omvänd från gymnasietiden, då det var jag som var träningsfantasten...
För egen del så ska jag ägna dagen (förutom hundpromenader och lite träning på hemmaplan + sista delen i födelsedagsfirandet = svärföräldrar + husses syster med familj) åt att försöka rensa i röran i arbetsrummet (det är lite för många papper som just nu ligger "någonstans") vilket är en utmaning då rummet är belamrat med ett 10-tal flyttkartonger pga pågående aktiviteter i vardagsrummet. Jag ser dock ljuset i tunneln för nu har husse börjat spika lister... Konstaterade häromkvällen när vi såg på "Arga snickaren" och killen i familjen som programmet var hos hummade nåt om att "ja på kvällarna när man kommer hem från jobbet är det ju inte lönt att sätta igång, det blir ju bara ett par timmar" - DÄR har vi skillnaden på dom som hamnar i den situationen och hur husse resonerar här. En timmes jobb är bättre än ingenting!
Igår så var det dags för årets elitspårtävling på klubben och där är jag "bara" spårläggare. Alla som någon gång har ägnat sig åt den typen av funktionärssyssla vet att det inte är så bara, i synnerhet som naturen ju faktiskt förändrar sig från år till år, både med och utan mänsklig inblandning. Som jag möjligen nämnde för ett par veckor sedan så visade det sig att det hade varit avverkning på den delen där jag tidigare haft slutet av spåret. Och ett hygge hade blivit så slybeväxt så där var det svårt att överhuvudtaget ta sig fram. Bara att tänka om - och ändra på typ halva spårsträckningen?! Igår var det i alla fall dags för allvar och ser man på - den tävlande kom runt. Jag tror faktiskt det är första gången under de här åren som JAG har lagt detta spår... Inte nog med det, h*n vann hela tävlingen och tog cert och blev tydligen champion också. Roligt!
När tävlingsdammet lagt sig tog jag mig samman och tränade lite apportering med den lilla svarta hunden (som gick bra, fleeceinpackad apportbock är skitkul, hälsar han) innan jag körde hem och dök ner i föreningsadministrationsträsket. Det är dags för bidragsansökningar för HU-distriktets räkning och det är tunga bitar. Det ska räknas medlemmar och deltagartillfällen och "Gud-vet-allt". Det tar några timmar, kan jag säga. Trots att jag har god hjälp av filterfunktionen i Excel när det gäller att sortera fram medlemmar i rätt ålder, hur många av dem som är flickor osv osv. Och nu ska jag som sagt fortsätta med pappershanteringen...
För egen del så ska jag ägna dagen (förutom hundpromenader och lite träning på hemmaplan + sista delen i födelsedagsfirandet = svärföräldrar + husses syster med familj) åt att försöka rensa i röran i arbetsrummet (det är lite för många papper som just nu ligger "någonstans") vilket är en utmaning då rummet är belamrat med ett 10-tal flyttkartonger pga pågående aktiviteter i vardagsrummet. Jag ser dock ljuset i tunneln för nu har husse börjat spika lister... Konstaterade häromkvällen när vi såg på "Arga snickaren" och killen i familjen som programmet var hos hummade nåt om att "ja på kvällarna när man kommer hem från jobbet är det ju inte lönt att sätta igång, det blir ju bara ett par timmar" - DÄR har vi skillnaden på dom som hamnar i den situationen och hur husse resonerar här. En timmes jobb är bättre än ingenting!
Igår så var det dags för årets elitspårtävling på klubben och där är jag "bara" spårläggare. Alla som någon gång har ägnat sig åt den typen av funktionärssyssla vet att det inte är så bara, i synnerhet som naturen ju faktiskt förändrar sig från år till år, både med och utan mänsklig inblandning. Som jag möjligen nämnde för ett par veckor sedan så visade det sig att det hade varit avverkning på den delen där jag tidigare haft slutet av spåret. Och ett hygge hade blivit så slybeväxt så där var det svårt att överhuvudtaget ta sig fram. Bara att tänka om - och ändra på typ halva spårsträckningen?! Igår var det i alla fall dags för allvar och ser man på - den tävlande kom runt. Jag tror faktiskt det är första gången under de här åren som JAG har lagt detta spår... Inte nog med det, h*n vann hela tävlingen och tog cert och blev tydligen champion också. Roligt!
