Klockan ringde vid 5 imorse och som vanligt undrar jag ju vad jag håller på med dagar som dessa... Körde hemifrån en dryg timme senare och vid vid 07.45 var det dags för dagens första banvandring. Det började med hoppklass (inga klätterhinder alltså, för er som inte är agilitynördar) och banan såg väl inte SÅ fasligt svår ut. Det som bekymrade mig mest var en tunnel där man kom ut på ett sådant sätt att hunden möjligen kunde ha 2 hinder, varav ett felaktigt, att välja på. Men se - Otto är överraskningarnas hund. Han återupptog sin gamla idé om att hälsa på i sekretariatstältet. Hinder 1-5 stod i en ganska "mjuk" sväng (nr 3 var en böjd tunnel) och sen var det 180 grader till hinder nr 6. Där drog Otto istället rakt fram och in och hälsade på funktionärerna! När jag lyckades locka ut honom på banan igen var vi så klart diskade. Körde på ändå och oj, vilket flyt, fram till slalom där det blev fel i en port och sen blev det kommunikationsunderskott mellan mig och min hund och vips var han ute i ett tält vid sidan av banan och hälsade på. Hm. Det är ju tur att han är snäll i de lägena, och väljer snälla människor (och hundar) att hälsa på!!
Andra klassen var då alltså agilityklass och där såg jag en risk redan efter 3e hindret som även här var en böjd tunnel, det kändes som att den böjd mot balansen som inte alls var hinder nr 4... men detta löste vi på ett utmärkt sätt och oj vilket flyt vi hade sedan, ända tills vi kom ner från balansen. Antagligen pustade jag ut en halvsekund när vi klarat nerfarten och kontaktfältet, och när inte besked om nästa hinder (samma böjda tunnel som tidigare var hinder nr 3) kom tillräckligt fort, tog Otto saken i egna tassar. Han fick helt enkelt syn på "regnskyddet" för en förlängningskabel (ni vet en sån där plastgrej som man sätter runt kontakten så den inte ska bli våt) och bestämde sig för att vi nog övergått till apporteringsövningar - det där röda måste ju bara vara en dummy?! Men fram tills dess... vilket flyt, vilken känsla!! Det är nära nu!
Sen hade jag lovat bort mig som funktionär i några klasser och sen blev det hem och duscha och iväg till flyget och hämta husse... Puh!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Ha ha! Kan du inte hitta en tävling närmare här så jag får kolla in showen? :)
Grattis till flytet!!
Jag åker inte 50 mil för att diska mig efter 20 sekunder... Vi funderar på ett nedslag i Bergslagen under semestern men det är ju inte direkt "nära" dig...
Äsch då :)
Nä det är ju inte det. Och ni åker väl "fel" väg dit & hem också förstås.
Ottos fasoner påminner lite om när en viss puckad systers kompis skulle tävla lydnad och drabbades av akut hjärnsläpp och drog in under redskapsboden med tung metallapport och vägrade komma ut, och försvarade sen apporten med hela garnityret framme. Det var ju hennes "valp". Kul.
Att kliva upp tidigt när man själv ska tävla är ju en sak. Att kliva upp i ottan för att vara funktionär... det är DÅ jag verkligen funderar vad jag håller på med?
Skicka en kommentar