Tappade bollar...

Jag börjar bli lite orolig för mig själv. Antagligen har jag tagit på mig för mycket - som vanligt - och det börjar nu ta ut sin rätt. De senaste 2 månaderna har jag nu varit på väg att "tappa några av alla bollar jag har i luften" vid 2 tillfällen, vilket inte alls känns bra.

Det började med agilityinstruktörsutbildningen för ca 1 månad sen. På torsdagen när den skulle vara kommande helg, säger en av klubbkamraterna att "jag försökte få tag på den där boken genom biblioteket, men det gick ju inte". F-n, f-n, f-n, säger jag, som i det ögonblicket inser att jag har glömt beställa böckerna. Då hade jag ändå i god tid varit i kontakt med läraren för utbildningen och frågat om jag skulle beställa böckerna och skicka till deltagarna i förväg. "Nej, det räcker att de får dem vid kursstart" var hennes svar. Och där någonstans tänkte jag "då gör jag det sen" och sen, det blev aldrig av... Vad gör man när det är 36 timmar kvar till kursstart och det är speciallitteratur vi pratar om, som alltså INTE går att köpa i närmaste bokhandel? (Och oavsett det hade de knappast haft 14 ex hemma). Jo man SMSar desperat till läraren som bor uppåt landet - "vad gör vi nu"? Hon tar kontakt med författaren till boken, som bor utmed den planerade resrutten söderut. Eftersom boken är utgiven på eget förlag, visar det sig att jodå, det finns tillräckligt många i lager hos vederbörande. Som ändå har ett ärende "till stan" på fredagen och lämpar av en kasse med 14 böcker på Statoil, där vår suveräna lärare fiskar upp den på vägen söderut samma dag. Tur som en tokig, konstaterade jag att jag hade...!!

Nu har det hänt igen. I torsdags fick jag plötsligt en känsla av att "är det inte nu i dagarna som bidragsansökan till landstinget ska in" (jag är ju kassör i HU-distriktet och därmed ansvarig för att sådana handlingar kommer in i tid). Kollade på nätet och jo minsann, det var det ju. Nu på måndag närmare bestämt. Lätt panik utbröt, för med denna ansökan ska bl.a. kopia på årsmötesprotokollet skickas med. Turligt nog bor distriktssekreteraren inte allt för långt från mitt jobb, så hon fick göra en utryckning med sagda protokoll. Lite uppgifter jag behövde från centralt håll fick jag tag i efter ett telefonsamtal till centrala kansliet. Och revisorn, som ska skriva på en särskild "revisorsrapport" fick jag också fatt i och ska sammanstråla med imorgon. Kvällen igår gick åt till att räkna medlemmar och aktivitetsdagar... Tack gode gud för excel och möjligheterna att filtrera efter ålder, kön, postnummer osv...! Det underlättar, kan jag säga.

Slutsatsen av detta är helt klart att jag måste ta mig i akt. Glömska är ett varningstecken när det gäller den berömda "väggen". Det verkar dumt att springa in i den pga fritidsaktiviteter. Sen kan i o f s jag, som gillar att planera saker, konstatera att jag nog skulle kunna undvikit de här situationerna genom att planera in dem i tid. Böckerna kunde jag ju ha beställt direkt när jag höll på med det från början. Bidragsansökan hade det faktiskt kommit en påminnelse om per mail från landstinget för ungefär en månad sen... (Men då var jag mitt uppe i planeringen av agilityinstruktörsutbildning och spårtävling, så den missade jag helt klart.)

Planera och strukturera är helt klart en nödvändighet just nu om jag inte ska bli helt knäpp...