Rensa och röja

I takt med att Facebook spritt ut sig har jag noterat hur allt fler "hobbybloggare" mer eller mindre släppt taget om sina bloggar och, som det verkar, istället lägger allt krut på att uppdatera Facebook. Jag märker att jag ibland riskerar att falla in i det beteendet då det ffa är enklare att uppdatera FB via mobilen, än att blogga den vägen. Det händer, allt oftare, att jag på en hel helg inte ens har datorn igång hemma - mail och FB och webb i mobilen räcker långt. Mer "avancerat" arbete räcker det dock inte till.

Mina föräldrar har ju, som jag nog nämnt, äntligen flyttat in i en lägenhet istället för att harva runt i den stora villan som dels är på tok för stor för dem (läs: alldeles för mycket att städa för mamma som är 70) och dessutom har 3 våningar, ingen "hit" för pappa som har dåliga knän. I teorin så skulle de kunnat inrätta sig på "markplanet" men av olika skäl (tradition...) så har de envist vägrat. Till saken hör också att hela området "där barn jag lekt" är föremål för detaljplaneläggning i kommunen. Nåja, jag ska inte gå in på alla detaljer men det var varit och är en utdragen process. Och som vanligt så får ju min bror, såsom varandes "på plats", ta de största smällarna... Häromveckan när brorsan hörde av sig insåg jag att det var hög tid för ett besök i ursprungstrakterna och ett samtal med bror, telefon räcker inte riktigt till. Sagt och gjort, tågbiljetter bokades och jag gav mig iväg. Fick tillfälle till samtal med min bror (det visar sig att saker jag får höra i telefon av min mor inte alltid riktigt stämmer, vilket jag befarat en tid) och att bygga Lego med brorsonen (en försenad födelsedagspresent). Jisses - när höll jag på med Lego senast?!

En bieffekt av detta blev att jag, återigen, tog ett svep bland de prylar jag har kvar i föräldrahemmet. Det är inte mycket kvar nu som jag känner att jag har något större behov av att ha kvar i min ägo, några grejor borde gå att sälja men då uppstår problemet - baxa ner dem hit och sälja i Skåne, för att sälja något "på distans" känns lagom bökigt?! Har inte riktigt kommit i mål där med hur jag ska göra (det slutar antagligen med att även de prylarna hamnar i slänga-högen till slut). Hur som, en hel del hamnade i högen "att slängas" och vissa saker (läs: mina gamla dagböcker från tidiga tonår) följde med hem för att brännas, bokstavligen. Vissa funderingar vill man inte lämna kvar åt eftervärlden, så här 25-30 år senare. Jag är dock helt övertygad om att det fyllde sitt syfte då, att skriva ner tankar och funderingar! Skillnaden från bloggandet är ju att det jag skrev då, det var det verkligen inte meningen att någon annan ska läsa. Och nu är den risken eliminerad. Vi har braskamin och den har jag matat lite idag på förmiddagen.

När jag ändå var i farten här hemma så slet jag tag i ett par pärmar med utbildningsmaterial "tränare kanot steg 1" samt "steg 2". Sannolikheten att jag någonsin kommer att titta i det materialet igen är obefintligt. Det är nu förpassat till pappersåtervinningen. Likaså material från ett "hundrelaterat" projekt jag var inblandad i för några år sedan. Andra krafter har tagit över, det som behövde arkiveras rent formellt ÄR så vitt jag vet arkiverat, och har jag något nöje av mina gamla anteckningar etc, nä, tror inte det.

Det gäller att ta vara på de här rycken när de infaller, jag brukar ju konstatera att jag ÄR ekorre i tredje generationen (både mina far- och morföräldrar, samt mina egna föräldrar, var och är bra på att samla på sig saker - det kan vara "bra att ha", det är någon form av affektionsvärde förknippat med det osv osv). Jag har jobbat hårt med dessa tendenser de senaste 10 åren, begränsad av det utrymme vi trots allt har i bostaden. Det GÅR inte att bara spara, utan att kasta något!! Vid något tillfälle när jag nämnde det här på jobbet så var det en kollega som föreslog "jamen flytta till något större". Tja, det kanske hjälper - ett tag. Men sen har man fyllt det större också. Alltså - är det nog klart mer konstruktivt att se över mängden prylar. Det finns ju de som hävdar att "sånt man inte använt på ett år, kan man slänga". Mja, jag tror ALDRIG vi har använt stormköket som finns sparat från Bs tid som scout. MEN när man bor på landet, så vet man aldrig. Ett långvarigt strömavbrott - och det kan "vara bra att ha". Ett visst mått av "minnessaker" med affektionsvärde måste man också tillåta sig, menar jag. Men man måste också rensa med en viss regelbundenhet. Och det är inte det lättaste, för det tar både tid och kraft - och skapar högar/säckar att köra till återvinningsgården. Pust...