I mitt vita vinterland...

Sent igår eftermiddag ringde min chef och tyckte att det möte vi planerat in idag på förmiddagen (om mina arbetsuppgifter och lite sånt) kunde vi lika gärna ta på telefon, "så behöver du inte ge dig ut i det här vädret". OK, idag snöar det inte, men av alla rapporter att döma så är varken vägar eller järnvägar särskilt lättframkomliga så jag jobbar hemifrån - mer än gärna!

Utanför fönstren är det vitt, vitt, vitt. Och jag minns plötsligt en gång i tonåren, när jag skulle piffa till mina väggar i det egna rummet med nåt annat än hästar och skådespelare (kanske fanns där någon musiker också). Tog en gammal almanacka med naturbilder och klippte ut bilderna. Pappa (som INTE gillar snö och kallt) skakade på huvudet åt "januari" som var snötäckta och solbelysta granar. Jamen, sa jag, det är vackert! Och det ÄR det ju. Så länge man inte måste ut... Ska passa på och hundpromenera i dagsljus när det drar ihop sig till lunch och ta med mig kameran ut. Igår plumsade jag ut när det var mörkt och oj vilka drivor jag hamnade i.

Jag blir mer o mer övertygad om att nästa gång jag ska byta bil ska jag sikta mot 4-hjulsdrift. B har det men hur ofta har jag möjlighet att använda hans bil (ja, bilarna är väldigt mycket min och din hos oss)?

Lite fundersam är jag även över att småfåglarna inte verkar äta särskilt mycket av de foderbollar vi har hängt ut. Det är ju kallt och snö - där borde stort intresse för serverad mat??