... en Nikon D80 har jag inte varit hittills. Eftersom jag idag var i Lund å tjänstens vägnar, kunde jag inte motstå frestelsen att svänga in på MediaMarkt och kolla om det fanns någon kamera kvar. Det gjorde det - inte helt oväntat - INTE. Fast lite förvånad blev jag när killen jag frågade sa att den sista gått imorse. Med det priset borde de ha tagit slut redan i måndags! Nåja, Nikon lär ju ha en ny modell på gång så då sjunker väl de äldre i pris.
Dagens jobbmöte var verkligen INTE roligt. Utan att gå in på detaljer - jag har ju faktiskt en form av tystnadsplikt - så kan man säga att det var låsta positioner. Usch så tråkigt. Och det är oerhört svårt att skriva protokoll från såna tillställningar.
Kvällen har jag tillbringat på klubben som tävlingsledare på månadstävling i lydnad. Det var 4 ettor, 1 tvåa och - enligt nån slags lag så dyker de alltid upp när det är jag som är tävlingsledare - 1 elitekipage. Lite lätt panik utbröt för mig när jag måste lägga upp en plan för elitlydnad. Visserligen var jag ju "på kurs" i just detta i somras men fusklappen ligger här hemma vid datorn! Det gick väl hyggligt till slut trots att jag emellanåt är lite förvirrad. När ska jag lära mig att i trean och elit ska hunden ligga ner vid inkallning?!
När månadstävlingen var över körde jag lite egna hundar, Hampus fick lite "backchaining" på lydnadstvåans program. Byggde alltså bakifrån; fjärren, sen hopp+fjärr, apport+hopp+fjärr och till slut ruta+apport+hopp+fjärr. Sen tyckte jag det fick räcka. Nog kändes det som att han laddade lite extra när det inte kom nån belöning ens för BRA utföranden...? Otto var också på mitt ansvar idag eftersom husse var på veckans 3:e möte. Vi körde momenten i appellen, utom platsliggning (jag orkade inte - klockan började bli mycket) och framförgående, som jag inte ens har börjat med på honom. Hoppet blev också ur lydnadsettan eftersom han inte har kört så mycket hopp innan. Apporteringen blev med träapport (har ju mest kört metall innan men den åkte in i det låsta tävlingsförrådet efter kvällens tävling) och den inbjöd tydligen till lite "jag vill äga" men då skrek matte nåt argt och det räckte för att lillebror skulle skärpa till sig.
Halsontet har försvunnit men när vi kom hem och hundarna skulle ur bilen så kan min start på söndag ha spolierats. Båda hundarna lyckades nämligen braka rakt in i mitt vänstra ben på något vis, så foten vek sig. Och jag har dåliga fotleder sen handbollsspelandet under tonåren. Vi får se hur det känns imorgon!
torsdag, augusti 28, 2008
onsdag, augusti 27, 2008
Lätt panik...
... fick jag igår kväll. Kände mig ju inte så vidare "på hugget" när jag var ute och joggade i måndags, och igår kände jag plötsligt en "tendens" i halsen. Vräkte i mig naturmedel under kvällen och hoppas nu att det har gett effekt. Tendensen är i alla fall försvunnen. Men skulle jag bli förkyld så GÅR jag Tjejmilen. I sista startgrupp, i så fall.
I övrigt känns det lite som att jag har fyrkantiga ögon just nu. Hela dagen framför datorn på jobbet (utom ett par timmar på eftermiddagen då jag faktiskt gick på ett möte och bara tog med mig papper o penna - hade satt igång en programinstallation...) och nu typ 2½ timme hemma. Det är agilitytävlings-PM som ska skickas ut, protokoll som ska skrivas, räkningar som ska betalas (det är ju den tiden i månaden) och lite allt möjligt annat jox. Tur i oturen att det regnar och regnar så jag inte behöver ha så väldigt dåligt samvete för bröderna bus. Husse är på möte ikväll igen - det är en "sån" vecka den här veckan. Så innan jag landade vid datorn hemma blev det en promenad i alla fall.
Igår var det också föreningsverksamhet, PM till söktävling skulle ut. Det var bara det att det var rallylydnadstävling på klubben, så jag fick låna datorn mellan resultaträkningsinsatserna... Och så var vi ju tvungna att kolla på hemmaekipagen förståss. Vips så hade hela kvällen gått.
Och imorgon är det månadstävling. Jag är tävlingsledare för lydnaden, hej och hå. Kanske borde leta fram reglerna för trean och elit, för man kan ju ge sig den på att det dyker upp nåt sånt ekipage om jag inte har kollat reglerna?
I måndags morse höll jag på att få lätt spel - en större teknikkedja hade annons i Metro. En Nikon D80 för 6000 kr, inkl. objektiv... Nu var det bara det att butiken i fråga finns i Lund och dit skulle jag ju inte. Imorgon ska jag det, men då lär den vara slutsåld många gånger om. Suuuck. Och egentligen finns det andra saker jag borde prioritera nu istället för en kamera. T.ex. nya glasögon - när jag provade ut linser konstaterade optikern att jag inte riktigt ser 100% med glasögonen. Och vid närmare eftertanke har jag haft dem rätt många år nu. Typ... VÄLDIGT många år!
I övrigt känns det lite som att jag har fyrkantiga ögon just nu. Hela dagen framför datorn på jobbet (utom ett par timmar på eftermiddagen då jag faktiskt gick på ett möte och bara tog med mig papper o penna - hade satt igång en programinstallation...) och nu typ 2½ timme hemma. Det är agilitytävlings-PM som ska skickas ut, protokoll som ska skrivas, räkningar som ska betalas (det är ju den tiden i månaden) och lite allt möjligt annat jox. Tur i oturen att det regnar och regnar så jag inte behöver ha så väldigt dåligt samvete för bröderna bus. Husse är på möte ikväll igen - det är en "sån" vecka den här veckan. Så innan jag landade vid datorn hemma blev det en promenad i alla fall.
Igår var det också föreningsverksamhet, PM till söktävling skulle ut. Det var bara det att det var rallylydnadstävling på klubben, så jag fick låna datorn mellan resultaträkningsinsatserna... Och så var vi ju tvungna att kolla på hemmaekipagen förståss. Vips så hade hela kvällen gått.
Och imorgon är det månadstävling. Jag är tävlingsledare för lydnaden, hej och hå. Kanske borde leta fram reglerna för trean och elit, för man kan ju ge sig den på att det dyker upp nåt sånt ekipage om jag inte har kollat reglerna?
I måndags morse höll jag på att få lätt spel - en större teknikkedja hade annons i Metro. En Nikon D80 för 6000 kr, inkl. objektiv... Nu var det bara det att butiken i fråga finns i Lund och dit skulle jag ju inte. Imorgon ska jag det, men då lär den vara slutsåld många gånger om. Suuuck. Och egentligen finns det andra saker jag borde prioritera nu istället för en kamera. T.ex. nya glasögon - när jag provade ut linser konstaterade optikern att jag inte riktigt ser 100% med glasögonen. Och vid närmare eftertanke har jag haft dem rätt många år nu. Typ... VÄLDIGT många år!
måndag, augusti 25, 2008
Välrastade
... kan man nog kalla hundarna nu ikväll. B skulle på möte så han hade inte hunnit ta den vanliga promenaden med dem, alltså blev det mitt jobb. Sen kände jag att jag behövde jogga en sväng - ett kort, lätt pass, det är ju Tjejmilen på söndag så formen går det inte att göra mycket åt längre - och då fick bröderna bus hänga med då också. Som avslutning har vi nu gått den vanliga kvällspromenaden med grannarna.
Det är mycket på jobbet just nu som sagt, det är visserligen kul att det händer saker men det är lite tufft när ketchupflaskan plötsligt öppnas.
Igår hade vi en rätt lugn och behaglig söndag - en långpromenad i skogen med hundarna, lite pyssel i trädgården (jag rensade ogräs och gallrade i växthuset, B grävde upp vår egenhändigt odlade potatis och klippte gräset), lite städning och tvätt. Ibland undrar jag - de här människorna som verkar träna hund varje ledig minut och tävla varje helg - när hinner de med det här som jag brukar kalla "livsuppehållande åtgärder"? Ja, sånt som städning, tvätt, matlagning...
Tävlingsdj-ulen har satt klorna i mig efter den senaste veckan och jag har anmält mig till ytterligare några lydnads- och agilitytävlingar under hösten. Vi får se hur det går.
Det är mycket på jobbet just nu som sagt, det är visserligen kul att det händer saker men det är lite tufft när ketchupflaskan plötsligt öppnas.
Igår hade vi en rätt lugn och behaglig söndag - en långpromenad i skogen med hundarna, lite pyssel i trädgården (jag rensade ogräs och gallrade i växthuset, B grävde upp vår egenhändigt odlade potatis och klippte gräset), lite städning och tvätt. Ibland undrar jag - de här människorna som verkar träna hund varje ledig minut och tävla varje helg - när hinner de med det här som jag brukar kalla "livsuppehållande åtgärder"? Ja, sånt som städning, tvätt, matlagning...
Tävlingsdj-ulen har satt klorna i mig efter den senaste veckan och jag har anmält mig till ytterligare några lydnads- och agilitytävlingar under hösten. Vi får se hur det går.
lördag, augusti 23, 2008
Nära, nära...
För tredje gången på 1 vecka var jag idag väldigt nära... Den här gången var det mest "nära" hittills.
Jag och Hampus har idag varit i Trelleborg och tävlat agility. Hampus är ju inte direkt känd som en snabb och alert agilityhund - jag brukar få vara glad om jag kommer runt banan utan att bli diskad pga 3 vägringar! Vädret var inte direkt lysande heller, det regnade. Och regnade. Och regnade ännu mer.
Vi började med att titta på klubbkamraten M med H som tävlar i klass II. De gjorde 2 fina lopp men i det ena blev det tyvärr en rivning och en vägran och i det andra räckte inte tiden till den åtråvärda "pinnen", annars var de felfria och inom referenstiden.
För icke-agilitykunniga så finns det alltså en "referenstid" i agility, om man överskrider den så får man tidsfel (som i hästhoppning) - håller man på allt för länge blir man diskad. En viss procentuell andel av de startande får, om man är felfri, en sk "pinne". 3 pinnar = uppflyttning till nästa klass.
När klass II var klara och fått sina priser, så var det dags för vår banvandring. I ett sent skede bestämde jag mig för att frångå det jag kört med i ett antal år nu, att starta samtidigt med hunden, och faktiskt prova att köra en inkallningsstart. När det var vår tur så satte jag Hampe vid starten, sa stanna och gick därifrån. En av "grundreglerna" som jag fått mig inpräntat sen jag började med agility är: VÄND ALDRIG HUNDEN RYGGEN. Det gjorde jag. Jag tittade inte ens över axeln - det har ju aldrig i historien hänt att han inte suttit kvar i en start - snarare tvärtom, det brukar vara svårt att få fart på den här hunden. Döm om min förvåning när jag, i jämnhöjd med hinder 2, strax innan jag planerat att stanna och kalla in, ser i ögonvrån att - här kommer Hampus över hindren! Det var bara att köra på!! Och som vi körde på! Hej här går det undan och ett fint flyt - med undantag av att Hampe var nära att halka av balansen och ett litet stopp mellan slalom och däck där jag var otydlig med vart vi var på väg. Vi kom i mål felfria!! Jubel och hurrarop, detta hör ju verkligen inte till vanligheterna. Särskilt SNABBT gick det ju i och för sig inte, men som sagt - det flöt på bra och det hör inte till vanligheterna. Döm om min förvåning när resultatlistan kom upp och vi slutade på - 4:e plats, med sketna 1,53 tidsfel. Det var alltså 1,53 sekunder som skilde oss från en pinne! Och de 1,53 sekunderna var helt klart halket på balansen och strulet vid däcket... Samtidigt så förväntar jag mig ju inga pinnar, och tycker verkligen inte att vi har i klass II att göra (Ok, man ska ha 3 pinnar för att komma dit) så precis som i söndags är jag snarast glad åt det som gick bra, än grämer mig åt att det var "nära"!!
I hoppklassen började det lite osäkert, efter hinder 2 var det den "vanliga" Hampe som satte näsan i luften och började "tramsa rundor". Min egen teori är att jag inte var tillräckligt snabb på att kalla och därmed tala om vart han skulle - och när han inte ser något hinder efter det han nyss gjort, så blir han osäker och "stänger av". Vi lyckades dock komma "upp på banan igen" och efter ett trassligt slalom (hinder nr 4) blev det fart på springern! Jag tror aldrig jag har sett honom springa så fort på en agilitybana!! Det var precis som att regnet gav extra skjuts - ju fortare jag springer, desto fortare kommer jag tillbaka till min torra bil... Tyvärr missade han ingången till den böjda tunnel som var 3:e hindret från slutet och där någonstans drog belöningen utanför banan mer än att göra banan klar, så istället för att bråka tillbaka honom för att köra klart, bestämde jag mig för att bryta där, loppet hade varit så bra den biten så det kändes dumt att börja "tjafsa" och förstöra det positiva.
Klubbkamrat M som också tävlar i I:an med sin hund F, diskade sig i agilityklass och kom runt i hoppklass (dock med en del fel). Eftersom det var generösa prisbord så räckte även hennes 13:e placering till ett pris.
Man kan lugnt säga att det var en nöjd matte som körde hemåt igen. Det är onekligen mycket roligare att tävla när det går bra!!
Jag och Hampus har idag varit i Trelleborg och tävlat agility. Hampus är ju inte direkt känd som en snabb och alert agilityhund - jag brukar få vara glad om jag kommer runt banan utan att bli diskad pga 3 vägringar! Vädret var inte direkt lysande heller, det regnade. Och regnade. Och regnade ännu mer.
Vi började med att titta på klubbkamraten M med H som tävlar i klass II. De gjorde 2 fina lopp men i det ena blev det tyvärr en rivning och en vägran och i det andra räckte inte tiden till den åtråvärda "pinnen", annars var de felfria och inom referenstiden.
För icke-agilitykunniga så finns det alltså en "referenstid" i agility, om man överskrider den så får man tidsfel (som i hästhoppning) - håller man på allt för länge blir man diskad. En viss procentuell andel av de startande får, om man är felfri, en sk "pinne". 3 pinnar = uppflyttning till nästa klass.
När klass II var klara och fått sina priser, så var det dags för vår banvandring. I ett sent skede bestämde jag mig för att frångå det jag kört med i ett antal år nu, att starta samtidigt med hunden, och faktiskt prova att köra en inkallningsstart. När det var vår tur så satte jag Hampe vid starten, sa stanna och gick därifrån. En av "grundreglerna" som jag fått mig inpräntat sen jag började med agility är: VÄND ALDRIG HUNDEN RYGGEN. Det gjorde jag. Jag tittade inte ens över axeln - det har ju aldrig i historien hänt att han inte suttit kvar i en start - snarare tvärtom, det brukar vara svårt att få fart på den här hunden. Döm om min förvåning när jag, i jämnhöjd med hinder 2, strax innan jag planerat att stanna och kalla in, ser i ögonvrån att - här kommer Hampus över hindren! Det var bara att köra på!! Och som vi körde på! Hej här går det undan och ett fint flyt - med undantag av att Hampe var nära att halka av balansen och ett litet stopp mellan slalom och däck där jag var otydlig med vart vi var på väg. Vi kom i mål felfria!! Jubel och hurrarop, detta hör ju verkligen inte till vanligheterna. Särskilt SNABBT gick det ju i och för sig inte, men som sagt - det flöt på bra och det hör inte till vanligheterna. Döm om min förvåning när resultatlistan kom upp och vi slutade på - 4:e plats, med sketna 1,53 tidsfel. Det var alltså 1,53 sekunder som skilde oss från en pinne! Och de 1,53 sekunderna var helt klart halket på balansen och strulet vid däcket... Samtidigt så förväntar jag mig ju inga pinnar, och tycker verkligen inte att vi har i klass II att göra (Ok, man ska ha 3 pinnar för att komma dit) så precis som i söndags är jag snarast glad åt det som gick bra, än grämer mig åt att det var "nära"!!
I hoppklassen började det lite osäkert, efter hinder 2 var det den "vanliga" Hampe som satte näsan i luften och började "tramsa rundor". Min egen teori är att jag inte var tillräckligt snabb på att kalla och därmed tala om vart han skulle - och när han inte ser något hinder efter det han nyss gjort, så blir han osäker och "stänger av". Vi lyckades dock komma "upp på banan igen" och efter ett trassligt slalom (hinder nr 4) blev det fart på springern! Jag tror aldrig jag har sett honom springa så fort på en agilitybana!! Det var precis som att regnet gav extra skjuts - ju fortare jag springer, desto fortare kommer jag tillbaka till min torra bil... Tyvärr missade han ingången till den böjda tunnel som var 3:e hindret från slutet och där någonstans drog belöningen utanför banan mer än att göra banan klar, så istället för att bråka tillbaka honom för att köra klart, bestämde jag mig för att bryta där, loppet hade varit så bra den biten så det kändes dumt att börja "tjafsa" och förstöra det positiva.
Klubbkamrat M som också tävlar i I:an med sin hund F, diskade sig i agilityklass och kom runt i hoppklass (dock med en del fel). Eftersom det var generösa prisbord så räckte även hennes 13:e placering till ett pris.
Man kan lugnt säga att det var en nöjd matte som körde hemåt igen. Det är onekligen mycket roligare att tävla när det går bra!!
fredag, augusti 22, 2008
Dikt och verklighet
Apropå det där med att jag ibland funderat på att skriva en bok, så har det den senaste tiden hänt en del saker här i krokarna som onekligen satt fantasin i rullning.
Idag när jag körde hem från jobbet så passerade jag den här olycksplatsen, förmodligen ganska kort efter att detta inträffat. Otäckt, men min märkliga hjärna började genast fundera i banorna - om detta varit en deckare, hade det här varit en bra "upptakt"... Eller det som hände förra fredagen, också som hämtat ur inledningen till en "Wallander" eller liknande!
Dessutom har jag konastaterat att min hjärna nog fått en överdos av just deckare under sommaren. Det har nog blivit lite mycket Camilla Läckberg, Arne Dahl och Morden i Midsomer. Jag har flera morgnar vaknat med de mest märkliga historier i huvudet. Just nu försöker jag avhjälpa detta genom att läsa en "icke-deckare": Flyga Drake. Jag tror jag får återkomma om den, inte för att jag brukar ägna mig åt bokrecensioner men ändå.
Idag när jag körde hem från jobbet så passerade jag den här olycksplatsen, förmodligen ganska kort efter att detta inträffat. Otäckt, men min märkliga hjärna började genast fundera i banorna - om detta varit en deckare, hade det här varit en bra "upptakt"... Eller det som hände förra fredagen, också som hämtat ur inledningen till en "Wallander" eller liknande!