När tävlingsdammet lagt sig tog jag mig samman och tränade lite apportering med den lilla svarta hunden (som gick bra, fleeceinpackad apportbock är skitkul, hälsar han) innan jag körde hem och dök ner i föreningsadministrationsträsket. Det är dags för bidragsansökningar för HU-distriktets räkning och det är tunga bitar. Det ska räknas medlemmar och deltagartillfällen och "Gud-vet-allt". Det tar några timmar, kan jag säga. Trots att jag har god hjälp av filterfunktionen i Excel när det gäller att sortera fram medlemmar i rätt ålder, hur många av dem som är flickor osv osv. Och nu ska jag som sagt fortsätta med pappershanteringen...
fredag, april 20, 2012
Varför blir det alltid så här vid den här tiden på året??
Jag vet inte riktigt varför, men det är något som gör att april-maj de senaste åren har blivit helt hysteriska i mitt liv. När man egentligen borde stanna upp och njuta av våren så känns det som jag yrar runt som en... i tillvaron.
Just nu tror jag i o f s att det finns en del naturliga förklaringar i och med att jag i förra veckan var på tjänsteresa måndag em-torsdag em och sen stack iväg direkt för födelsedagsfirande fredag-söndag. Jag var alltså hemma väldigt lite och det i sig är nog en smått stressande faktor, inser jag.
Den här veckan har inte blivit mycket bättre, men det har väl varit mer "självförvållat". Om vi räknar bort arbetet så har kvällarna gått åt i ett nafs - måndag = nybörjarkurs agility som jag håller i, tisdag = tävlingskurs som jag deltar i (återigen visar det sig att om jag håller min lilla trut STÄNGD så mycket som möjligt på banan, så går Otto bäst...), onsdag = arbetskamraterna tog ut mig på "tura", torsdag = vanlig fri träning på klubben... Och idag fortsätter det, direkt efter jobbet ska jag köra till skogs och gå igenom mitt spår en sista gång så att snitslarna sitter där det ska och sträckan stämmer. Imorgon är det alltså dags för elitspår vilket betyder att det är uppstigning tidigare än en normal arbetsdag... Och på söndag är det dags för den sista etappen i födelsedagsfirandet, med Bs föräldrar och syster med familj. På ett sätt kanske det trots allt är bättre med en rejäl "baluns" så har man alltihop avklarat?! När jag fyllde 30 så hade jag ju "kalas" dagen innan födelsedagen, och sen blev det lite firande med föräldrar osv på själva dagen, och sen var det klart. Tja, jag har 10 år på mig att fundera till nästa gång... :-)
Liten svart hund fick vara med och köra den bana vi avslutade med i tisdags, efter att kursen egentligen var slut. Han gick riktigt bra! Det var tre saker jag konstaterade att vi behöver träna på: Aet (visste jag, för det har vi inte kört mycket, han tycker det är lite läskigt att klättra uppför där...), ingång i slalom när vi kommer med fart från annat hinder (visste jag också...) och vippen, att den verkligen ska slå ner ordentligt innan man får lämna kontaktfältet. Han sprang fint rakt fram till kontaktfältet så att den väger ner, men har aningens bråttom av sedan.
Och nu är PMet till säsongspremiären nästa lördag utlagt, så nu är det dags att börja tala allvar med tävlingsnerverna. Klasser med 70-80 startande, ja jisses. Det är också hög tid att anmäla till kommande tävlingar i maj och juni. Och boka lite husvagnsplatser för planerade husvagnsutflykter. För att inte tala om en del föreningsadministration som det är dags att ta tag i - som t.ex. HU-distriktets bidragsansökningar till landstingen. Med hem från mässan i lördags kom också några småplantor som ska planteras om så fort det går (som tur var så var de väl förpackade och har klarat sig bra nu i veckan). Ja, sysslolös, det är man ju INTE i alla fall!
Jag har för övrigt hunnit läsa ut ytterligare ett par böcker av Anna Jansson, om Maria Wern. Lika bra att tugga igenom hela serien så långt som möjligt, när jag nu börjat...
