Still confused…

… but on a higher level!? Ja – det är nog bara förnamnet efter helgens del 1 i agilityinstruktörsutbildning. Jag är ju på inget sätt någon fullskalig agilitynörd och det märker jag ju i de här situationerna. Handlingssystem?? Ehh… “mitt eget”?? Kan man ha det? Jo, tydligen. När den frågan dök upp (eller fråga och fråga, den var nog mest retorisk) och vår lärare lika snabbt gav svaret själv, började jag gilla henne skarpt. Det spelar ingen roll vad man väljer – eller skapar själv – så länge kommunikationen mellan förare och hund på banan fungerar. Tack för det!!

Det är alltså bl.a. denna utbildning som är orsaken till att jag varit lite tyst här – om nu någon skulle saknat mig (fast jag tillåter mig tvivla, med tanke på hur få som någonsin ger någon form av respons i kommentarer här). Lördagen ägnades åt teoretiska kunskaper, bl.a. kring inlärning, och söndagen hade vi praktik med egna hundar på förmiddagen. Den praktiken blev även en praktisk övning i att “klä sig rätt som instruktör” då det var –8 grader på morgonen och planen på den klubb där vi var är milt sagt blåsig (nu är det ju många som menar att hela Skåne är ett stort blåshål, men det finns “grader i helvetet” jag lovar!), så kyleffekten var säkert minst –15 grader. (å andra sidan vete katten om det varit kul med en normalskånsk vinterdag med slask och halka istället för strålande sol och uppehåll)

För egen del lovprisar jag mina senaste fynd från www.engelsons.se – jaktstället “Harads” för vinterbruk (fanns bara i herrstorlek, men minsta herrstorleken passade mig utmärkt) och ett billigt fleeceunderställ. Underst hade jag ett “vanligt” superunderställ och jag frös faktiskt inte i någon större utsträckning. Som vanligt, höll jag på att skriva, var det naturligtvis en deltagare som missbedömt kylan men det löste sig med lånade kläder. Jag har för övrigt alltid en extra fleecetröja i bilen numera, efter ett par tabbar med kurskvällar tidig höst när det är behagliga temperaturer när man kör hemifrån, men betydligt svalare när solen gått ner.

Det är i alla fall alltid roligt och givande att gå på kurs, det är en intressant grupp också rent sammansättningsmässigt och bakgrundsmässigt, konstaterar jag som är lite road av sånt (inte för inte som jag läste organisationssociologi förra hösten). Allmän hundkunskap, agilitykunskap, ålder osv varierar rätt rejält (det finns ju vissa grundkrav som alla så klart måste uppfylla). Den enda gemensamma faktorn är att alla deltagare är kvinnor/tjejer.

Nu är det 4 veckor till del 2 och vi är försedda med hemuppgifter på längden och tvären. Tur att jag ska vara valpledig. Läsa bok och skriva uppgifter ska jag väl kunna klara även med en valp i huset. Nu är det nära…