Ja ibland börjar jag onekligen undra. Att folk "på jobbet" ibland i ren desperation skickar ett mail "kan du ringa mig" kan väl vara en sak - att jag dock oftast bär telefonen med mig mer än jag bär på datorn så att säga - kan de ju inte alltid veta (vi har växelanknutna mobiltelefoner på mitt jobb vilket gör att jag inte ens har någon telefon på skrivbordet längre).
Men - när folk i föreningssvängen skickar ett mail och bara skriver "Kan du ringa mig" utan att ens ha försökt ringa själv, då börjar jag undra lite. Ja - vi har nummerpresentatör så jag VET att vederbörande inte har ringt. Vad är det frågan om, liksom? Är man för snål för att ringa ett "vanligt lokalsamtal"? Eller vad handlar det om egentligen...?
Eftersom jag inte riktigt har koll på vilka som är här och läser och jag är ganska övertygad om att jag har ett STORT antal "smygläsare" så ska det bli intressant att se om denna betraktelse ger någon effekt... ;-)
I övrigt så kom jag igår ÄNTLIGEN ut på en kort joggingrunda, trots att hostan hänger kvar lite. Och se, det fungerade - trots 25-gradig värme. Det är inte ofta som jag kan gå hundpromenad först i samma kläder som jag sedan tänker springa i! Att jag sedan fick ett hostanfall på natten som nog väckte både hundar och husse, det är en annan sak.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
Skumt med ringandet. Inget jag råkat ut för särskilt ofta iaf. Folk kanske tar för givet att du ändå inte är tillgänglig. Man kan ju lätt få det intrycket när man läser bloggen. ;-)
Ibland undrar man hur folk funkar. Om inte annat kan man ju berätta i mailet vad man ville så man har lite bakgrund...?
Hostan på natten låter inte enbart som löparframkallad, så den kanske börjar ge sig? Äntligen! Men det är för varmt, iallafall på dagtid...
Skicka en kommentar