Just nu tror jag i o f s att det finns en del naturliga förklaringar i och med att jag i förra veckan var på tjänsteresa måndag em-torsdag em och sen stack iväg direkt för födelsedagsfirande fredag-söndag. Jag var alltså hemma väldigt lite och det i sig är nog en smått stressande faktor, inser jag.
Den här veckan har inte blivit mycket bättre, men det har väl varit mer "självförvållat". Om vi räknar bort arbetet så har kvällarna gått åt i ett nafs - måndag = nybörjarkurs agility som jag håller i, tisdag = tävlingskurs som jag deltar i (återigen visar det sig att om jag håller min lilla trut STÄNGD så mycket som möjligt på banan, så går Otto bäst...), onsdag = arbetskamraterna tog ut mig på "tura", torsdag = vanlig fri träning på klubben... Och idag fortsätter det, direkt efter jobbet ska jag köra till skogs och gå igenom mitt spår en sista gång så att snitslarna sitter där det ska och sträckan stämmer. Imorgon är det alltså dags för elitspår vilket betyder att det är uppstigning tidigare än en normal arbetsdag... Och på söndag är det dags för den sista etappen i födelsedagsfirandet, med Bs föräldrar och syster med familj. På ett sätt kanske det trots allt är bättre med en rejäl "baluns" så har man alltihop avklarat?! När jag fyllde 30 så hade jag ju "kalas" dagen innan födelsedagen, och sen blev det lite firande med föräldrar osv på själva dagen, och sen var det klart. Tja, jag har 10 år på mig att fundera till nästa gång... :-)
Liten svart hund fick vara med och köra den bana vi avslutade med i tisdags, efter att kursen egentligen var slut. Han gick riktigt bra! Det var tre saker jag konstaterade att vi behöver träna på: Aet (visste jag, för det har vi inte kört mycket, han tycker det är lite läskigt att klättra uppför där...), ingång i slalom när vi kommer med fart från annat hinder (visste jag också...) och vippen, att den verkligen ska slå ner ordentligt innan man får lämna kontaktfältet. Han sprang fint rakt fram till kontaktfältet så att den väger ner, men har aningens bråttom av sedan.
Och nu är PMet till säsongspremiären nästa lördag utlagt, så nu är det dags att börja tala allvar med tävlingsnerverna. Klasser med 70-80 startande, ja jisses. Det är också hög tid att anmäla till kommande tävlingar i maj och juni. Och boka lite husvagnsplatser för planerade husvagnsutflykter. För att inte tala om en del föreningsadministration som det är dags att ta tag i - som t.ex. HU-distriktets bidragsansökningar till landstingen. Med hem från mässan i lördags kom också några småplantor som ska planteras om så fort det går (som tur var så var de väl förpackade och har klarat sig bra nu i veckan). Ja, sysslolös, det är man ju INTE i alla fall!
Jag har för övrigt hunnit läsa ut ytterligare ett par böcker av Anna Jansson, om Maria Wern. Lika bra att tugga igenom hela serien så långt som möjligt, när jag nu börjat...
tisdag, april 17, 2012
Dagens tips...
Är idag två.
1) Om man vid resa i bil förvarar sina hundar i bur, och vid stopp då man lämnar bakluckan öppen har hänglås på burdörrarna, är det att rekommendera att kontrollera att man har nyckeln till hänglåsen med sig. I synnerhet efter att man har bytt bil. Annars kan man bli tvungen att i en hast införskaffa en bultsax...
2) Om man byter dator och inte lyckas tanka över alla nedtankade mail till den nya datorn, är det en bra idé att ta bort inställningarna som automatiskt hämtar ner nya mail i den gamla. Annars finns det en överhängande risk att man inte har en aning om vad som finns var, om man letat efter något i den gamla mailboxen...
Det är möjligt att fler tips kommer. :-)
1) Om man vid resa i bil förvarar sina hundar i bur, och vid stopp då man lämnar bakluckan öppen har hänglås på burdörrarna, är det att rekommendera att kontrollera att man har nyckeln till hänglåsen med sig. I synnerhet efter att man har bytt bil. Annars kan man bli tvungen att i en hast införskaffa en bultsax...