Dessutom har jag konastaterat att min hjärna nog fått en överdos av just deckare under sommaren. Det har nog blivit lite mycket Camilla Läckberg, Arne Dahl och Morden i Midsomer. Jag har flera morgnar vaknat med de mest märkliga historier i huvudet. Just nu försöker jag avhjälpa detta genom att läsa en "icke-deckare": Flyga Drake. Jag tror jag får återkomma om den, inte för att jag brukar ägna mig åt bokrecensioner men ändå.
Nähä...
... det bidde ingen OS-medalj på K-1 1000 meter. Tyvärr har jag inte sett loppet men av tiderna att döma var det inte ens nära.
Men allvarligt - Sverige har 9 miljoner invånare. Kina har över en miljard. Inte är det då så konstigt att de tar fler medaljer?! Samma sak med USA - hur många fler är inte dom än vi är här uppe i en avkrok...
Åter till jobbet!
Men allvarligt - Sverige har 9 miljoner invånare. Kina har över en miljard. Inte är det då så konstigt att de tar fler medaljer?! Samma sak med USA - hur många fler är inte dom än vi är här uppe i en avkrok...
Åter till jobbet!
tisdag, augusti 19, 2008
Ordningen återställd
Idag har husse lämnat skogen och åkt på distriktsmöte istället, så nu har jag hundar igen! Själv var jag i Malmö på möte hela eftermiddagen och kom hem lagom till halvsju och direkt ut med jyckarna på en promenad. Kvällens instruktörsmöte hade vi redan lämnat återbud till - man kan inte vara på flera ställen samtidigt.
Lustigt så många kommentarer det blev igår helt plötsligt. Hm. Får nog försöka komma med mer filosofiska funderingar??
I lördags kväll (tror jag det var) hade jag tvn på som bakgrundsskval medan jag satt vid datorn. Det var då någon slags dokumentär där man utgått från en sida med "nygifta" i en dagstidning - och sen följt upp vad som hände sen. Nu, 25 år senare, fanns allt från fortfarande lyckligt gifta till änkor. En rätt intressant idé kan jag tycka - det var ju verkligen "vanliga människor" som var rätt så slumpvis utvalda!
Just nu har jag, rent jobbmässigt, ett klart överskott på uppgifter. Men det är bara att bita ihop och försöka "beta av" dessa efterhand. Ingen idé att hetsa upp sig. Lite märkligt bara att allt måste komma samtidigt?!
Lustigt så många kommentarer det blev igår helt plötsligt. Hm. Får nog försöka komma med mer filosofiska funderingar??
I lördags kväll (tror jag det var) hade jag tvn på som bakgrundsskval medan jag satt vid datorn. Det var då någon slags dokumentär där man utgått från en sida med "nygifta" i en dagstidning - och sen följt upp vad som hände sen. Nu, 25 år senare, fanns allt från fortfarande lyckligt gifta till änkor. En rätt intressant idé kan jag tycka - det var ju verkligen "vanliga människor" som var rätt så slumpvis utvalda!
Just nu har jag, rent jobbmässigt, ett klart överskott på uppgifter. Men det är bara att bita ihop och försöka "beta av" dessa efterhand. Ingen idé att hetsa upp sig. Lite märkligt bara att allt måste komma samtidigt?!
måndag, augusti 18, 2008
Vad gör...
... människor som inte har hund (eller är föreningsaktiva) egentligen??
Husse har nu lånat med sig även Hampus till skogs, som "maskot". Otto är ju med som eftersökshund ("vid behov") eftersom man inte får släppa hund förrän 1 oktober i jaktsammanhang. Man kan säga att det står typ 3-0 till rådjuren, om jag har förstått rapporterna rätt så har de knappt ens sett några djur. Och då har vi ändå sett flera vid andra tillfällen, så dom finns!
Detta betyder att jag är helt ensam hemma. Och vad gör man?? Ut och "torrgå" i regnet känns inte så kul! Springa är inte att tänka på med den träningsvärk jag har (en promenad är nog vad jag skulle behöva egentligen, får se om vädret blir lite bättre).
Nåja, som föreningsmänniska har jag ju alltid lite småplock att pyssla med, så det ger sig nog. Eller så får jag dra fram strykbrädan. Det har stått på "att-göra-listan" ett tag nu och högen börjar växa...
Husse har nu lånat med sig även Hampus till skogs, som "maskot". Otto är ju med som eftersökshund ("vid behov") eftersom man inte får släppa hund förrän 1 oktober i jaktsammanhang. Man kan säga att det står typ 3-0 till rådjuren, om jag har förstått rapporterna rätt så har de knappt ens sett några djur. Och då har vi ändå sett flera vid andra tillfällen, så dom finns!
Detta betyder att jag är helt ensam hemma. Och vad gör man?? Ut och "torrgå" i regnet känns inte så kul! Springa är inte att tänka på med den träningsvärk jag har (en promenad är nog vad jag skulle behöva egentligen, får se om vädret blir lite bättre).
Nåja, som föreningsmänniska har jag ju alltid lite småplock att pyssla med, så det ger sig nog. Eller så får jag dra fram strykbrädan. Det har stått på "att-göra-listan" ett tag nu och högen börjar växa...
söndag, augusti 17, 2008
Personbästa nr 2
Idag var det dags för lydnadstävling igen. Den här gången åkte jag och Hampe till "grannklubben" (eller ja, en av grannklubbarna får man väl säga då det finns ett antal brukshundklubbar i närområdet). Vi har varit där några gånger tidigare, domaren för dagen kom från min egen klubb, vädret var "perfekt" för hundtävlingar - mulet och 18 grader. Jag börjar misstänka att det här med de "yttre omständigheterna" påverkar mig nästan lika mycket som min hund. Att jag känner mig hyfsat "trygg" med omgivningen bör ju rimligtvis spilla av sig på Hampe?!
Det började mindre bra med att jag drog startnr 13. Jag har inget emot talet 13, däremot gillar jag inte att starta sent. Men det är bara att gilla läget.
Under platsliggningen kom plötsligt en klubbkamrat till en av mina medtävlande och upplyste denna om att "din hund sitter... nu står han... nu smyger han hitåt". Vetskapen om att detta var hunden bredvid Hampus, var ju inte så kul. Enligt domare I hade dock Hampe legat fint och inte brytt sig alls. Jag tyckte dock att han såg lite förbryllad ut när jag kom tillbaka - "matte, den hunden gick, varför gjorde den det" ungefär.
Efter väntan, väntan och väntan, så var det vår tur. Jag försöker ju att låta Hampus sitta i bilen så länge som möjligt. Att hålla på och värma upp för länge, brukar bara göra honom trött. Nu blev det kanske lite för lite istället, för när han kom ut ur bilen var han JÄTTEnödig vilket jag inte riktigt räknat med (jag hade ju rastat innan vi körde hemifrån) och det snodde lite tid från uppvärmningen. Stressmagade hund... Jag vet inte om det är frånvaron av husse och Otto här hemma, som gör att han är lite upprörd?
Nåväl, det är ju alltid skönt att starta med betyg 10 på platsen och resten blev ömsom vin, ömsom vatten. Så här tyckte domaren - och mina egna reflektioner inom parantes...
Fritt följ: 6, dk, tempot, slarv i 1:a halten, långt ut i språng (ja det var INTE bra, ffa inte i början, han var inte "med" riktigt, men som sagt - uppvärmningen var inte optimal)
Läggande: 8, seg i framföringssträckan, bra lägg (det dåliga fotgåendet hänger kvar...)
Inkallande med ställande: 5, dk, seg sista bit (klämmer hellre på ett dk och får stopp på honom... sen blev ingången därefter - lååångsamt lååångsamt...)
Sändande med ställande "rutan": 9, vänd i stå (HURRA!!! Min dag var härmed räddad - för första gången på tävling gick han rakt in i rutan!!!)
Apportering: 6, dk (det var en tunn kommentar - det som hände var att H funderade på att hälsa på tävlingsledaren och tog en lov åt hans håll. Nej- apport, vrålade jag. Då sprang han glatt ut, tog apporten och galopperade glatt in med den! Ett riktigt bra utförande om vi bortser från det där tjafset på utvägen)
Fritt hopp över hinder: 9, tempo i sitt (japp, det var fasligt vad trög han var på att sätta sig idag...)
Fjärrdirigering: 7, dk, tempo (fick klämma på ett extra "sitt upp" i första skiftet - som vanligt, och så är han ju inte hunden som "studsar" upp och ner, men han gjorde det han skulle).
Helhetsintryck: 9 (vi lyfter på hatten och tackar!)
Summa: 156 poäng! All time high med nu gällande regler!! Och i ärlighetens namn, jag har lättare att glädja mig åt 156 just nu, än om jag fått 159 eller 159,5 (för ev. icke-hundkunniga läsare, så går det en "magisk gräns" vid 160, av 200 möjliga, då får man tävla i nästa klass, om man vill). Vi har nu uppnått det jag länge haft som mål - betyg på alla moment!!
OK, egentligen har vi, för ett antal år sedan, med det gamla reglementet, fått ihop 164,5 poäng. Jag tyckte dock att det var lite "tur" inblandat den gången, och vill gärna känna att det "sitter" flera gånger innan jag ger mig på nästa klass. Och med tanke på hur det har sett ut efter den gången, så har det ju varit ett korrekt beslut. Nu börjar jag dock fundera på var jag kan hitta nästa tävling!
