Allting är vitt, vitt, vitt...

Nåja, jag vet inte riktigt om man ska kalla det "första snön" eller om det bara är kraftig rimfrost och rester av gårdagskvällens snöblandade regn/hagel? Dessutom åskade det. I november?! KALLT är det i alla fall idag på morgonen, neråt -5 grader har vi haft (nu när solen börjat titta upp blir det varmare). Husse och Otto har stuckit iväg på höstens sista älgjakt och t.o.m husse tyckte att det kunde vara bra att ta fram ett täcke åt jakthunden - det blir ju rätt kallt i bilen.

Igår var det alltså dags för det evenemang som jag drömt mardrömmar om de senaste 2 veckorna - appelltävlingen. Som jag sa åt ansvarig för tävlingssektorn (som själv skulle tävla) igår morse när jag kom till klubben: Jag är nog mer nervös än jag skulle varit om jag skulle ha tävlat själv...

15 ekipage blev det till slut, 3 sökhundar och 12 spår. Ett sökekipage ringde återbud på morgonen - det var superhalt på vägarna i hemtrakterna och vederbörande hade sommardäck och valde därför att stanna hemma. Det var antagligen ett klokt beslut. Det är ju trots allt "bara" en hobby, det här med hund, man behöver ju inte riskera liv och lem...!

Vi började med de 3 sökekipagen där 2 av 3 hittade de 2 figgarna på ungefär 1½ minut. Den 3:e hade lite mer problem, hunden ville inte riktigt gå ut och söka. Först när de 5 tillåtna minuterna var över, kom hunden till slut in med rullen i munnen och hade hittat ena figuranten. Domarna uppmanade då den tävlande att gå ut och göra påviset så att hunden fick ett bra avslut - men figgen fick ligga kvar till nästa hund.

Medan vi höll på med söken så började spårekipagen lägga ut sina spår. Så när domarna fikat efter söket, var det dags för spårhundarna. Vi hade 6 spår på ett område och ytterligare 6 på ett annat. Det var ju inte så särskilt långt emellan men så fort man ska gå eller köra en bit så tar det ju lite extra tid. Nåja, det rasslade på bra med de första 4 ekipagen, det 5:e hade lite strul i vinklarna så där började min tidsplanering (som enbart funktionärerna fick information om, detta kan man säkert ha synpunkter på som tävlande, men ibland tror jag att irritationen blir större om man har fått en tid, som senare inte stämmer, än om man bara fått veta att "vi kör budföring på klubben när spåren är klara") se ut som att den skulle spricka. När vi skickade på 6:e hund ringde jag I som hade hand om utläggningarna av spåren och bad henne "hålla" lite på sista spårets utläggning för att inte det spåret skulle bli liggande "för länge".

Efter "truppförflyttning" mellan spår 6 och 7 så rasslade det på bra. Hundarna gick som tåget och den tid vi "tappat" hämtades in igen. Skönt! Alla hundar kom runt spåren med betyg! Lite förvånad blev jag allt för någonstans hade jag ju liksom räknat med att "några tappar man alltid innan lydnaden". Icke, sa Nicke... KUL är det ju dock när ekipagen klarar sig för som arrangör och funktionär VILL man ju faktiskt att det ska gå bra för de tävlande.

Vi var åter på klubben strax före kl. 11 och hamnade då mitt i prisutdelningarna för de sista två lydnadsklasser som hållits på förmiddagen. Traditionen är nämligen den att vi har både lydnadsklasser och appell samma dag. Det blir mycket jobb för köket och sekretariatet...

När lydnadsfolket var prisbehängda drog vi igång budföringen. Det var "ömsom vin och ömsom vatten" - vissa hundar gjorde 10:or, andra hade mottagaren som rundningsmärke, någon tjuvstartade från föraren osv.

Direkt efter budföringen körde vi platsliggning. Den som nollade söket valde att avstå platsen och det blev därför grupper 7+7 hundar. I den första gruppen uppstod det tyvärr strul då 2 hundar reste sig direkt och den ena gick fram och började mucka gräl med den andra. Det tog en stund att reda ut detta och få fatt på bråkstaken (vars ägare valde att bryta tävlingen). Sen började vi om med 5 hundar i den gruppen... I den andra gruppen var det en hund som i stort sett omedelbart följde med husse - men sådant är ju ändå "bättre" än hundar som går fram till andra hundar.

Efter en halvtimmes lunchrast (vid det här laget låg vi ganska exakt 30 minuter efter min plan) körde vi igång lydnaden med 14 hundar kvar. Det rasslade på bra, vis av erfarenhet hade jag fusklapp på både momentordning och hur svängarna skulle se ut i linförigheten. Efter 4-5 ekipage är det allt för lätt att börja tänka "fel håll" nämligen, har jag märkt under åren. Bättre då att ha uppskrivet när det är höger/vänster... Vi tog en kort paus efter hälften av ekipagen och när andra halvan var klara och jag gick in i klubbstugan så var klockan 14.35 - enligt min ursprungsplan skulle vi varit klara 14.20... Prisutdelningen klarades av strax efter kl. 15 och då hade 4 av ekipagen uppnått uppflyttningspoäng. Lite extra kul tyckte jag att det var med den hund som hade startnr 1, där matte berättade för mig på väg till spåret att det var hennes första tävling! När sådana tävlande får uppflyttningspoäng, blir i alla fall jag lite extra glad för deras skull. Grattis till alla uppflyttade och "kom igen nästa gång" till övriga...!

På kvällen var vi bjudna till svärföräldrarna på ett för tidigt fars dags firande. Skönt att slippa greja med mat och så efter en lång dag...!

Hampus fick följa med husse och lillebror till skogen under dagen. Att ha egen hund med såna här dagar är hopplöst, den blir bara liggande i bilen.

Jag överlevde i alla fall dagen med hedern i behåll. Tack till tävlingsledare I för stödet! Nu får jag nog sikta in mig på en tävlingsledarutbildning om vi kan hitta någon under 2008...