Frost och "vett och etikett"

Kom på att jag glömde ju skriva att i tisdags morse slog frosten till. Först kändes det tidigt för att vara på de här breddgraderna, men så kom jag på att häromåret var jag och tävlade lydnad i början av oktober och då låg frosten tät på gräsplanerna... så det är nog ganska normalt ändå.

"Vett och etikett i kollektivtrafiken" - för några år sedan pratade jag och en kollega på kommunikationsavdelningen om att ibland skulle det behövas en folder med den rubriken. (För er som inte vet, så jobbar jag alltså i kollektivtrafikbranschen) De senaste veckorna har jag börjat fundera över vad det är som händer... Ända sedan jag var liten och åkte pendeltåg (och ibland tunnelbana - det var roligt det, då...) i Stockholm, har jag fått mig inpräntat att "låt de avstigande kliva av först, sedan går man på". På vissa håll verkar dock detta vara totalt okänt. Det har hänt mer än en gång den senaste tiden att jag, när jag ska kliva av tåget på eftermiddagen, håller på att bli omkullsprungen av ombordstigande. Och det är inte något "ungdomsfenomen" utan det är resenärer i alla åldrar!!! På morgonen, när jag själv är ombordstigande, så har jag (och en annan kollega) noterat att man faktiskt kan "styra" sina medresenärer lite genom att föregå med gott exempel och stå vid sidan av dörren till tåget. Men vad gör man när man ska kliva av - och möts av en kompakt MUR av människor?! T.o.m i London, där det är SÅ mycket mera människor som reser, fungerar detta... Suck!

Detta var EN av mina borttappade "bloggspaningar". Fler kommer. Nog. Så småningom.

I övrigt hade jag agilitykurs igår, andra gången. De fick springa en rundbana där hindren byttes ut lite under kvällens gång, så att vi fick med samtliga klätterhinder och platta tunneln som vi undvek förra gången i ösregnet. Flera behöver träna MYCKET på nerfarterna på såväl balansen som gungbrädan. Hundarna hoppar av gungan långt innan den slagit i marken och det är ju en jätteskaderisk, så det här får vi jobba med. A-hindret var det inte lika "illa" med av någon anledning. Eftersom halva gruppen har "små" hundar och halva gruppen har stora, så delade jag gänget på hälften och la mitt fokus på att hjälpa dem med rundbanan. Resten fick köra slalomövningar och däck-långhopp på egen hand och hjälpa varandra. Jag tror det funkade ganska bra - om vi bortser från de tillfällen när någon eller några av hundarna fick "glädjefnatt" och skulle leka med varandra istället för att träna agility... Generellt är det också lite si och så med tajmingen, att tala om i god tid vilket som är nästa hinder. Säkerligen är jag själv också USEL på detta - måste få fatt i en videokamera någon gång när jag tävlar! Efter fikat, när några av hindren i rundbanan byttes ut, fick de som ville köra en "hoppvelodrom" på 4 hinder (runt, det går runt, det går runt...) som alternativövning om de inte ville stå och vänta. Det var några som provade tror jag, vi får kika mer på den nästa gång. Många av hundarna blir dock trötta i huvudet redan före fikapausen och de hinner inte riktigt hämta sig medan hussar och mattar dricker kaffe (och jag håller låda). Det är svårare än man tror, både för hundar och förare, med nya saker! Nästa gång ska vi köra mera "släppträning" för det behöver de repetera, helt klart. Låt hundarna jobba framåt själva... Att "bjuda på hindren" brukar man prata om i hästsammanhang och jag tror att det uttrycket funkar även när det gäller agility!

Efter kursen tog jag ut Otto och lät honom springa lite på både rundbanan och hopp-velodromen. Han är helt vild och galen på agilitybanan!! Vi har lite kommunikationsproblem vid slalomingången, antagligen för att jag handlar på ett helt annat sätt än husse, men det här är ju bara "hobbyverksamhet" och inget vi satsar på, så det gör inte så mycket. Funderar på om jag ska våga köra honom som "visningshund" nästa gång, för att visa just det här med att låta hunden "släppa" och jobba framåt själv, han har ett fantastiskt fint hindersug - snacka om att bjuda på hindren! Det är dock en sak att få honom att fokusera på hindren när han är helt ensam på klubben och när det står 6 kursekipage och tittar på. Och en kurs till som håller till längre bort mot klubbstugan. Vi får se hur det känns nästa vecka. Ikväll är det klubbtävling, men den får nog bara Hampus vara med på. Husse ska väl döma som vanligt, och då är det ingen idé att jag försöker springa med husses hund.