Lite (rätt mycket) sliten i kroppen sen igår är jag också. Har ont på de mest märkliga ställen. Benen förstår jag - men axlar och nacke?!
Efter tävlingen stack i alla fall jag och Hampe till skogs och tog en promenad, det var nog ungefär vad mina muskler klarade.
Eftersom husse inte är hemma så blir det vitlöksfrossa... Ikväll ska jag äta Chicken Tikka Masala (fusk, på mix, men ändå).
Kul var att klubbkamrat J var på plats som publik och hejjaklack. Jag försöker låta bli att titta på betygen - men när man hör applåder så brukar det ju betyda ett betyg på lite högre nivå! Tack även till träningskamrat B som har slitit med Rutan med oss den senaste tiden. Nu ska vi bara putsa till resterande moment också!
Det började mindre bra med att jag drog startnr 13. Jag har inget emot talet 13, däremot gillar jag inte att starta sent. Men det är bara att gilla läget.
Under platsliggningen kom plötsligt en klubbkamrat till en av mina medtävlande och upplyste denna om att "din hund sitter... nu står han... nu smyger han hitåt". Vetskapen om att detta var hunden bredvid Hampus, var ju inte så kul. Enligt domare I hade dock Hampe legat fint och inte brytt sig alls. Jag tyckte dock att han såg lite förbryllad ut när jag kom tillbaka - "matte, den hunden gick, varför gjorde den det" ungefär.
Efter väntan, väntan och väntan, så var det vår tur. Jag försöker ju att låta Hampus sitta i bilen så länge som möjligt. Att hålla på och värma upp för länge, brukar bara göra honom trött. Nu blev det kanske lite för lite istället, för när han kom ut ur bilen var han JÄTTEnödig vilket jag inte riktigt räknat med (jag hade ju rastat innan vi körde hemifrån) och det snodde lite tid från uppvärmningen. Stressmagade hund... Jag vet inte om det är frånvaron av husse och Otto här hemma, som gör att han är lite upprörd?
Nåväl, det är ju alltid skönt att starta med betyg 10 på platsen och resten blev ömsom vin, ömsom vatten. Så här tyckte domaren - och mina egna reflektioner inom parantes...
Fritt följ: 6, dk, tempot, slarv i 1:a halten, långt ut i språng (ja det var INTE bra, ffa inte i början, han var inte "med" riktigt, men som sagt - uppvärmningen var inte optimal)
Läggande: 8, seg i framföringssträckan, bra lägg (det dåliga fotgåendet hänger kvar...)
Inkallande med ställande: 5, dk, seg sista bit (klämmer hellre på ett dk och får stopp på honom... sen blev ingången därefter - lååångsamt lååångsamt...)
Sändande med ställande "rutan": 9, vänd i stå (HURRA!!! Min dag var härmed räddad - för första gången på tävling gick han rakt in i rutan!!!)
Apportering: 6, dk (det var en tunn kommentar - det som hände var att H funderade på att hälsa på tävlingsledaren och tog en lov åt hans håll. Nej- apport, vrålade jag. Då sprang han glatt ut, tog apporten och galopperade glatt in med den! Ett riktigt bra utförande om vi bortser från det där tjafset på utvägen)
Fritt hopp över hinder: 9, tempo i sitt (japp, det var fasligt vad trög han var på att sätta sig idag...)
Fjärrdirigering: 7, dk, tempo (fick klämma på ett extra "sitt upp" i första skiftet - som vanligt, och så är han ju inte hunden som "studsar" upp och ner, men han gjorde det han skulle).
Helhetsintryck: 9 (vi lyfter på hatten och tackar!)
Summa: 156 poäng! All time high med nu gällande regler!! Och i ärlighetens namn, jag har lättare att glädja mig åt 156 just nu, än om jag fått 159 eller 159,5 (för ev. icke-hundkunniga läsare, så går det en "magisk gräns" vid 160, av 200 möjliga, då får man tävla i nästa klass, om man vill). Vi har nu uppnått det jag länge haft som mål - betyg på alla moment!!
OK, egentligen har vi, för ett antal år sedan, med det gamla reglementet, fått ihop 164,5 poäng. Jag tyckte dock att det var lite "tur" inblandat den gången, och vill gärna känna att det "sitter" flera gånger innan jag ger mig på nästa klass. Och med tanke på hur det har sett ut efter den gången, så har det ju varit ett korrekt beslut. Nu börjar jag dock fundera på var jag kan hitta nästa tävling!
Lite (rätt mycket) sliten i kroppen sen igår är jag också. Har ont på de mest märkliga ställen. Benen förstår jag - men axlar och nacke?!
Efter tävlingen stack i alla fall jag och Hampe till skogs och tog en promenad, det var nog ungefär vad mina muskler klarade.
Eftersom husse inte är hemma så blir det vitlöksfrossa... Ikväll ska jag äta Chicken Tikka Masala (fusk, på mix, men ändå).
Kul var att klubbkamrat J var på plats som publik och hejjaklack. Jag försöker låta bli att titta på betygen - men när man hör applåder så brukar det ju betyda ett betyg på lite högre nivå! Tack även till träningskamrat B som har slitit med Rutan med oss den senaste tiden. Nu ska vi bara putsa till resterande moment också!
lördag, augusti 16, 2008
Självplågeri?!
Jodå, husse och hundarna kom hem till slut. Och idag har bockjakten börjat (smyg/vakjakt på råbock) så vid 3-tiden i natt stack husse och Otto till skogs. Några timmar senare vaknade jag och Hampus, tog en promenad och jag åt en stadig frukost innan jag satte mig i bilen och körde till Halmstad. Utan hund, för nu var det dags för löptävling. En mil - "Prinsens minne". Tanken var att "testa formen" lite inför Tjejmilen om 2 veckor - och allra helst pressa mig i mål under de magiska 55 minutrarna, som är kvalgränsen för startgrupp 1 på Tjejmilen. Det var ett något mindre lopp det här - totalt, damer och herrar, mil och halvmara, var det 1000 startande/anmälda. Exakt hur många som var med i respektive klass vet jag inte, men jag kan ju säga att trängseln var helt annorlunda mot Tjejmilen med 3000 i varje startgrupp. Här var det största problemet den grind som alla måste passera ut från området - och det par, som nog hade hållit varandra handen om de kunnat... Hallå, man måste inte springa bredvid varandra när det finns andra som springer snabbare och vill komma förbi. Ja - banan var ganska smal bitvis!
Jag hade bestämt mig för att göra precis tvärtemot vad arrangörerna alltid rekommenderar och gå ut HÅRT. Se hur långt det skulle hålla... Vid 1 km så klockade jag mig själv för ca 5.10 - för att klara 55 min på milen så måste snittfarten vara 5½ min per km. Vid 2 km låg jag på 10.30 - fortfarande helt OK alltså. Även vid 3 km så hade jag 55-min tempo. Sen kom vätskekontrollen. Och jag tappade fart. Hade väldiga problem rent "mentalt" också mellan 3 och 4 km. "Det kommer aldrig att gå"... Fick övergå till att försöka peppa mig själv - det är bra att klara milen på under timmen!! Vid 4 km fick jag "häng" på 3 tjejer från Findus (tack för hjälpen!!) som höll ett lagomt tempo, så jag höll ihop med dem och "växeldrog" lite fram till ca 7,5 km. Där fick jag plötsligt nya krafter och hakade på ett par killar istället - fram till 1,5 km kvar. Där insåg jag att det gick liiite för fort och släppte dem. Hamnade istället jämsides med en tjej från Halmstad mäklarbyrå eller nåt ditåt (praktiskt med dessa företagslöpare med tröjor med firmatryck), när det var ca 500 m kvar konstaterade hon att "nu har vi inte långt kvar". Plötsligt var det en liten "upphöjning" i asfalten - jag satte foten precis på "toppen" och sekunden efter hör jag hur min nyfunna kamrat dråsar i backen. Det fanns ju funktionärer runt omkring så jag fortsatte. Kort efter mig i målfållan dök hon upp och hade klarat sig skapligt visade det sig. Skönt.
Min tid i mål blev till slut 57,28 minuter och det får jag ju verkligen vara nöjd med!! Allt under timmen är bra, det var ju målet på Tjejmilen ifjol - som jag då missade med 25 sekunder. Det var onekligen bättre förutsättningar för att göra en bra tid på ett sånt här "mindre" lopp, än på jättetillställningen om 2 veckor.
Helt klart tog jag ut mig ordentligt - väl hemma slocknade jag ganska snabbt på soffan till OS-sändningarna...
Lite kan man ju fundera på - varför gör jag såna här saker?! Den där kilometern mellan 3 och 4 var verkligen tung... Men så är det den där drivkraften att "ha klarat det". Lite knäpp är jag väl. Och så är det ju det här men att jag behöver ha ett mål för min träning.
