Jag har ju normalt sett, som jag nämnt tidigare, någon slags ambition att läsa böcker i kronologisk ordning, om de ingår i någon slags serie. I ett fall har jag dock totalt misslyckats med detta och det är när det gäller Anne Holt och hennes böcker om Hanne Wilhelmsen – och senare även Inger Johanne Vik.
Nu var det “Bortom sanningen” som hamnade i cd-spelaren omväxlande hemma och i bilen. Det är boken där vi börjar få lite inblick i Hannes förflutna – familjeförhållanden och uppväxt. Samtidigt pågår utredningen av ett kvadrupelmord, vilket naturligtvis håller Oslopolisen sysselsatt… Tre av de fyra döda hör till samma familj och de flesta poliserna har lösningen klar för sig, att det är ett familjedrama. Men Hanne kan inte släppa den fjärde personen, som inte “hör dit”. (Plötsligt kommer jag att tänka på Brasse i “Fem myror”… krokodilen ska bort, är inte det det fiffigaste…) Samtidigt brottas hon med sina egna bekymmer. Det är knappast någon “spoiler” att konstatera att slutet blir dramatiskt, inte minst för Hanne. Kanske är det för att jag ibland har svårt att hålla koncentrationen på topp när jag lyssnar på ljudbok och diskar, eller viker tvätt, eller… som gör att jag tyckte att slutet blev lite rörigt. Sista kapitlen blev jag tvungen att lyssna på en gång till! Lite fort gick det, och rörigt blev det, på något vis. Hanne dyker upp igen i Holts författarskap, dels i “Presidentens val” som jag har kommenterar här och dels i “1222 över havet” som jag också har lyssnat på i ljudboksform men det var sommaren –09 innan jag började kommentera böcker i bloggen. (Den var lite annorlunda då den är skriven i jag-form, kan jag bara nämna.) Funderar på att ta och läsa om alla Holts böcker “från början” men det får bli ett senare projekt…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar