Stockholm tur o retur

... på 22½ timme, blev det nu i veckan. Det var dags för årsmöte i Tyresö BK och eftersom jag hade en föraning om att jag stod på tur för ett förtjänsttecken, jag har ju fortsatt jobba för klubben "på distans", så tog jag tåget upp vid lunchtid i onsdags, deltog i mötet, sov över hos en av klubbkamraterna och tog tåget tillbaka igen på morgonen efter. Var åter på kontoret efter ungefär 22½ timme, alltså. Lite galen är man väl?! :-)

På jobbet har det varit en något turbulent vecka, ny tidplan men också möte på "högsta nivå" i projektet (ett sånt möte som jag tack o lov slipper sitta med på, men det hade varit intressant att vara en fluga på väggen ändå).

Det har varit lite dåligt med bloggandet och det beror dels på röran på jobbet och dels på det faktum att i början av veckan gjordes de sista "tunga" insatserna för att lyfta över TBKs hemsida till den nya tekniska miljön. Så nu kör sidan visserligen i "gamla kläder" men den nya tekniken finns "i bakgrunden". Detta betyder att jag äntligen kan avvecklas som webmaster - för nu kommer styrelse, sektorer m.fl. att kunna uppdatera själva. Hoppas nu bara att P som är "magikern" bakom detta ser till att lära alla som behöver hur de ska göra... Sen har jag lovat att fortsätta hjälpa till och korrekturläsa klubbtidningen och föra över det material som är "historiskt" dvs gamla tävlingsresultat, bilder från tidigare årsmöten, läger osv. Men sånt är inte lika "panikartat" känns det som, som det som verkligen är aktuellt. Vi har ändock hållit på med detta i ett år i princip...

På temat "plötsligt händer det" (förra blogginlägget) så fortsatte även den trenden lite den här veckan. Förtjänsttecknet var jag ju ganska säker på, men en större överraskning var årets "alla hjärtans dags-present" från B. Jag har ju blivit ganska van vid att det blir blommor kvällen innan - i år hade han dock köpt en liten present av det "gulligare" slaget. Han kan, fortfarande!

I torsdags var det som vanligt träningsdags på BK, Hampus var riktigt "på hugget". Fritt följ, inkallande med ställande och apportering körde vi. Han t.o.m tjuvstartade på apporteringen - när hände sådant senast?! Och detta trots att det var andra hundar runt omkring, inklusive lillebror och husse.

Idag är det dags för första styrelsemötet i HU-klubben efter årsmötet. Det har varit en del turer kring det också, tid osv. Suck och pust.

Flera av mina klubbkamrater på TBK meddelar glatt att de läser min blogg. Kommenterandet är det dock klent med.... Jag fick i alla fall en del (felaktiga) gissningar när jag var på plats i onsdags. Så nu kör vi väl svaret på utmaningen "finn ett fel".

Lotta hade helt rätt. 4:an är fel. Jag har aldrig tävlat i hästhoppning, även om jag var inbiten "hästtjej" under tonåren (tills kanoten kom ivägen).

Således, här är mina kommentarer till påståendena:
1. Jag har erövrat en bronsmedalj i kanotmaraton, K-1 seniordamer. (Ansågs nog inte så svårt, de flesta av mina vänner o bekanta känner nog till min bakgrund som tävlingskanotist. Denna medalj tog jag 1992 i Skellefteå, efter en våldsam övertalningskampanj för att få mig att anmäla mig...)
2. Jag har haft kanin. (Jodå, vi hade 2 stycken hemma när jag var "liten").
3. Jag har dansat jazzbalett. (Ja faktiskt. Men bara 2 ggr, sedan visade det sig att tiden krockade med ridningen...)
4. Jag har tävlat i hästhoppning. (Alltså inte. För avslutningstävlingen på ridlägren räknar jag INTE)
5. Jag kan knyppla spetsar. (Ja, kan och kan, har i alla fall kunnat... Det ligger i släkten, kan man väl säga - har dock inte tittat närmare på en knyppeldyna på 15-20 år.)