Jag hade bestämt mig för att göra precis tvärtemot vad arrangörerna alltid rekommenderar och gå ut HÅRT. Se hur långt det skulle hålla... Vid 1 km så klockade jag mig själv för ca 5.10 - för att klara 55 min på milen så måste snittfarten vara 5½ min per km. Vid 2 km låg jag på 10.30 - fortfarande helt OK alltså. Även vid 3 km så hade jag 55-min tempo. Sen kom vätskekontrollen. Och jag tappade fart. Hade väldiga problem rent "mentalt" också mellan 3 och 4 km. "Det kommer aldrig att gå"... Fick övergå till att försöka peppa mig själv - det är bra att klara milen på under timmen!! Vid 4 km fick jag "häng" på 3 tjejer från Findus (tack för hjälpen!!) som höll ett lagomt tempo, så jag höll ihop med dem och "växeldrog" lite fram till ca 7,5 km. Där fick jag plötsligt nya krafter och hakade på ett par killar istället - fram till 1,5 km kvar. Där insåg jag att det gick liiite för fort och släppte dem. Hamnade istället jämsides med en tjej från Halmstad mäklarbyrå eller nåt ditåt (praktiskt med dessa företagslöpare med tröjor med firmatryck), när det var ca 500 m kvar konstaterade hon att "nu har vi inte långt kvar". Plötsligt var det en liten "upphöjning" i asfalten - jag satte foten precis på "toppen" och sekunden efter hör jag hur min nyfunna kamrat dråsar i backen. Det fanns ju funktionärer runt omkring så jag fortsatte. Kort efter mig i målfållan dök hon upp och hade klarat sig skapligt visade det sig. Skönt.
Min tid i mål blev till slut 57,28 minuter och det får jag ju verkligen vara nöjd med!! Allt under timmen är bra, det var ju målet på Tjejmilen ifjol - som jag då missade med 25 sekunder. Det var onekligen bättre förutsättningar för att göra en bra tid på ett sånt här "mindre" lopp, än på jättetillställningen om 2 veckor.
Helt klart tog jag ut mig ordentligt - väl hemma slocknade jag ganska snabbt på soffan till OS-sändningarna...
Lite kan man ju fundera på - varför gör jag såna här saker?! Den där kilometern mellan 3 och 4 var verkligen tung... Men så är det den där drivkraften att "ha klarat det". Lite knäpp är jag väl. Och så är det ju det här men att jag behöver ha ett mål för min träning.
torsdag, augusti 14, 2008
Ensam hemma?!
Just nu känns det lite märkligt. Vi körde ut på klubben nu ikväll, jag mest för att plocka åt mig fler inbetalningar och prata med tävlingsledaren inför agilitytävlingen. Hampus "får" inte träna så mycket nu eftersom vi ska tävla på söndag. Han brukar vara mer alert om han inte gjort så mycket några dagar...
Från klubben for jag vidare till Perstorp där jag, ordförande och kassör skulle vara med på en stipendieutdelning - vi har fått lite extra slantar till klubben.
Vi körde alltså med 2 bilar - och jag har hunnit hem men B och hundarna lyser med sin frånvaro. Med tanke på att det alltid varit B som haft synpunkter, framför allt under den period då han inte hade någon egen hund att träna, på att jag inte behövde "bygga bo på klubben" så börjar jag onekligen undra var han blivit av. Mobilen ligger här hemma och det är tveksamt om det är nån idé att ringa till klubbstugan...
Lite tomt är det...!
Från klubben for jag vidare till Perstorp där jag, ordförande och kassör skulle vara med på en stipendieutdelning - vi har fått lite extra slantar till klubben.
Vi körde alltså med 2 bilar - och jag har hunnit hem men B och hundarna lyser med sin frånvaro. Med tanke på att det alltid varit B som haft synpunkter, framför allt under den period då han inte hade någon egen hund att träna, på att jag inte behövde "bygga bo på klubben" så börjar jag onekligen undra var han blivit av. Mobilen ligger här hemma och det är tveksamt om det är nån idé att ringa till klubbstugan...
Lite tomt är det...!
onsdag, augusti 13, 2008
Komfortfart?
Efter jobbet drog jag på mig springskorna och tog med Otto på en runda. Det blev vad jag skulle kalla "komfortfart" dvs inte alltför högt tempo men heller inte allt för sakta. Lyckades precis hinna hem före regnet!
Det var...
...väl ungefär det jag misstänkte, det som den "viktiga informationen om organisationen" handlade om.
http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=18173&epslanguage=SV
Så - nu vet alla var jag jobbar...
http://www.skanetrafiken.se/templates/InformationPage.aspx?id=18173&epslanguage=SV
Så - nu vet alla var jag jobbar...
Bra genrep?!
Igår var det dags för ett träningspass med B&B igen. Vi började med att köra igenom hela programmet i lydnadstvåan med Hampus - med belöningar på lämpliga ställen. Han ska inte tro att det inte kan "komma nåt" bara för att någon står och kommenderar! Och ser man på - det gick riktigt bra, jag kände mig nöjd. Han t.o.m tjuvstartade på apporteringen!! Nu återstår att se hur det går på tävlingen på söndag. Håll gärna en tumme mellan 9.15 och 11.30 ungefär...
Även Bs hund B börjar bli "hyfsat" klar för tvåan, de flesta momenten sitter "nästan" men det behövs lite "puts" och det ska vi väl kunna hjälpas åt att få till!
Jag körde även lite med Otto - linförighet/fritt följ, läggande och inkallning. Han gjorde ta mig katten en 10-mässig inkallning, komplett med ingång och allt! Klämde även på en platsliggning på ca 1½ minut där jag gick in och belönade lugnt och stilla med en godbit efter första minuten. Rörde mig även lite som störning, inga problem.
Passade även på att fiska upp ett antal kopior på inbetalningar till agilitytävlingen och registrera in ytterligare ekipage när jag kom hem.
Idag bär det till Lund. Det är ett kringresande jobb jag har, ibland...
Även Bs hund B börjar bli "hyfsat" klar för tvåan, de flesta momenten sitter "nästan" men det behövs lite "puts" och det ska vi väl kunna hjälpas åt att få till!
Jag körde även lite med Otto - linförighet/fritt följ, läggande och inkallning. Han gjorde ta mig katten en 10-mässig inkallning, komplett med ingång och allt! Klämde även på en platsliggning på ca 1½ minut där jag gick in och belönade lugnt och stilla med en godbit efter första minuten. Rörde mig även lite som störning, inga problem.
Passade även på att fiska upp ett antal kopior på inbetalningar till agilitytävlingen och registrera in ytterligare ekipage när jag kom hem.
Idag bär det till Lund. Det är ett kringresande jobb jag har, ibland...
tisdag, augusti 12, 2008
Kommunikation är svårt
Strax innan det var dags att gå hem från jobbet ramlade det in ett mail från högste chefen - och ibland kan jag inte låta bli att fundera på hur man tänker... Budskapet var i alla fall i princip att imorgon kommer vi att få viktig information i en viktig fråga. HUR mycket spekulation skapar inte detta bland medarbetarna, tro? Jag inser ju att man på något vis måste "bjuda in" till informationsmötet men det här kändes lite väl kryptiskt!
Plötsligt stannar världen till...
Imorse på tåget till jobbet läste jag i Metro en kort notis om att Agneta Bolme Börjefors avlidit, vid 67 års ålder. Det är inte så länge sedan en annan TV-profil, som inte heller var särskilt "gammal", lämnade jordelivet (Ingela Agardh). Det händer även att jag skummar igenom dödsannonserna i tidningen - jag känner ju inte SÅ många i mina nuvarande hemtrakter, men faktum är att det var på det viset jag blev varse att en fd kursdeltagare hade somnat in. Inte hunden alltså utan hundägaren. Som inte heller var särskilt "gammal". Med tanke på att min mamma är 66 år och min pappa 64, så drar jag lite efter andan i de här situationerna. Visst, det handlar ofta om cancer eller andra sjukdomar, men ingen av mina föräldrar är "kärnfrisk" har det visat sig de senaste 2-3 åren. Nu var visserligen min mormor av segt virke och blev nästan 89 år, farmor var svindlande nära sin 85 års dag när hennes kropp gav upp. Samtidigt så vet vi ju alla att världen är full av risker (det enda vi kan vara säkra på i livet är att det någon gång tar slut) - det kan komma någon blådåre och köra rakt in i min bil när jag kör till och från stationen...
Över till ett inte fullt så tungt ämne:
Ett litet "mysterium" i universum drabbades jag av i helgen också - har glömt att berätta detta tidigare. I fredags hade jag lite kort om tid när jag skulle iväg hemifrån så jag svepte ihop håret i en tofs och slängde ner hårborsten i ryggsäcken för att åtgärda barret vid ankomsten till jobbet. I lördags började jag leta efter borsten i ryggsäcken. Hittade den INTE!! Jaha, tänkte jag, jag la den väl ifrån mig på jobbet. Letade fram en "reservborste" och klarade helgen på så sätt. Igår när jag kom till jobbet konstaterade jag - ingen borste. En stund senare grävde jag i ryggsäcken efter något. Vad hittade jag...? En hårborste. Är det NÅGON som kan förklara varifrån den kom?!
Över till ett inte fullt så tungt ämne:
Ett litet "mysterium" i universum drabbades jag av i helgen också - har glömt att berätta detta tidigare. I fredags hade jag lite kort om tid när jag skulle iväg hemifrån så jag svepte ihop håret i en tofs och slängde ner hårborsten i ryggsäcken för att åtgärda barret vid ankomsten till jobbet. I lördags började jag leta efter borsten i ryggsäcken. Hittade den INTE!! Jaha, tänkte jag, jag la den väl ifrån mig på jobbet. Letade fram en "reservborste" och klarade helgen på så sätt. Igår när jag kom till jobbet konstaterade jag - ingen borste. En stund senare grävde jag i ryggsäcken efter något. Vad hittade jag...? En hårborste. Är det NÅGON som kan förklara varifrån den kom?!
måndag, augusti 11, 2008
Det bidde...
