Imorse lämnade jag Hampus som dagpatient hos vår "husveterinär". En röntgen är ju egentligen inget som kräver inläggning, men eftersom vi precis idag (och igår) var inne i en testfas på jobbet som jag definitivt, i min roll som "testspecialist" (nåja), förväntades delta i, så var det inte läge att lägga en halvdag på att köra till och från veterinären och hålla Hampus i tassen under röntgen. Jag har ju ett, för det mesta, väldigt förstående jobb när det gäller hundarna, men man kan liksom inte tänja hur mycket som helst på förståelsen. (Samtidigt tror jag att det finns en viss medvetenhet om att om det varit barn istället så hade VAB antagligen varit mycket vanligare än de få tillfällen av VAH som jag behöver under ett år)
När det var dags att "lösa ut" stackars Hampe och få "domen" av veterinären. Det var skönt att höra att där var TOMT. Det fanns inga synliga spår av några metallföremål i systemet.
Men är det inte det ena så är det det andra. När jag kom hem så hade husse upptäckt blod på Otto. Det var dock inte Ottos blod, det var Lazers... Ett öra har fått sig några rejäla hål under dagen idag, uppenbarligen. Tvätta rent såren och hålla liten svart borta från resten av flocken så de inte får hjälpa till med att försöka hålla rent. Suck, pust, stön... Hålla koll på att det inte blir infekterat och läker ihop de närmaste dagarna. Tjohej. Det är roligt nästan jämt!
torsdag, februari 28, 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar