torsdag, december 04, 2008

Vuxenpoäng?

Ibland dyker det ju upp såna där listor där man ska räkna ut hur många "vuxenpoäng" man har. Jag brukar få ihop rätt många - vilket väl kanske inte är så konstigt vid dryga... 36 års ålder (så vet ni det om nån undrade). Det har dock gått så långt så jag numer är tvungen att tänka efter - hur gammal är jag egentligen? - om någon frågar.

Men nu var det inte mig vi skulle prata om utan Lillebror Otto. Den minnesgode läsaren vet att vi, sedan hans intåg i tillvaron, inte kunnat erbjuda hundarna något mjukt att ligga på i kojorna i hundhuset när de är ute i hundgården på dagarna. Detta eftersom lillebror har ansett att alla filtar, fällar och till slut även en "biabäddskopia" har varit någon form av tuggleksaker (någon gång i januari i år beskrev jag hur bädden blev historiens dyraste tuggleksak).

Dock - när vi nu fick en köldknäpp häromveckan så sa vi där hemma att "nu försöker vi igen". Ut med en gammal, redan något påtuggad, filt i en av kojorna. Och se - fortfarande, ett par veckor senare, är den inte strimlad till minibitar! Månne har lillebror äntligen, vid dryga 2 års ålder, insett att det ÄR ganska mysigt att ha nåt att ligga på därute?

1 kommentar:

Anonym sa...

Det är ju inte utan att man önskar att hundarna ibland hade en större förmåga till logiskt tänkande, typ; sliter jag sönder filten får jag ligga hårt och kallt. Tyvärr funkar det ju inte riktigt så. I Karlsson fall önskar jag t ex att han kunde resonera som så om sina mjuka leksaker; sliter jag sönder den så har jag den icke mer, men så många vuxenpoäng har han INTE.