... inget löp-pass idag när jag kom hem från jobbet. B skulle dra till skogs och snickra på ett jakttorn, så han föreslog att jag skulle följa med och ta en rejäl skogsprommis med bröderna bus istället. Tja, det blir ju motion det också. Fast kanske inte i den intensitet jag skulle behöva om jag ska klara mitt tänkta mål på Tjejmilen i slutet av månaden. Det var i alla fall härligt att komma ut i den "riktiga" skogen tyckte nog både jag och grabbarna. Även om de tyckte att det var ett j-a otyg att de måste vara i koppel. Jag vågar inte ha Otto lös "hur som helst" och ska han vara kopplad är det lika bra att ha Hampus kopplad också.
Ang. snigeljakt (kommentarer till mitt förra inlägg) så behöver man bara läsa vilket trädgårdsforum som helst för att inse att jaktlicens utdelas per automatik till den som är drabbad av mördarsniglar, för i stort sett vilket vapen som helst. Sekatör, trädgårdsspade, tång och kokande vatten... Den dagen man börjar jaga sniglar med hagelbössa, då kan jag nog engagera B i detta projekt också! Rent generellt har vi dock klarat oss bättre i år än på länge, vi har hunnit skörda både spenat och sallad innan sniglarna satte tänderna i den, det har inte gått de senaste 2 åren i alla fall... Och förresten så hjälpte nog Simba till en del innan dess också. Med att äta upp odlingarna innan vi hann skörda, alltså. Han slet ju t.o.m upp salladen med rötterna och mumsade i sig! Vi har faktiskt övervägt myskankor, hade t.o.m utverkat löfte om att få inkvartera dem hos en av Bs jaktkompisar över vintern, men sen var det ju det här med hundarna. Och - vad lämnar ankorna efter sig, när de har ätit sniglarna... Troligen nåt "äckligt" som hundarna mumsar i sig eller rullar sig i!! Nä... vi avskrev den idén!
Ang. snigeljakt (kommentarer till mitt förra inlägg) så behöver man bara läsa vilket trädgårdsforum som helst för att inse att jaktlicens utdelas per automatik till den som är drabbad av mördarsniglar, för i stort sett vilket vapen som helst. Sekatör, trädgårdsspade, tång och kokande vatten... Den dagen man börjar jaga sniglar med hagelbössa, då kan jag nog engagera B i detta projekt också! Rent generellt har vi dock klarat oss bättre i år än på länge, vi har hunnit skörda både spenat och sallad innan sniglarna satte tänderna i den, det har inte gått de senaste 2 åren i alla fall... Och förresten så hjälpte nog Simba till en del innan dess också. Med att äta upp odlingarna innan vi hann skörda, alltså. Han slet ju t.o.m upp salladen med rötterna och mumsade i sig! Vi har faktiskt övervägt myskankor, hade t.o.m utverkat löfte om att få inkvartera dem hos en av Bs jaktkompisar över vintern, men sen var det ju det här med hundarna. Och - vad lämnar ankorna efter sig, när de har ätit sniglarna... Troligen nåt "äckligt" som hundarna mumsar i sig eller rullar sig i!! Nä... vi avskrev den idén!
Var kommer allt vatten ifrån?
Imorse tömde jag ytterligare 17 mm ur regnmätaren från det senaste dygnet. Det börjar bli rätt tjatigt det här!
Hann få en maskin tvätt torr i lördags, resten hade blåst ur "lite grann" när jag räddade in det till torkställningen i vardagsrummet. Sen dess har det regnat... Till igår kväll när det började spricka upp lite, lite.
Vi fick igår besök av M & J - lite fika, allmänt hundsnack och lite föreningsjobb. Jag hade provbakat ett recept på en kaka med rabarber i, det blev bara hälften så mkt rabarber som det skulle varit men det gick bra ändå.
Sniglarna har börjat frodas i vätan, imorse hittade jag en som mumsade på spenaten. Dock har jag noterat att den rödaktiga salladen verkar få vara ifred. Den är ju lite beskare i smaken så den kanske inte passar slemkräken?! Dags att gå på jakt, tror jag bestämt!
Hann få en maskin tvätt torr i lördags, resten hade blåst ur "lite grann" när jag räddade in det till torkställningen i vardagsrummet. Sen dess har det regnat... Till igår kväll när det började spricka upp lite, lite.
Vi fick igår besök av M & J - lite fika, allmänt hundsnack och lite föreningsjobb. Jag hade provbakat ett recept på en kaka med rabarber i, det blev bara hälften så mkt rabarber som det skulle varit men det gick bra ändå.
Sniglarna har börjat frodas i vätan, imorse hittade jag en som mumsade på spenaten. Dock har jag noterat att den rödaktiga salladen verkar få vara ifred. Den är ju lite beskare i smaken så den kanske inte passar slemkräken?! Dags att gå på jakt, tror jag bestämt!
lördag, augusti 09, 2008
En alldeles vanlig lördag?
OK, jag kanske formulerade mig otydligt i förra inlägget. Tanken var aldrig att allt det som kom upp på listan skulle göras igår kväll - snarare under kvällen och helgen...
Idag har det i alla fall städats här hemma så dammsugningspunkten är struken. Dammat har jag också gjort, i alla fall en del... Det är märkligt så mycket damm 2 människor och 2 hundar kan alstra?! Tvätten är också ihopvikt och ska förpassas in till lådor och hyllor.
Vädret har varit något varierat under dagen men en rejäl hundpromenad lyckades vi klämma in - lagom innan skurarna började dra in! Fick t.o.m en maskin tvätt torr...
Idag har det i alla fall städats här hemma så dammsugningspunkten är struken. Dammat har jag också gjort, i alla fall en del... Det är märkligt så mycket damm 2 människor och 2 hundar kan alstra?! Tvätten är också ihopvikt och ska förpassas in till lådor och hyllor.
Vädret har varit något varierat under dagen men en rejäl hundpromenad lyckades vi klämma in - lagom innan skurarna började dra in! Fick t.o.m en maskin tvätt torr...
fredag, augusti 08, 2008
Att ta tag i...
Just nu har jag rätt många saker på "att göra-listan". Som för ögonblicket inte ens är en lista, så jag får nog ta och skriva en. Jag gillar att bocka av på listor!
Först på dagens (oskrivna) lista stod "hundpromenad". Den är genomförd, i regn. Nu har det börjat hålla upp igen och nästa punkt blir nu "springa i ca 60 min". På med skorna och ut med mig, seså!!
Ytterligare punkter:
Bocka av betalningar och registrera anmälningar till agilitytävlingen.
Vika tvätt.
Stryka.
Dammsuga och torka golv.
Damma.
Jobba vidare med remissförslaget till regelrevidering i freestyle.
Skriva protokoll från gårdagens styrelsemöte i brukshundklubben.
Se där - en lista! Inte nödvändigtvis tänkt att utföras i just den ordningen dock...
B är på "firmafest" så jag får nog pyssla med vad jag vill i lugn och ro ikväll. Men först, en löptur.
Först på dagens (oskrivna) lista stod "hundpromenad". Den är genomförd, i regn. Nu har det börjat hålla upp igen och nästa punkt blir nu "springa i ca 60 min". På med skorna och ut med mig, seså!!
Ytterligare punkter:
Bocka av betalningar och registrera anmälningar till agilitytävlingen.
Vika tvätt.
Stryka.
Dammsuga och torka golv.
Damma.
Jobba vidare med remissförslaget till regelrevidering i freestyle.
Skriva protokoll från gårdagens styrelsemöte i brukshundklubben.
Se där - en lista! Inte nödvändigtvis tänkt att utföras i just den ordningen dock...
B är på "firmafest" så jag får nog pyssla med vad jag vill i lugn och ro ikväll. Men först, en löptur.
Regn och åska
Vid 23-23.30-tiden igår kväll brakade "helvetet" lös igen, med intensivt regn och åska. Vid det laget var dock hundträningen avklarad och tvätten räddad... 7 mm hade vi fått under natten konstaterade jag idag på morgonen.
Jag jobbade hemma igår, Otto skulle nämligen iväg på ögonlysning på förmiddagen och att åka till kontoret efter det kändes totalt orationellt, jag hade inte varit på plats förrän vid lunchtid. Då fick jag mer gjort genom att jobba hemma före och efter besöket hos Djursjukhuset. Vi undviker ju stora Djursjukhuset av ett antal olika skäl, men det är bra att de finns när det gäller akutbesök och vissa specialistfunktioner som vår "husveterinär" inte kan tillhandahålla. Det är ju lite andra resurser på det stora Djursjukhuset, än hos en privatpraktiserande veterinär med en anställd djurvårdare... Allt var i alla fall bra med ögonen, det var ju skönt.
På kvällen var det dags för skotträning på klubben, "första torsdagen i månaden". Hampus är ju klart berörd och blir väääldigt låg när det smäller. Jag lägger honom inte plats eller så utan försöker bara stå still och mata med godis eller så. Till viss del tror jag faktiskt att det handlar lite om ovana. Jag har ju inga ambitioner på några fler bruksstarter med honom men skott"vana" är ju inte fel att skaffa sig.
Körde även lite fritt följ och inkallning, han var fortfarande lite "låg" i fria följet men inte värre än han kan bli på tävling. Inkallningen med ställande gick fint. Ingen "tvärnit" kanske men ett BRA stannande - och det är ju inte tvärnitar jag har tränat för så det kan jag ju inte förvänta mig heller. Men med nästa hund så... Sen var det dags för Rutan. Bad en av klubbkamraterna, A, om lite kommendering då det verkar vara då det "låser sig" - igår låste det sig dock totalt. Jag vet inte säkert men misstänker att det var sviter efter skotten - han ville överhuvudtaget inte lämna mig! Jag fick gå ut och visa targetplattan och sen gick det bra. Efter 2 skick tog A bort plattan när vi "tittade bort" och det gick bra det med. Sen åkte den tillbaka igen. Min teori nu är att han ska inte veta när den är där eller inte! Vi får se om den tanken håller.
Efter träningspasset var det styrelsemöte och det gick snabbt som vanligt, vi var klara på ca 45 min. Jag brukar hävda att snabba möten är ett tecken på en sund förening, jag hoppas verkligen att det stämmer!
När vi kom hem störtade jag ut och hämtade in tvätten som hängde på tork (fördelen med att jobba hemma är ju att man kan hinna med lite sånt på "fikarasterna"). Har ju haft lite problem med att torka inne de senaste dagarna eftersom vissa delar av förtältet har belamrat torkställningen. Nu är dock även dessa torra, så nu kan jag börja tvätta igen, oavsett väder ute... Det är lite knöligt att vara utan torktumlare, men det får jag nog räkna med att vi är nu några månader, tills det börjar bli klart med den nya tvättstugan. Det torkar i alla fall bättre i vardagsrummet om takfläkten är igång och vispar runt luften, har jag konstaterat. Annars kan det ta ett par-tre dagar att få EN maskin torr och det håller ju liksom inte... Jag har alltid undrat hur barnfamiljer som bor i lägenhet utan egen tvättmaskin får livet att fungera och nu kan jag konstatera att det kan vara svårt nog när man bara är två vuxna!!
Idag ska jag ägna mig åt (när jag slutat blogga på arbetstid, förlåt chefen) att göra klart sammanställningen av utvärderingsenkäterna från fjolårets test. Jag tror jag nämnt detta innan - att det blivit liggande i ett års tid... Pust, suck och stön. Sen ska jag bara göra en sammanfattning och "rapport" av det hela också. Men det BORDE kunna bli klart idag.
Jag jobbade hemma igår, Otto skulle nämligen iväg på ögonlysning på förmiddagen och att åka till kontoret efter det kändes totalt orationellt, jag hade inte varit på plats förrän vid lunchtid. Då fick jag mer gjort genom att jobba hemma före och efter besöket hos Djursjukhuset. Vi undviker ju stora Djursjukhuset av ett antal olika skäl, men det är bra att de finns när det gäller akutbesök och vissa specialistfunktioner som vår "husveterinär" inte kan tillhandahålla. Det är ju lite andra resurser på det stora Djursjukhuset, än hos en privatpraktiserande veterinär med en anställd djurvårdare... Allt var i alla fall bra med ögonen, det var ju skönt.
På kvällen var det dags för skotträning på klubben, "första torsdagen i månaden". Hampus är ju klart berörd och blir väääldigt låg när det smäller. Jag lägger honom inte plats eller så utan försöker bara stå still och mata med godis eller så. Till viss del tror jag faktiskt att det handlar lite om ovana. Jag har ju inga ambitioner på några fler bruksstarter med honom men skott"vana" är ju inte fel att skaffa sig.
Körde även lite fritt följ och inkallning, han var fortfarande lite "låg" i fria följet men inte värre än han kan bli på tävling. Inkallningen med ställande gick fint. Ingen "tvärnit" kanske men ett BRA stannande - och det är ju inte tvärnitar jag har tränat för så det kan jag ju inte förvänta mig heller. Men med nästa hund så... Sen var det dags för Rutan. Bad en av klubbkamraterna, A, om lite kommendering då det verkar vara då det "låser sig" - igår låste det sig dock totalt. Jag vet inte säkert men misstänker att det var sviter efter skotten - han ville överhuvudtaget inte lämna mig! Jag fick gå ut och visa targetplattan och sen gick det bra. Efter 2 skick tog A bort plattan när vi "tittade bort" och det gick bra det med. Sen åkte den tillbaka igen. Min teori nu är att han ska inte veta när den är där eller inte! Vi får se om den tanken håller.
Efter träningspasset var det styrelsemöte och det gick snabbt som vanligt, vi var klara på ca 45 min. Jag brukar hävda att snabba möten är ett tecken på en sund förening, jag hoppas verkligen att det stämmer!
När vi kom hem störtade jag ut och hämtade in tvätten som hängde på tork (fördelen med att jobba hemma är ju att man kan hinna med lite sånt på "fikarasterna"). Har ju haft lite problem med att torka inne de senaste dagarna eftersom vissa delar av förtältet har belamrat torkställningen. Nu är dock även dessa torra, så nu kan jag börja tvätta igen, oavsett väder ute... Det är lite knöligt att vara utan torktumlare, men det får jag nog räkna med att vi är nu några månader, tills det börjar bli klart med den nya tvättstugan. Det torkar i alla fall bättre i vardagsrummet om takfläkten är igång och vispar runt luften, har jag konstaterat. Annars kan det ta ett par-tre dagar att få EN maskin torr och det håller ju liksom inte... Jag har alltid undrat hur barnfamiljer som bor i lägenhet utan egen tvättmaskin får livet att fungera och nu kan jag konstatera att det kan vara svårt nog när man bara är två vuxna!!
Idag ska jag ägna mig åt (när jag slutat blogga på arbetstid, förlåt chefen) att göra klart sammanställningen av utvärderingsenkäterna från fjolårets test. Jag tror jag nämnt detta innan - att det blivit liggande i ett års tid... Pust, suck och stön. Sen ska jag bara göra en sammanfattning och "rapport" av det hela också. Men det BORDE kunna bli klart idag.
torsdag, augusti 07, 2008
Grått, grått...
Det mulnade som sagt på igår och idag varnas det för mer regn. Såna här gånger är jag rätt glad att vi bor på en liten "höjd"... Bakom vår tomt så sluttar ängen/hästhagen ner mot ett dike - som just nu är mer en flod än ett dike! Men det ska alltså tydligen komma mer vatten, var nu det ska bli av!?
Igår kväll gick jag faktiskt ut och körde lite "hemmalydnad" med Hampus och Otto. Hampe fick några korta fritt-följ-övningar och jisses så taggad han var! Men det är klart, vi har i princip inte tränat sen vi var på klubben i torsdags och då blev det rätt sparsamt pga värmen. Sen kom ju USM och i bilen dit blev Hampe dålig i magen (jag har nog inte nämnt det innan), när vi kom fram till campingen och höll på och ställde upp husvagnen så blev han AKUT nödig och gjorde två högar I BILEN. Det var INTE kul att sanera buren utan att ha ordentlig tillgång till vatten osv. Det lyckades i alla fall hyfsat och nu är bilen städad ordentligt efter hemkomst. Som tur var hade hundarna inte lyckats "trampa runt" i eländet, tack o lov. Det blev med andra ord svältkost under helgen och då blir det ingen träning heller. Troligen var det värmen han reagerade på för magen repade sig hyfsat snabbt. Även Otto var lite "risig" på kvällen - men där är det nog frågan om inte det var orsakat av att han råkat svälja lite saltvatten. Medan jag dömde freestyle så åkte husse nämligen iväg på jakt efter en badplats där hundarna kunde svalka sig lite - och han hamnade ju så klart ute vid kusten. Ottos mage stabiliserade sig ännu snabbare - därav misstanken om saltvatten...
Nåja, vi körde några skick mot rutan, lite vimsigt första gången och det är klart, det var ett tag sen vi körde lydnad hemma i trädgården bland trädgårdsmöbler, växthus och annat! Ikväll är det träning på klubben (och styrelsemöte).
Otto fick apportera lite, jag har ju fått för mig att köra metallen först på honom (visade ganska snabbt tendenser att tugga på träapporten - vi hade en hund på USM som gjorde rejäla märken i apporten och så vill jag INTE ha det) och det går lysande. Nu ska vi "bara" köra in avlämnandet också - och "apporteringen" i lydnadsklass I dvs "hålla fast". Hämta, det är inget problem, men det hade jag inte väntat mig heller. Ja - jag vet att man ska BÖRJA med avlämnandet, men kom ihåg att det här är en jakttränad hund och apportering ingår i unghundsprovet som han gjorde förra hösten. Och då med fågel... Som jag kanske nämnde i rapporten då, så var ju faktiskt Otto den enda hunden på provet som apporterade! Det momentet i wachtel-provet är ju faktiskt KLART träningsbart. Tyvärr togs ju kravet bort på att man måste ha en godkänd apportering för att bli godkänd på hela provet, det räcker att man har "försökt" och det kan jag tycka är lite synd - när rasklubbens "paroll" är Kortdrivare-Eftersökshund-Apportör! OK, de flesta som köper en wachtel gör det nog inte för att ha den som apportör, men egenskaperna ska ju onekligen finnas där.