2) Om man byter dator och inte lyckas tanka över alla nedtankade mail till den nya datorn, är det en bra idé att ta bort inställningarna som automatiskt hämtar ner nya mail i den gamla. Annars finns det en överhängande risk att man inte har en aning om vad som finns var, om man letat efter något i den gamla mailboxen...
Det är möjligt att fler tips kommer. :-)
söndag, april 15, 2012
Det är absolut ingen skillnad!
Ja, då har jag blivit ett år äldre igen och jag tillåter mig att citera en kollega på 90-talet som efter att han fyllt jämna år erkände att han haft lite “ångest” inför fyllandet. Men, som han sa, sen vaknade jag upp dagen efter födelsedagen och insåg att – det var ju ingen skillnad!
Precis så är det, inte tusan blev det någon dramatisk förändring natten till igår. Rent krasst så har jag redan tidigare tvingats börja inse att min kropp inte riktigt är 25 längre…
Vi tillbringade helgen i “Stockholmstrakten” och fick därmed uppleva ett rejält april-snökaos. Att det inte var fler olyckor på vägen när vi tog oss från norra sidan stan till Älvsjömässan för att bevista “Nordiska trädgårdar” som var mitt önskemål om aktivitet för dagen (jag tror inte husse led så svårt heller, där fanns ju liksom allt från gräsklippare till fröpåsar), var nog lite av högre makters försyn med tanke på hur en del bilister framförde sina fordon. Hualigen!
söndag, april 08, 2012
Påsk, aprilväder och sånt...
Påsk = några lediga dagar. Eller... som en av våra konsulter på jobbet uttryckte saken inför sommarsemestern en gång: "Semester? Ledig? Det brukar mest betyda oavlönat arbete hemma..."
På långfredagen var vi och köpte golv. Det börjar så sakteliga likna något, det här vardagsrumsprojektet (och nej, jag är inte intresserad av att lägga ut det till allmän beskådan på någon "hemmasajt", med tanke på en tidigare kommentar när jag nämnde ordet "renovering" i ett inlägg här). Nackdelen med att göra allt själv är ju att det tar tid... Och det vanliga livet måste hållas igång på något vis ändå dvs hundar rastas och aktiveras, kläder tvättas och vikas och läggas undan, mat lagas, disk diskas (tack o lov har vi ju diskmaskin sedan ett år tillbaka så mycket av det sköter sig ju självt ändå).
Fredag eftermiddag, när husse fortsatte med det sista i målerisvängen, körde jag till skogs för att snitsla mitt elitspår. Och möttes av - ett skövlat slut. Tydligen hade man bestämt sig för att det var dags att avverka det område där jag hade de sista 100-200 metrarna spår. Dags att tänka om?! Nåja, jag travade ut med snitslar och GPS-klocka och... konstaterade att hygget på mitten av spåret blivit väldigt slyigt sedan förra året. Efter en timmes traskande konstaterade jag att här måste göras något radikalt = dags att ringa markansvarig... Men det fick vänta till dagen efter.
Den första biten av spåret var i alla fall OK och där passade jag på att placera ut ett par föremål åt Lazer, på sådant vis att vi kunde köra 2 raksträckor med avslut på båda. Han är suveränt duktig på att hitta föremålen men ibland går benen fortare än näsan och då hamnar han vid sidan av spåret och snurrar, snurrar och snurrar. Detta MÅSTE jag helt klart jobba med, han måste bli säkrare på att hålla sig i spårkärnan för annars får jag problem den dagen jag inte har lagt spåret själv. Och det har jag ju inte ens i appellen längre! Lyckligtvis märks det ganska bra i linan när det blir tappt, men ändå.
Igår var vi nere i södra delarna av Skåne och hjälpte en kompis som vill prova på att köra viltspår med sin whippet. Den var lite skeptisk till både klövar och spårande, möjligen var vädret - snålblåst och snöyra inte de bästa förutsättningarna, milt sagt. Lazer som aldrig har gått ett blodspår fick prova det med husse (som inte har spårat med honom innan) och kommentaren var "oj vad det gick undan". Jo, det är ju det jag säger... På vägen hem mötte vi solen. Smått surt att stå i skogen och huttra och sen blir det kanonväder när man kör hem!
