Lite trädgårdsbilder och hundträning…

Jag har ju lovat färska bilder från planteringarna här hemma, så här kommer det lite av varje…

Klematis som jag tyvärr glömt namnet på, nu med tjusiga fröställningar. Har sällskap av lammöron och “afrikansk marguerit”.

  Smultronplantorna husse kom hem med i fredags.

En vinranka vi impulsköpte på Ica Kvantum för en tid sedan, den såg också lite ensam ut så även där åkte det ner ett par afrikanska margueriter…

 Min ena gula ros som fick flytta till kruka i år…

 

Vilket den inte verkar ha något emot – vilken knopp!!

Och den andra gula rosen…

Svärdsliljorna i dammen blommar fint.

 Liksom blodnävan vid sidan av dammen…

 Och här ska det om några veckor förhoppningsvis vara blomsterprakt – mina dahlior är än så länge orörda… Ta i trä!!

Lupiner anser vissa, bl.a. min mor, vara att likställa med ogräs. Jag tycker de är vackra, och spridningen kan man ju begränsa genom att klippa bort fröskidorna!!

Kruksamling…

Närbild på tagetes från roskrukan.

  Hittade en alldeles fantastisk hibiscus i fredags på väg hem. “Apollo” heter den tydligen. Inte vinterhärdig, men den kan ju få bo i uterummet!

Vanlig “bonnpelargon” av zonale-typ.

Margueriter, vanliga…

Upptäckte att löjtnantshjärtat blommar nu också!

Och den afrikanska margueriten i närbild.

Som sagt, snyggt även efter blomning. Eller?

Idag skulle husse och en av hans jaktkamrater bygga jakttorn till älgjakten. Jag följde med till skogen med hela flocken, dock körandes egen bil (jag vet av erfarenhet att snickrandet tar längre tid än hundpromenerandet). Att gå i skog, som för Otto är starkt förknippad med jakt, med alla 3 i koppel är något av en utmaning och mental påfrestning – både för mig och hundarna! Dessutom hade “Bambi” – av spåren att döma – ganska nyligen rört sig på den skogsväg där vi gick. Jag passade också på att lägga ett kort (50-60 m?) spår åt Lazer, det fick sedan ligga till sig i ca 10 minuter innan jag släppte på. Favoritkampleksaken (fleeceflätan vi fick av mamma Englas matte vid leveransen av valpen) låg i slutet. Och oj som han spårar den lille! Hej vad det går. Helt klart måste jag låta spåret ligga längre tid för det blir lite fladdrigt (hm, “spanielspår” var det en domare som sa när jag gick appellspår med Simba för många år sedan och han slog ganska kraftigt de första 25 metrarna) men visst kommer vi framåt på rätt väg och den här gången hittade han även slutet. Lite förvånad såg han ut då det var ett tag sedan den här leksaken var framme - “vad gör den här ute i mossan” liksom. Duktig kille! Jag blir allt mer imponerad av kapaciteten i det lilla svarta (lakrits)trollet.

Efter hemkomst har bl.a. husse klippt gräset, ivrigt påhejad av 3 hundar. Jag har roat (?) mig med dammsugning och liknande. Till slut blir även ett litet svart troll trött, men inte trött nog att inte kika lite när matte tar fram kameran!