Houdini i cockerspaniel-kostym?

Igår när husse kom hem möttes han av en lösspringande cockerspaniel på tomten. På något vis, oklart hur, hade Lazer brutit sig ut ur hundgården, som ju är vårt "hunddagis"... Mindre kul! Till saken hör att vi har två separata hundgårdar och det här var premiärdag för honom i "den andra" som inte är "valpsäkrad" stängselmässigt. I den första ligger det nämligen singel bitvis och jag har upptäckt att det kommer ut små stenar med "nummer 2"... Uppenbarligen var bristen på "valpsäkring" även liktydigt med brist på "kreativ cocker-säkring". Usch, vågar inte tänka på vad som kunde ha hänt!! Nu får vi cocker-säkra även det stängslet nertill. Suck.

Jag ligger fortfarande back med diverse föreningsadministration och det känns inte alls kul. Ska ta ett krafttag ikväll, tror faktiskt att jag får låta det planerade joggingpasset stå över till förmån för att komma ikapp mig själv.

Letade fram den gamla halti-nosgrimman som jag hade till Birk för ett antal år sedan. Att gå med 3 hundar i koppel, samtliga i +20-kgs klassen, var lite tufft för mig. Nu har jag tvingats inse att det är "hands full" med 2 st i den klassen och en i 12-kgsklassen. När jag går med alla tre på en gång, åtminstone. Främst vid hundmöten... Otto har lite "problem" med sånt och vill gärna tala om för mötande att de ska minsann hålla sig på avstånd från hans flock. Att möta andra hundar när jag bara har honom med mig, är inga större problem - men då kan jag ju lägga fullt fokus på att kommunicera med bara honom. När de 2 andra är med, så hänger ju de gärna på och sen är kaoset i full gång. Det är f-n i mig pinsamt...! Igår åkte alltså haltin fram, och på, och vi tog en terapipromenad bara jag och Otto - och haltin. Det gick förvånansvärt bra faktiskt. Min tanke är alltså att den främst ska användas just när jag behöver rasta alla tre hundarna samtidigt. Har jag bara Otto med mig så funkar det ju hyggligt ändå. Ett litet nederlag, kanske, men det är ju ändå ett rätt snällt hjälpmedel.