Efter hemkomst slog jag en signal till markchefen för spåren och fick bekräftat att det ena angränsande spåret är nedlagt/flyttat och det andra ligger "minst en kilometer längre in i skogen". Detta förbättrar - förhoppningsvis - mina möjligheter att snygga till mitt spår och slippa det slyiga hygget och ett mindre träsk. Ska utforskas vidare imorgon.
Idag blev det ett agilitypass på klubben för liten svart och wachtel. Lite svängar och gungbräda för liten svart, slalom och kontaktfält för wachtel. Även pensionärsspringern fick komma ut på plan och köra lite precisionsfri lydnad med mycket godisbelöningar. Medan vi var iväg började husse lägga golv.
Eftermiddagen har vi ägnat åt påskmiddag hos svärföräldrarna och nu är husse igång med golvet igen. Själv ska jag ta tag i lite föreningsadministration, det finns alltid NÅGOT att göra på det området. :-)
På långfredagen var vi och köpte golv. Det börjar så sakteliga likna något, det här vardagsrumsprojektet (och nej, jag är inte intresserad av att lägga ut det till allmän beskådan på någon "hemmasajt", med tanke på en tidigare kommentar när jag nämnde ordet "renovering" i ett inlägg här). Nackdelen med att göra allt själv är ju att det tar tid... Och det vanliga livet måste hållas igång på något vis ändå dvs hundar rastas och aktiveras, kläder tvättas och vikas och läggas undan, mat lagas, disk diskas (tack o lov har vi ju diskmaskin sedan ett år tillbaka så mycket av det sköter sig ju självt ändå).
Fredag eftermiddag, när husse fortsatte med det sista i målerisvängen, körde jag till skogs för att snitsla mitt elitspår. Och möttes av - ett skövlat slut. Tydligen hade man bestämt sig för att det var dags att avverka det område där jag hade de sista 100-200 metrarna spår. Dags att tänka om?! Nåja, jag travade ut med snitslar och GPS-klocka och... konstaterade att hygget på mitten av spåret blivit väldigt slyigt sedan förra året. Efter en timmes traskande konstaterade jag att här måste göras något radikalt = dags att ringa markansvarig... Men det fick vänta till dagen efter.
Den första biten av spåret var i alla fall OK och där passade jag på att placera ut ett par föremål åt Lazer, på sådant vis att vi kunde köra 2 raksträckor med avslut på båda. Han är suveränt duktig på att hitta föremålen men ibland går benen fortare än näsan och då hamnar han vid sidan av spåret och snurrar, snurrar och snurrar. Detta MÅSTE jag helt klart jobba med, han måste bli säkrare på att hålla sig i spårkärnan för annars får jag problem den dagen jag inte har lagt spåret själv. Och det har jag ju inte ens i appellen längre! Lyckligtvis märks det ganska bra i linan när det blir tappt, men ändå.
Igår var vi nere i södra delarna av Skåne och hjälpte en kompis som vill prova på att köra viltspår med sin whippet. Den var lite skeptisk till både klövar och spårande, möjligen var vädret - snålblåst och snöyra inte de bästa förutsättningarna, milt sagt. Lazer som aldrig har gått ett blodspår fick prova det med husse (som inte har spårat med honom innan) och kommentaren var "oj vad det gick undan". Jo, det är ju det jag säger... På vägen hem mötte vi solen. Smått surt att stå i skogen och huttra och sen blir det kanonväder när man kör hem!
Efter hemkomst slog jag en signal till markchefen för spåren och fick bekräftat att det ena angränsande spåret är nedlagt/flyttat och det andra ligger "minst en kilometer längre in i skogen". Detta förbättrar - förhoppningsvis - mina möjligheter att snygga till mitt spår och slippa det slyiga hygget och ett mindre träsk. Ska utforskas vidare imorgon.
Idag blev det ett agilitypass på klubben för liten svart och wachtel. Lite svängar och gungbräda för liten svart, slalom och kontaktfält för wachtel. Även pensionärsspringern fick komma ut på plan och köra lite precisionsfri lydnad med mycket godisbelöningar. Medan vi var iväg började husse lägga golv.
