Vägen upp tog vi i 2 etapper, första natten stannade vi i Mariestad. Granne med en kohage - men utanför den låg Vänern. Mysigt med vatten nära och trots det inga mängder av mygg! Även när vi kom fram lyckades vi få en plats nära vatten och utan myggor...
Vädret har varit strålande och varmt nästan hela veckan och många tycker väl att bättre än så kan man inte ha det. När man har 2 hundar i bagaget är det dock lite bekymmersamt. Allt vad "kulturella" inslag som museer och sånt kan man glömma - det går ju inte att lämna hundarna i bilen, ens med bakluckan öppen, någon längre stund när det är uppemot 30 grader varmt. Här ska Tomteland i Gesunda ha en stor bonusstjärna för där fick man ta med hundarna in på området!! Visserligen fick de inte följa med in i byggnaderna, så Tomtens verkstad och liknande fick vi besöka "i skift" dvs en av oss stod kvar utanför och höll hundarna (i skuggan) medan den andra gick in och tittade. Medan jag var inne och tittade på just Tomtens verkstad kom det ett troll (!) och försökte hälsa på Simba och Hampus (eller Pricken och Rabies, som han tydligen kallade dem). Hampus tyckte INTE om trollet!! Jag missade denna "föreställning" men husse har beskrivit den mycket målande. Några av mina kollegor undrade innan semestern vad i hela friden vi skulle till Tomteland och göra som inte har några barn, men man ska ha barnasinnet i behåll! Dagsprogrammet med rundvandring med nissar (och troll) kunde vi ju hoppa över utan vi gick runt och tittade lite själva.
Sista dagen hittade vi (jag började bläddra i turistbroschyren, något besöksmål där man kunde ta med hundarna måste det ju gå att hitta) ett skogsmuseum ett par mil utanför Mora. Där fanns det dels fina rundor i skogen att gå och dels var museumet av sådan sort att det också där gick bra att ta med hundarna på området ("bara ni har bajspåsar med er"). Där fanns det allt från kolmilor till dagens skogsbruk presenterat. Riktigt intressant faktiskt!
Hemresan från Mora till Skåne tog vi på en dag, som dessutom var årets varmaste... ACn i bilen jobbade för högtryck i stort sett hela vägen!
Några korta reflektioner kring campinglivet:
- Träningsoveraller - den där "familjen i likadana overaller" har i alla fall inte jag sett under veckan. Den myten kan vi härmed betrakta som avlivad!
- Cykel - uppenbarligen ett "måste" i campingvärlden, för att ta sig fram på området snabbt och lätt. B överväger allvarligt att ta med någon form av cykel nästa gång vi ska ut...
- Vattenkanna - populärt för att hämta vatten, främst för de som har fasta vattentankar i husvagn och -bil. En av våra campinggrannar sågs vandra ofta med kannan i handen mellan vagn och färskvattenkran.
- Köer - morgon och kväll till toaletter och duschar, inte helt oväntat tyckte jag - blev mest förvånad över de som suckade och såg förvånade ut när de kom in i servicebyggnaden och det var kö till duschen kl. 9 på morgonen...
- Tält - däremot blev jag lite förvånad över hur många som faktiskt tältar! Vi har sett alla typer av tält, från ett litet enmans till ett avancerat "2 rum och kök"...
- Internationellt - svenskar och norrmän dominerade på campingen, en del tyskar (inte oväntat), rätt mycket holländare (förvånade mig lite mer), några britter samt ett spanskt ekipage var vad jag såg under veckan. Missade säkert en del...
- Stort - vi valde, mycket medvetet, en stor campingplats med "fullservice". När vi började fundera på saken kom vi fram till att om det var ett snitt på 2½ personer i varje husvagn/-bil, så bodde det nog fler människor på campingområdet (i synnerhet om vi räknar in stugorna också) än det gör i byn hemma!
- Hund - i var och varannan husvagn fanns det (minst) en hund. I några fall såg vi dock katter istället. Lite förvånande kan jag tycka att det var att det trots detta var så pass "lugnt" - inte en massa hundskall osv. T.o.m Hampus, som hemma är "den store vakthunden" och inkluderar cykelvägen utanför tomten i bevakningsområdet, lärde sig snabbt att hålla truten. Om det berodde på att vi var "på" honom så fort han hämtade andan för att skälla under de första dagarna, eller om han helt enkelt insåg att det var för mycket folk att "bjäbba" på, må vara osagt. Han vaktar dock fortfarande cykelvägen efter hemkomsten.
Det finns massor jag skulle kunna skriva och berätta om men begränsning är också en konst sägs det. Så jag håller där. För nu...
1 kommentar:
Kul läsning, det kändes nästan som om man var med på er semestertripp.
Skicka en kommentar