En rätt bra helg på det hela taget!

I lördags var jag ute i spårskogen med den lille svarte. Det drar ju som sagt ihop sig till tävling och den här gången var första gången som jag, även om det var skog, la ett någorlunda ”regelrätt” appellspår dvs ca 300 meter med 2 vinklar. Jag kostade på mig 4 föremål (3+slut) och det var även första gången som det BARA var pinnar i spåret dvs inget av föremålen var leksak. De senaste gångerna har han fått hitta favvoleksaken (fleeceflätan vi fick med vid valphämtning, tack K!) som första eller andra föremål (jag har bestämt mig för att undvika att lägga något med ”större värde” som slutföremål, jag vill ju INTE ha en hund till som går över apporter på vägen). Vi har ju tränat på både skogsspår och öppen-mark-spår och det känns inte som att det skapar några större problem att det är öppen mark. Det vi INTE har tränat, ännu, är ”terrängskiften”. Men det blir ett kommande projekt. Spåret fick ligga till sig i ca 1 timme.

Och – jag blir så lycklig när jag spårar med den här lille hunden. Tempot är högt – nästan väl högt, jag konstaterar med jämna mellanrum att det är tur att han inte är en rottweiler för då hade jag inte haft en chans när han sätter iväg. Trots detta hittar han apporterna – och tar upp dem! Vinklarna jobbar han sig igenom. Här är jag lite orolig för att domarna kanske kan tycka att det är lite vimsigt, men han löser ju uppgiften! Vi får väl se hur det går när det blir skarpt läge. Just nu känns i alla fall spåret BRA, återstår att snickra mer på lydnaden…

Husse fick ta hand om de andra två hundarna på förmiddagen och på eftermiddagen hade vi försenat födelsedagsfirande för husse. Efter det gjordes det inte många knop…

Igår söndag skulle husse på harjakt. Fältjakt är ju inte det han ägnar sig mest åt, men när nu tillfälle bjöds så tog han med sig inte bara Otto utan även Lazer. Jag var lite orolig för detta projekt, men fick löfte om att den lille svarte BARA skulle gå kopplad. Jag vill ju inte ha en hund som jagar ”hej vilt”, en spaniel ska ju förvisso stöta upp vilt men sedan kunna sätta sig och vänta på skott + apportkommando. De har tränat lite hemikring men där är inte SÅ gott om vilt, i synnerhet inte harar… Eftersom ”gå i koppel” inte direkt är Lazers paradgren så var jag lite orolig att husse skulle släppa honom i ren frustration. Men – enligt rapport vid hemkomst så hade den lille svarte varit nästintill exemplarisk! Gått fint hos husse, satt sig ner när haren sprang upp osv. Kul att höra!! Han kanske VERKLIGEN kan bli en allroundhund den här lille krabaten?!

För min del betydde detta en dags kvalitetstid med Hampus. En promenad (han börjar verkligen bli ”gammal och trött” tyvärr, det är lite svårt att komma på vad han tycker är ”roligt” – ligga i soffan och bli kliad på magen kanske…?) och lite meck hemma, tog bland annat tag i en sån där riktigt tråkig historia – nämligen högen med tvätt som ska strykas… Det är onekligen skönt att "pricka av" såna surdegar (hann med en till senare på kvällen, byxor som skulle sys upp...).

Eftermiddagen veks till utskick av PM till klubbens kommande lydnadstävling. Det skulle ha gjorts i torsdags men eftersom telefon och internet då inte fungerade på klubben så fick det vänta ett par dagar. Lazer fick komma med till klubben och trots dagens jaktliga insatser sa han inte nej till ett pass med lite lydnadsträning. Linförighet, inkallning (framför allt ingångarna), hopp (hoppa ut – och sätta sig) och apport (hämta… avlämnandena är just nu för sorgliga och jag lär inte hinna få ordning på dem heller, men så länge han transporterar in apportbocken o släpper den vid mina fötter så kan vi ju få betyg på momentet).

(Det är bra med bärbar dator så kan man skriva t.ex. på tåget och sen publicera... ;-) )