Eftermiddagen har vi ägnat åt påskmiddag hos svärföräldrarna och nu är husse igång med golvet igen. Själv ska jag ta tag i lite föreningsadministration, det finns alltid NÅGOT att göra på det området. :-)
onsdag, april 04, 2012
Kuligaste leksaken nånsin?!
Kom på att jag har ju glömt rapportera hur det gick med den fleece-ifierade apportbocken. Jag packade in en gammal träapportbock i fleeceremsor och i söndags testades denna på klubben. Eftersom vår "PT" ordinerade att leka med alla slags föremål och lägga vikten på att röra oss tillsammans och att liten svart ska komma in och leverera prylarna till mig, "gärna med klassisk retriever-avlämning upp på dig" (det visade sig ju att jag råkat "fånga" saker i förbifarten lite), så har vi lekt med diverse olika leksaker den senaste tiden. Och leveranserna har kommit, mer och mer och med mer och mer "kläng" på mig. Ja, vad gör man inte för att uppnå resultat... ;-)
När jag halade fram den fleece-ifierade apportbocken i söndags så var det den roligaste leksak liten svart någonsin sett! Han ville hellre ha den, än fleeceflätan som vi fick med oss vid hämtningen av den lilla valpen, och som sedan dess har varit den absoluta favoritleksaken (tur att det är en cocker och inte en wachtel, så att den faktiskt har hållit)! Nu ska vi bara (?) hitta ytterligare olika föremål att fortsätta träna på att röra oss med ihop och att liten svart ska leverera dem till mig med glädje. Tur att vi har en stor leksakslåda...
När jag halade fram den fleece-ifierade apportbocken i söndags så var det den roligaste leksak liten svart någonsin sett! Han ville hellre ha den, än fleeceflätan som vi fick med oss vid hämtningen av den lilla valpen, och som sedan dess har varit den absoluta favoritleksaken (tur att det är en cocker och inte en wachtel, så att den faktiskt har hållit)! Nu ska vi bara (?) hitta ytterligare olika föremål att fortsätta träna på att röra oss med ihop och att liten svart ska leverera dem till mig med glädje. Tur att vi har en stor leksakslåda...
Hur mår du? Inte särskilt bra...
Igår svarade jag faktiskt vid ett par tillfällen helt ärligt på den där frågan "hur mår du" eller "hur är det"? Förkylningen som började smyga sig på i söndags kväll slog till med full kraft igår. Dum som man (läs jag) är så traskade jag till jobbet ändå - det var ju ett par möten som var inbokade sedan länge.
På kvällen lät jag kroppen styra och gick i depå i soffan med filt, honungsvatten och bok. Trots att jag egentligen GÅR på kurs på tisdagarna. Tyvärr kommer jag missa några gånger pga jobb och ett årsmöte som jag redan bokat in mig på, men att inbilla sig att man (läs mig och jag) skulle kunna åstadkomma något vettigt bland agilityhindren kändes inte som någon bra idé.
Idag jobbar jag hemifrån med test-checklistor som behöver uppdateras och nyproduceras, så behöver jag inte sprida bacillerna ännu mer bland mina kollegor i alla fall. Och kan fortsätta att vräka i mig naturläkemedel mot förkylning, honungsvatten m.m. En av mina kollegor konstaterade igår att "jamen du var ju nyss sjuk". Mja, nyss var det kanske inte, för det var ju i början av februari, men jag blir lite fundersam över vad min kropp försöker säga mig för 2 rejäla förkylningar på ca 2 månader är mer än "normalt". Jo, jag vet. Jag borde antagligen varva ner och ta det lite lugnare. Jobbar på det...
På kvällen lät jag kroppen styra och gick i depå i soffan med filt, honungsvatten och bok. Trots att jag egentligen GÅR på kurs på tisdagarna. Tyvärr kommer jag missa några gånger pga jobb och ett årsmöte som jag redan bokat in mig på, men att inbilla sig att man (läs mig och jag) skulle kunna åstadkomma något vettigt bland agilityhindren kändes inte som någon bra idé.
