Pressen ökar

Igår fick vi veta att en av de "säkra" hundarna i vårt DM-agilitylag är halt och borta ur leken. Således måste vi starta laget med bara 3 hundar. Varav Otto ju normalt sett är en "säker disk". På DM är det som sagt klubblag som gäller och vi anmälde väl oss mest "på kul" men samtidigt vet man ju att 3 hyfsat säkra hundar kan ge ett ganska bra resultat i lagsammanhang. Nu gäller det plötsligt för mig att få Otto att lyfta sig själv i den lilla "punkfrissan" som han för tillfället har på huvudet, och komma i mål som omväxling. Igår kväll blev det därför ett litet pass efter att husse och L avslutat sin kurs. Det började mindre bra med att Otto, som sett husse försvinna över planen, drog i rakt motsatt riktning mot den kombination jag satt upp honom vid, över hela planen, till klubbstugan - för att kolla vart husse tog vägen, antagligen. Det blev ett litet "utvecklingssamtal" (som Lotta brukar kalla det) och därefter skärpte han till sig och lyssnade t.o.m vid valmöjligheten A-hinder eller tunnel... Normalt sett drar han i det läget som en avlöning upp på klätterhindret (balans eller a eller gunga spelar ingen roll).

Ikväll håller jag kurs, men tar nog med mig Otto så vi kan köra lite ikväll med. Hade ett tag en fundering på att starta i appellklasslydnad på torsdagens månadstävling men nu fokuserar vi nog agility inför lördagen.

Tilläggas bör att DM förvisso är inofficiellt och i individuell klass har vi garanterat ingenting att hämta. Men just i laget hade det varit kul om det åtminstone gått att ta sig i mål.