fredag, mars 07, 2008

Att prioritera...

... är att avstå. Så sa en "klok man" till mig (och andra) under tidigt 90-tal. Det ligger ju onekligen något i det - ibland måste man faktiskt välja bort vissa saker. Man prioriterar dock inte bort dem. Slår man upp ordet prioritera i Svenska Akademiens OrdLista (stundtals min "bibel") så står där ge försteg el. förtur åt. Alltså kan man inte "prioritera ner" saker, som vissa säger...

Denna dagens språkliga fundering, beror nog till stor del på att det just nu är för mycket saker att göra - och för lite tid. Den här helgen har SHU freestyleinstruktörsutbildning i Göteborg där jag har lovat att vara med och stötta, bl.a. när det gäller regeldelen. Dock har jag redan från start aviserat att jag bara kan vara med fredag-lördag och möjligen en stund på söndag morgon, för på söndag har vi årsmöte i HU-distriktet, och där är jag sammankallande i valberedningen. Nu har jag i alla fall bestämt mig för att åka hem från Göteborg redan imorgon kväll, så jag i alla fall får lite tid hemma med B. På söndag kväll bär det nämligen iväg på tjänsteresa (jag åker direkt efter HU-årsmötet). Typiskt nog är det just denna helg Hem- och Villamässa och Trädgårdsdito i Malmö... Med tanke på vårt lilla (hm) projekt hemma så var B väldigt sugen på att åka på Villamässan men vi insåg att det blir nog på tok för stressigt att hasta iväg dit på söndag morgon för att sedna åka på möte kl. 15... Det där snacket om att mötet skulle läggas på eftermiddagen för att man skulle hinna göra annat först kan jag känna att det blir ganska meningslöst när många ändå måste transportera sig en bit. Då skulle mötet legat ytterligare en - eller två - timmar senare!

Igår var vi på BK och tränade lite, jag tragglar vidare med rutan, med target, med Hampus. Han blir uppenbarligen väldigt störd när det, som igår, är många andra hundar på planen. Nu är det ju oftast inte hundar SÅ nära på tävling, så det kanske är nyttigt med lite störning? Inkallning med ställande gick riktigt fint, körde t.o.m en "hel" inkallning med bra tempo även efter ställandet.

Dessutom var det instruktörsmöte och jag har nu "officiellt" sagt att jag stöttar agilityfolket om de behöver hjälp på sina kurser. Om nu B och M, som är de berörda, båda skriker "hjälp" (vilket jag egentligen inte tror) så kan det bli lite körigt, de har nämligen bestämt sig för att nu måste det bli en nybörjargrupp och en fortsättningsgrupp på varsin kväll, det blir inte bra att köra kombinerat som de försökt göra några gånger nu. Ingen får "tillräckligt" helt enkelt. Just nu vill jag inte boka upp mig som "ansvarig" för någon kurs heller, jag vet ju inte riktigt vad jobbet kommer att kräva framöver i tid/övertid. Sen gör jag ju faktiskt en del annat också, så jag har inte särskilt dåligt samvete för det. Ibland fascineras jag över att hundvärlden är så fixerad vid att alla måste göra allt - helst ska man både sitta i styrelsen, en eller ett par kommittéer/sektorer, vara instruktör, tävlingsledare och tävlingssekreterare, ställa upp som spårläggare/sökfigge eller liknande, vara MH-figurant... Ja, ni som vet hur många olika inriktningar det finns inom hunderiet förstår vad jag menar. Ibland funderar jag över om det inte vore bättre att låta folk "specialisera sig" mera!? Observera nu att detta inte är något som jag på något vis "lastar" min nuvarande klubb för - jag har sett fenomenet tidigare också, både på min gamla klubb och andra klubbar. Någonstans känns det som att det är här vi har nyckeln till den här problematiken med att eldsjälarna tycker att de gör "allt" och alla andra "ingenting"... Arbetsfördelning...?! Var och en gör det den är bra på...?? Det är ju också en form av att prioritera...

1 kommentar:

Anonym sa...

Man sliter ut en generation i taget vet du. ;-) I övrigt håller jag med, som vanligt.