Idag jobbar jag hemifrån med test-checklistor som behöver uppdateras och nyproduceras, så behöver jag inte sprida bacillerna ännu mer bland mina kollegor i alla fall. Och kan fortsätta att vräka i mig naturläkemedel mot förkylning, honungsvatten m.m. En av mina kollegor konstaterade igår att "jamen du var ju nyss sjuk". Mja, nyss var det kanske inte, för det var ju i början av februari, men jag blir lite fundersam över vad min kropp försöker säga mig för 2 rejäla förkylningar på ca 2 månader är mer än "normalt". Jo, jag vet. Jag borde antagligen varva ner och ta det lite lugnare. Jobbar på det...
måndag, april 02, 2012
Tärningen är kastad? och jag drunknar...
Igår anmälde jag agility-wachteln till årets första tävling. Liten svart cockerspaniel får vänta lite med tävlingsdebuten, vill träna lite mer först. Bra om några grundläggande handlingsmanövrar funkar innan man ger sig ut på tävling, kan jag tycka. Som nybörjare behövde man inte bry sig om sånt, men nu när jag faktiskt är på god väg mot att starta med min tredje agilityhund så kanske man bör ha något slags krav på att vara lite genomtränad innan man tävlar. Eller? ;-)
Den senaste tidens tävlingsadministration, stök i hemmet m.m. gör att jag känner mig lite som en drunknande. Pappershögarna i arbetsrummet växer till oanade höjder och jag hittar inte hälften av de saker som jag VET finns här, någonstans. Hade en förhoppning om att jag skulle hinna ta tag i detta i fredags, när jag hade tagit semester - främst med tanke på förberedelser för lördagens spårtävling. Eftersom jag i ett anfall av tillfällig sinnesförvirring (?) lovade att snitsla upp ett reservspår (som inte "fanns" sedan tidigare) gick dock en stor del av dagen åt till det. Det markområde jag hade att leka med var nämligen mindre än vi trodde. Till slut blev jag tvungen att ringa markansvarig och fråga om hagen bredvid den jag befann mig i användes till något. Det gjorde den inte och då löste sig problemet till slut. Men några röjningar i pappershögarna hemma, det blev det INTE.
Jag och C har äntligen tagit oss samman och börjat gå igenom material på klubben som ska ligga till grund för en jubileumsskrift. Det var inte små mängder material det finns, kan jag säga. Tacksamt att folk i klubben faktiskt har sparat, klippt ur, klistrat, fotograferat - åtminstone under de senaste 30 åren. De första 20 åren är det lite glesare ifrån, men det finns säkert undanstoppat någonstans...
Ikväll har jag hållit kurs igen och nu hände det där som inte får hända när man har en liten grupp - en av deltagarna hade fått förhinder. Bara 3 st... det blir intensivt för både hundar och förare!
Den senaste tidens tävlingsadministration, stök i hemmet m.m. gör att jag känner mig lite som en drunknande. Pappershögarna i arbetsrummet växer till oanade höjder och jag hittar inte hälften av de saker som jag VET finns här, någonstans. Hade en förhoppning om att jag skulle hinna ta tag i detta i fredags, när jag hade tagit semester - främst med tanke på förberedelser för lördagens spårtävling. Eftersom jag i ett anfall av tillfällig sinnesförvirring (?) lovade att snitsla upp ett reservspår (som inte "fanns" sedan tidigare) gick dock en stor del av dagen åt till det. Det markområde jag hade att leka med var nämligen mindre än vi trodde. Till slut blev jag tvungen att ringa markansvarig och fråga om hagen bredvid den jag befann mig i användes till något. Det gjorde den inte och då löste sig problemet till slut. Men några röjningar i pappershögarna hemma, det blev det INTE.
Jag och C har äntligen tagit oss samman och börjat gå igenom material på klubben som ska ligga till grund för en jubileumsskrift. Det var inte små mängder material det finns, kan jag säga. Tacksamt att folk i klubben faktiskt har sparat, klippt ur, klistrat, fotograferat - åtminstone under de senaste 30 åren. De första 20 åren är det lite glesare ifrån, men det finns säkert undanstoppat någonstans...
Ikväll har jag hållit kurs igen och nu hände det där som inte får hända när man har en liten grupp - en av deltagarna hade fått förhinder. Bara 3 st... det blir intensivt för både hundar och förare!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
