Full fart framåt!

I torsdags blev jag då avtackad med vederbörlig blombukett på klubbens årsmöte. Vi var hela 4 st som lämnade styrelsen vilket jag på ett sätt kan tycka är lite oroande, när det totala antalet är 7 (5 ordinarie + 2 suppelanter). Det blir dock säkert bra med de nya, så det är inte det jag oroas av, men varför väljer så många att lämna samtidigt...?

I fredags kväll "gjorde vi stan". Helsingborg har under en dryg vecka haft ett arrangemang som kallats "Drömljus" och vi passade på att ta en tur till den "stora staden", äta en bit mat och titta på en bråkdel (mer hann vi inte med, vi är ju med valp) av ljusinstallationerna. Ibland ska man ha lite tur också för på ett ställe passerade vi precis när ljus- och ljudspelet startade!

Lördagen gick för min del till stor del åt för hundträning... Baxade in mig och liten svart hund samt klubbkompisarna M (med hund E) samt J (utan hund) i bilen och körde till Hässleholm för ytterligare en lektion hos PT Petra. Ytterligare småfix att tänka på och jobba vidare med. Extern belöning visade sig tända Lazer rejält! Och jag måste lära mig att balansera belöningarna - jag är så inne på att belöna rätt beteende snabbt, snabbt, så det blir stressande både för mig och min hund... Man kan faktiskt låta hunden "välja" att göra rätt en lite längre stund, innan belöning kommer, ganska tidigt i inlärningen. Ja - man blir aldrig fullärd i den här verksamheten! Eftersom M är på väg mot lydnadsklass III så fick jag ju även med mig en del "så kan man göra när det blir dags" (eller när man känner att det är dags att träna något annat än att nöta ettan och appellmoment...). När jag kom hem, smet husse till skogs... och jag körde till Ica Maxi och handlade. Arbetsfördelning. ;-)

Igår blev det hastigt och lustigt agilityträning med bästa agilityträningskompisen L. Vi håller ju på med ett litet projekt med Lazer och vippen/gungbrädan, som han blev rädd för när han flög av den vid första klubbtävlingen förra året. Eller ja, lite oklart om det var han eller jag som blev räddast den gången, men MIN reaktion kan ha satt sina spår hos honom. Efter envist kämpande börjar vi nu känna att knuten håller på att lösas, och det är såna här dagar jag känner att "åh vad jag hade velat ha en vipp hemma" för då hade vi antagligen kommit igenom det fortare. Samtidigt är det en trygghet för mig (och Lazer) att ha L som medhjälpare, lugn och fokuserad och "på samma våglängd" som jag om hur det ska vara. Vi körde även lite "basic grids" (hoppteknik, "hoppa studs" säger man på hästspråk) och det största problemet där var att få Lazer att släppa ögonkontakten med mig och fokusera framåt... Men det gick, det med. Och det blev ännu mer uppenbart för mig att det har sina sidor det här med en mindre hund som man inte "ser" själv - JAG kunde ju inte kolla på om han tittade på mig, för då gjorde han det ju definitivt, utan jag var helt beroende av att L coachade; "nu". Ännu mer påtagligt blev det när jag tog ut gamle pensionerade Hampus och lät honom köra lite kravlös lydnad (han blev så glad för att få göra något för sina godisbitar). Det är en enorm skillnad på att ha en hund som har huvudet i höjd med min hand när jag går och en hund som är "därnere nånstans"!!

Medan jag var iväg så hade husse ägnat sig åt att röja i syrenhäcken på framsidan (jo, man kan göra sånt i februari när det är snö). 2 wachtlar hade "hjälpt till" att bära pinnar - och hålla koll på varandra... Vi fikade lite och sen tog vi en liten promenad med hela gänget ner till ån i närheten. Ingen strömstare gick att skåda, det är nog lite för mycket vatten för det, men Kompiz fick öva på att vara på promenad med resten av flocken, åtminstone delvis i koppel (på och i närheten av trafikerade vägar). Husse hanterade valp, jag hanterade 3 vuxna hundar. Och de betedde sig som de totalt glömt allt vad "koppelvana" heter.?!

Lite städning och fix hemma och sen var den helgen till ända... Det är VERKLIGEN inte svårt att få dagarna att gå!