Nu kan man ju hävda att klubbtävlingarna i agility mest är träningstävlingar MEN eftersom det även är dessa som ligger till grund för klubbmästerskapet så är det ju, som jag konstaterade för en månad sedan tror jag, lite prestige inblandat också. När jag körde ut till klubben ikväll funderade jag lite på om det verkligen är optimal uppladdning att först ha semester i 5 dagar, sen "jaga hönor" en kväll och efter det vara på konferens i 2 dagar (inkl. övernattning). Hundträning har det inte varit så mycket av precis...
Men se, det var knappast det som var problemet ikväll. I agilityklassen så var det MKM (Mycket Klantig Matte, som jag tror att Ninnie Lindvall skulle uttryckt det) som orsakade disk. Jag var lite orolig för ett hinder som stod lite vid sidan av den tunnel man skulle in i efter balansen och drog mig liiiite för långt åt andra sidan - med effekt att Otto satt som en smäck in i fel tunnelingång. Helt och hållet mitt fel, för det var faktiskt så jag visade. Måste verkligen börja inse att det inte behövs så stora "rattutslag" på den här hunden!! På plussidan i de här fallen där det är MKM som orsakar diskningar och liknande är att jag har lättare att tala förstånd med mig själv när sånt inträffar. Förut, när Otto kunde få för sig att ta i stort sett vilket hinder som helst som han fick syn på, så var det ju liksom svårare. Nu handlar det mer om att placera mig rätt, läsa banan och hunden osv... Eftersom disken inträffade ganska tidigt men vi ändå körde klart (det var ju som sagt mitt fel!) så passade jag på att testa en lite - i mitt tycke - vågad grej. Det var en sekvens där det stod 3 hopphinder på en svagt böjd linje "bakom" en böjd tunnel - som man skulle in i efter det sista hopphindret, typ 180 grader tillbaka alltså. Här fanns det metrar att spara som förare om man vågade handla med tunneln "mellan" hund och förare. Hade jag fortfarande varit med i matchen hade jag inte vågat, men nu vågade jag testa och - det höll, i alla fall nästan! Fick en rivning på sista hopphindret men det var nog återigen för att jag var lite klantigt placerad (var lite paff för att det faktiskt fungerade, detta har vi ALDRIG tränat...).
I hoppklassen så var det en lite bökig start och där var jag och Otto inte riktigt överens (måste ta och titta på hur en sån situation "ska" hanteras för här finns det ett "facit", är jag nästan säker på) men på något vis lyckades jag förhindra att fel hinder togs i villervallan, samla ihop oss och komma vidare. En vägran på slalomingången (det behöver vi träna på men det visste jag redan) och en riven oxer (det hindret behöver vi också träna på och det vissste jag också redan) men inom referenstiden med marginal och vi tappade säkert minst 5 sek på debaclet i början. Mmm... det börjar likna nåt...
Efter prisutdelning och fika så fick Lazer komma ut och köra lite slalom och 3 hopphinder på svag böj... Vi har lite att jobba på där med, milt sagt. Men det är bara att träna på.
torsdag, juni 09, 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar