Några erfarenheter rikare!

Nej, jag har inte blåst bort. Orkade bara inte sätta mig och skriva igår kväll.

Gårdagen ägnades åt…

• Att assistera B som håller på och sätter om delar av staketet runt och på tomten. Vi har ju dels hägnat in ett litet område som är ”köksträdgård” för att slippa att hundarna är där och pinkar, gräver osv. Till sommaren ska jag även göra ett kraftfullt försök att ”snigelsäkra” dessa odlingar, det finns en hel del rent fysiska hinder man kan ta till för att hålla kräken borta.
• Att köpa blomma till den medlem i HU-klubben som under 2007 lyckades både vara delaktig i en lagvinst på agility-SM och skaffa sig ett championat.
• Att samla ihop diverse papper som bättre hör hemma i klubbstugan än hos en avgången sekreterare…
• Att gå på årsmöte i den lokala HU-klubben…
  

Det var det sistnämnda som i mitt föregående inlägg benämndes som att det kunde bli blåsigt. Nu är det ju dock så att i vissa lägen är det bättre att låta bli att ”kasta bensin på brasan” även om man skulle kunna göra det. Två år på raken har vi nu i denna klubb haft uppvisning i konsten att få folk att komma på årsmötet. Ifjol var det en ”kontroversiell” motion som var anledningen, i år avgick 6 av 7 personer i styrelsen. Nu blev mötet en lugn och städad tillställning även om det var uppenbart att vissa laddat för ”strid”. Men se det blev det inget av med.

En personlig reflektion är dock att:
Det är uppenbarligen lätt för vissa att sitta på ett årsmöte och säga att ”nu ska jag gå ur klubben” i affekt… För att sedan ägna det följande året åt att ”kasta skit” på den sittande styrelsen (som man de facto varit med och valt vid det nyss nämnda årsmötet) och strunta i att komma på medlemsmöten under året, vilket i sig faktiskt innebär att man avstår från den möjlighet som man som medlem ändå har att påverka styrelsens arbete under året, om man har synpunkter. Men det är klart – det är lättare att prata skit bakom ryggen… En annan reflektion är att det också är lite märkligt när människor totalt verkar glömma att de faktiskt varit med och tagit beslut om saker på samma årsmöte. Selektivt minne?!

För mig personligen har det senaste året även varit ytterst fascinerande då jag vid ett flertal tillfällen har fått höra ”ryktesvägen” att jag har sagt saker som inte ens varit i närheten av vad jag faktiskt har sagt, om jag ens har sagt något. I vissa fall har det varit det klassiska ”viskleken”-symptomet dvs jag har sagt något, som sedan vridits till rejält under resans gång. Ibland undrar jag också hur saker som jag sagt i t.ex. styrelsesammanhang, verkar ha fått så enorm spridning?! Jag har faktiskt aldrig varit med om maken i hela mitt liv, när det gäller ryktesspridning osv. Och då ska man veta att jag varit med om både det ena och det andra i olika sammanhang. (Den elake kan nu fundera på om det är mig det är fel på eller omgivningen… men det bjuder jag på!) Nåja, man lär sig så länge man lever och det här har också varit en lärdom. Jag försöker att inte ångra saker - även om jag ibland har gjort erfarenheter och lärdomar som jag kanske kunde varit utan. Å andra sidan hade jag inte varit den jag är idag utan just dessa erfarenheter...

Det var i alla fall roligt att dela ut den där blomman – för jag tror faktiskt att den berörda personen blev både glad och genuint överraskad (hoppas jag i alla fall) över detta!

Nu återstår bara att skriva rent årsmötesprotokollet och få det påskrivet av berörda personer, och det ska väl förhoppningsvis inte vara så svårt.