Ofrivilliga pauser

Som jag nämnde i hastigheten igår drabbas vi ibland av ofrivilliga pauser på mitt jobb... Tekniska system i all ära men ibland trilskas de. Eller som jag sa till vår avdelningschef idag (h*n är i grunden lika lite tekniker som jag): ibland är jag helt övertygad om att även datorer har en själ... (Ibland vet man helt enkelt inte varför saker inte fungerar...) Ett märkligt exempel på detta är den externa hårddisk jag köpte häromåret för att ha som backup till hemdatorn. Den rosslade till några gånger i vintras och verkade sedan ha "somnat in". Jag beställde raskt lagringsutrymme på nätet och hoppas att det fungerar bättre i händelse av datorhaveri... Sen pratade jag lite med en av it-teknikerna på jobbet och han sa "ta med den hit så kollar vi". Det finns ju lite andra verktyg att tillgå på jobbet än de man har hemma som vanlig hobbyanvändare. Igår kväll fick jag för mig att göra en koll till. Och... som en gammal bil ungefär, den hostade och rasslade några gånger men sen tuffade den igång igen! Alltså... någon slags själ har tekniska prylar. Jag ägnade alltså en stor del av kvällen igår, efter hemkomst från brukshundklubben, åt att rädda det som räddas kunde från den hårddisken. Det fanns nämligen, dumt nog, saker som jag inte hade sparat någon annanstans på den där hårddisken...

Träningen igår på klubben blev något av "back to basics". Ibland vill vi så mycket och man får så mycket tankar när man tävlar - men ibland behövs det lite "lätta" övningar för att jobba med hindersäkerhet och fart också! Stoppade bl.a. in en övning med flera korta slalom, det kan nog vara bra för Ottos och mitt självförtroende när det gäller det hindret...! Lazer fick tyvärr en flygtur mitt i en övning. Det pågick kurs och plötsligt var en kurshund av terriertyp på väg ner till oss bland hindren. Jag har liiite svårt för lösa terriers som kommer farande på det sättet. Eller ja, jag har svårt för de flesta hundar som kommer farande på det sättet egentligen. Jag vet ju inte vad hunden har för uppsåt, vill den leka - eller något annat? Med Otto är det i det där läget bara att hoppas på det bästa, honom kan jag ju inte direkt lyfta upp i famnen, men det var faktiskt precis vad jag gjorde med Lazer. Effekten blev inte helt bra, han tyckte det hela var rätt jobbigt och gick i totalstrejk efteråt. Efter en stunds vila och när alla andra hundar försvunnit från plan, fick jag dock igång honom igen. Kanske har jag tränat lite väl mycket platsliggning den senaste tiden för så fort jag lämnar honom lägger han sig ner och ligger platt... Något att fundera på för OM jag nu skulle få för mig att försöka komma uppåt i lydnadsklasserna också så finns det ju ett moment som heter sittande i grupp också.

Ikväll blev det också lite ofrivillig paus. Planen var promenad och jogging. Verkligheten var regn och åska. Jag har respekt för åska. I synnerhet som vi bor, de flesta promenad/joggingrundorna går mer eller mindre på öppna fält. Som jag nog nämnt tidigare känns det då direkt dumdristigt att ge sig ut när åskan går. Det blev till slut en promenad mellan skurarna. Jag hade tur som en tokig, två minuter efter att jag kom in öppnades himlens portar! Sen blev det hagel också...

Pga åskan var det ju bara att glömma de föreningsadministrativa insatser jag tänkt göra som krävde dator och internet. Istället har jag haft en sån där kväll som jag har väldigt sällan. Ensam hemma med hundarna och en bok i soffan. Rätt slappt alltså. Men man behöver nog sånt ibland också. Även om det var en ofrivillig paus det också.