Balsam för själen

Just nu jobbar vi hysteriskt mycket båda två och dessutom är det kurser och mötestätheten är stor. När jag till slut lyckades ta mig hem från jobbet idag, så blev det ÄNTLIGEN en riktig hundpromenad. DET är balsam för min själ. I synnerhet den del av rundan som går utmed ån här i närheten. Bilder finns, och bilder kommer...

Idag har jag nämligen gett upp i fighten med datorn och kameran. En koll mot annan dator visade att det INTE är fel på vare sig kamera eller sladd. En koll med annan utrustning visar att det inte är fel på USB-porten heller. Antagligen skulle jag kunna lösa problemet om jag hade tid och ork, men jag valde att ta den enkla lösningen: Jag investerade idag i en kortläsare. En liten smidig sak för 130 kr! Vi får väl se hur länge den håller för det priset men nu har jag ÄNTLIGEN lyckats tanka över bilder till datorn.

Igår var det agilitykurs igen och vi fick en extra fyrbent deltagare. Mitt under kursen kom det en kattunge kravlande fram under "lilla stugan" (de som känner till klubben vet vad jag menar) till en åskådande förälders stora förvåning. Efterforskningar i närområdet (läs: huset som är granne med klubbområdet) visade att där finns en kattmamma som bär iväg sina ungar och gömmer dem. Mindre smart att gömma dem inne på BKs område, kanske... När kursen var slut körde jag Otto på den kombination kursarna fick göra. Det handlar om centimetrar när man handlar den hunden!