Affektionsvärde kontra ekonomiskt värde

Egentligen har det pågått ganska länge, projektet "rensa bland de prylar som bor hos mina föräldrar". I och med att de under hösten börjat flytta till lägenhet (även om huset kommer att finnas kvar inom överskådlig framtid) så blir det mer och mer påtagligt att det här MÅSTE göras. Man kan, om man vill vara rationell, konstatera att saker som aldrig har flyttat med mig från föräldrahemmet alternativt hamnade där i samband med min flytt till Skåne för drygt 9 år sedan, knappast är något jag har något överhängande behov av. Men så är det ju det här med "affektionsvärde". Jag har VÄLDIGT svårt att tänka mig att kasta böcker, till exempel. Står i begrepp att försöka sälja ett antal hästböcker till en kollega med ridande dotter i lämplig ålder. Då kommer de åtminstone till någon nytta. Har en låda med andra "ungdomsböcker" som jag också ska försöka avyttra. Sen har jag ett antal hyllmeter med böcker som jag definitivt inte har "behövt" under de här åren - men...

I gömmorna dyker det givetvis upp sådant som skolfoton och skolkataloger. Ja, dessa sparar jag. Någon form av historiskt värde har de för mig, även om vi kanske inte riktigt kan prata om affektionsvärde? Det kan vi däremot göra när det kommer till den ihopklistrade porslins-kanin-sparbössan... Ja, den har varit i bitar, men den ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Sen är det sånt som man borde kunna sälja. Lundbys dockhus har samma planlösning idag, visserligen är tapeterna annorlunda och möblerna också - men 70-talet är ju på väg tillbaka så snart är det nog inne igen! Mina gamla ridstövlar har jag börjat inse att jag nog kan överväga att sälja. Sannolikheten att jag kommer upp på en hästrygg igen är inte stor. Inte för att jag inte vill, utan för att tiden inte finns. Jag hittade även gamla "Game&Watch"-spel och där visade det sig att det finns en samlarmarknad. I synnerhet som jag har kartongerna kvar så borde det gå att tjäna en slant på dessa. Meeen - så var det ju det där med nostalgin, affektionsvärdet eller vad man ska kalla det!!

Vid mina senaste besök hos föräldrarna har jag ju lastat med mig en del grejor för vidare sortering och utrensning på hemmaplan. Ibland är det liksom lättare att dyka ner i kartongen hemma och slänga i soporna, än att göra det hos föräldrarna?! Under helgledigheten åkte ett antal gamla fickalmanackor, vykort och brev. Ja, det finns väl någon form av historik/tidsdokumentation i sådant också men... Det gäller att passa på när andan faller på. Det jag fortfarande inte klarat av att kasta är mina gamla träningsdagböcker från kanottiden. Jag har också drösvis med gamla träningsprogram m.m. - noggrannt insorterade i pärmar. Dessa lär jag inte heller "behöva"... Men just nu står de pärmarna bra där de står.

Det ligger nog något i det där som vissa säger, man ska flytta med jämna mellanrum. Men nu trivs jag/vi bra där vi bor så det känns inte aktuellt. Däremot borde man nog vara bättre på att, åtminstone en gång om året, röja igenom skåp, lådor och hyllor och rensa bort det som kan rensas bort...