Igår kväll gick jag faktiskt ut och körde lite "hemmalydnad" med Hampus och Otto. Hampe fick några korta fritt-följ-övningar och jisses så taggad han var! Men det är klart, vi har i princip inte tränat sen vi var på klubben i torsdags och då blev det rätt sparsamt pga värmen. Sen kom ju USM och i bilen dit blev Hampe dålig i magen (jag har nog inte nämnt det innan), när vi kom fram till campingen och höll på och ställde upp husvagnen så blev han AKUT nödig och gjorde två högar I BILEN. Det var INTE kul att sanera buren utan att ha ordentlig tillgång till vatten osv. Det lyckades i alla fall hyfsat och nu är bilen städad ordentligt efter hemkomst. Som tur var hade hundarna inte lyckats "trampa runt" i eländet, tack o lov. Det blev med andra ord svältkost under helgen och då blir det ingen träning heller. Troligen var det värmen han reagerade på för magen repade sig hyfsat snabbt. Även Otto var lite "risig" på kvällen - men där är det nog frågan om inte det var orsakat av att han råkat svälja lite saltvatten. Medan jag dömde freestyle så åkte husse nämligen iväg på jakt efter en badplats där hundarna kunde svalka sig lite - och han hamnade ju så klart ute vid kusten. Ottos mage stabiliserade sig ännu snabbare - därav misstanken om saltvatten...
Nåja, vi körde några skick mot rutan, lite vimsigt första gången och det är klart, det var ett tag sen vi körde lydnad hemma i trädgården bland trädgårdsmöbler, växthus och annat! Ikväll är det träning på klubben (och styrelsemöte).
Otto fick apportera lite, jag har ju fått för mig att köra metallen först på honom (visade ganska snabbt tendenser att tugga på träapporten - vi hade en hund på USM som gjorde rejäla märken i apporten och så vill jag INTE ha det) och det går lysande. Nu ska vi "bara" köra in avlämnandet också - och "apporteringen" i lydnadsklass I dvs "hålla fast". Hämta, det är inget problem, men det hade jag inte väntat mig heller. Ja - jag vet att man ska BÖRJA med avlämnandet, men kom ihåg att det här är en jakttränad hund och apportering ingår i unghundsprovet som han gjorde förra hösten. Och då med fågel... Som jag kanske nämnde i rapporten då, så var ju faktiskt Otto den enda hunden på provet som apporterade! Det momentet i wachtel-provet är ju faktiskt KLART träningsbart. Tyvärr togs ju kravet bort på att man måste ha en godkänd apportering för att bli godkänd på hela provet, det räcker att man har "försökt" och det kan jag tycka är lite synd - när rasklubbens "paroll" är Kortdrivare-Eftersökshund-Apportör! OK, de flesta som köper en wachtel gör det nog inte för att ha den som apportör, men egenskaperna ska ju onekligen finnas där.
onsdag, augusti 06, 2008
En torkdag...
Idag har förtältet äntligen torkat. Uppehåll och lätt vind var medicinen. Dessutom är husse för tillfället på jobb i grannbyn, så han hade stuckit hem på lunchen och vänt på hela härligheten! Nu har det dock mulnat på igen och när jag var ute och sprang kom några regnstänk.
Arbetsdagen idag blev en telefondag... Gick igenom manualen jag höll på med igår med en kollega i ett av våra samverkande län - vilket var bra då han hittade några saker som "saknades". Vidare hade vi ett telefonmöte och planerade nästa veckas testaktiviteter. Och så jagade jag lite allmänna uppgifter... och vips så hade den dagen gått?!
Igår var vi hos veterinären med Otto, det var dags för vaccination och han har kliat sig lite i öronen + att jag tycker det luktar lite illa. Vet tyckte väl inte det var SÅ illa men lite rött var det så bättre att "mota Olle i grind"... Nu ska lillebror ha örondroppar 2 ggr/dag i 10 dagar.
Jag tror jags ska ta och ställa ut konerna på gräsmattan och köra lite "ruta" en stund nu. Man är ju inte sysslolös med hundar och hus... :-)
Arbetsdagen idag blev en telefondag... Gick igenom manualen jag höll på med igår med en kollega i ett av våra samverkande län - vilket var bra då han hittade några saker som "saknades". Vidare hade vi ett telefonmöte och planerade nästa veckas testaktiviteter. Och så jagade jag lite allmänna uppgifter... och vips så hade den dagen gått?!
Igår var vi hos veterinären med Otto, det var dags för vaccination och han har kliat sig lite i öronen + att jag tycker det luktar lite illa. Vet tyckte väl inte det var SÅ illa men lite rött var det så bättre att "mota Olle i grind"... Nu ska lillebror ha örondroppar 2 ggr/dag i 10 dagar.
Jag tror jags ska ta och ställa ut konerna på gräsmattan och köra lite "ruta" en stund nu. Man är ju inte sysslolös med hundar och hus... :-)
tisdag, augusti 05, 2008
Inte bara som jag tyckte...
Det är nu även officiellt att det var ett riktigt rejält oväder vi hade. Se mer på http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=103&a=36440&l=sv !!
För den som inte är så bevandrad i Skånes geografi - eller för den delen inte vet var jag bor, så kan jag avslöja att vi har ca 2 mil till Ängelholms flygplats och i runda slängar även 2 mil till Bjuv. Båda platserna omnämns i artikeln.
För den som inte är så bevandrad i Skånes geografi - eller för den delen inte vet var jag bor, så kan jag avslöja att vi har ca 2 mil till Ängelholms flygplats och i runda slängar även 2 mil till Bjuv. Båda platserna omnämns i artikeln.
Värsta sommarovädret på länge!
Om det hade varit oktober-november så hade man pratat om höststorm, men ett sommaroväder i den här omfattningen var nåt nytt. Från det att jag kom hem igår, och tömde regnmätaren, till imorse hade det kommit ytterligare ca 50 mm (mätarens gradering slutar vid 40). Enligt grannen så hade vi fått totalt 95 mm så det kan ju stämma hyggligt.
Tågen gick inte imorse pga nedblåsta träd så jag körde bil till jobbet. Här i byn kan man se hur saker har blåst omkring och minst ett jättestort träd har fallit utmed "stora vägen" - precis på en tomt så lite av ett uthustak har nog följt med. Naturens krafter är onekligen enorma!
Vi klarade oss väl hyggligt, var strömlösa till o från igår kväll och även i natt ett tag tydligen (klockradion stod och blinkade imorse). Tur att vi ställde mobilen som "back-up"-väckning!
Det här bekräftade väl delvis det jag misstänkt (hoppats?) på när det gäller det här med digital-tv via bredbandet - strömmen går (nog) innan telefonlinan ger upp! Och då funkar ju inte TVn i vilket fall som helst.
Idag har jag läst manualen till förarutrustningen för "femtielfte" gången. Och fortfarande hittar jag så simpla saker som stavfel (ved istället för vid)!! Dessutom kom jag på att det har kommit till, eller snarare justerats, ett par funktioner som inte beskrevs ordentligt i manualen. Och så hade jag äntligen chansen att "testköra" lite eftersom vi nu har en utrustning på kontoret. Upptäckte då att instruktionen för åtgärder vid papperstrassel var totalt obegriplig. Med hjälp av en kollega lyckades jag klura ut hur man skulle göra - och skriva om det stycket. Pust...
Tågen gick inte imorse pga nedblåsta träd så jag körde bil till jobbet. Här i byn kan man se hur saker har blåst omkring och minst ett jättestort träd har fallit utmed "stora vägen" - precis på en tomt så lite av ett uthustak har nog följt med. Naturens krafter är onekligen enorma!
Vi klarade oss väl hyggligt, var strömlösa till o från igår kväll och även i natt ett tag tydligen (klockradion stod och blinkade imorse). Tur att vi ställde mobilen som "back-up"-väckning!
Det här bekräftade väl delvis det jag misstänkt (hoppats?) på när det gäller det här med digital-tv via bredbandet - strömmen går (nog) innan telefonlinan ger upp! Och då funkar ju inte TVn i vilket fall som helst.
Idag har jag läst manualen till förarutrustningen för "femtielfte" gången. Och fortfarande hittar jag så simpla saker som stavfel (ved istället för vid)!! Dessutom kom jag på att det har kommit till, eller snarare justerats, ett par funktioner som inte beskrevs ordentligt i manualen. Och så hade jag äntligen chansen att "testköra" lite eftersom vi nu har en utrustning på kontoret. Upptäckte då att instruktionen för åtgärder vid papperstrassel var totalt obegriplig. Med hjälp av en kollega lyckades jag klura ut hur man skulle göra - och skriva om det stycket. Pust...
måndag, augusti 04, 2008
Syndafloden?!
I fredags bar det av till Göteborg, där årets USM i hund gick av stapeln. Jag skulle döma freestyle och den tävlingen gick fredag kväll och lördag kväll. På fredag eftermiddag lottades vilken av domarna som skulle döma vad. På fredagkvällen var det "kval" i klass I, där det var många anmälda, så den klassen delades på 2 grupper och de 5 bästa från vardera gruppen gick vidare till final på lördagen. För första gången (så vitt jag vet) testades det att köra grupperna "parallellt" med 2 domarlag. Medan vi som dömde grupp A satte betyg på ekipage 1 i grupp A, gick ekipage 1 i grupp B in och det domarlaget fokuserade (medan vi i "A-gruppen" stängde ögon och öron för vad som pågick på planen). Jag tyckte att det fungerade bra, framför allt kändes det som att det var mer publikvänligt då det hela tiden hände något på banan!
Det som vi drog lott om var alltså vem som skulle döma vilken grupp, samt vilka som skulle döma finalen och klass II och III. Jag drog "jackpoten" på lördagen och dömde "allt". Det var många bra ekipage och det är alltid skoj att se dem som man sett för några år sedan och det kanske inte gick jättebra för då, medan de nu hade riktigt trevliga och sammanhållna program. Sen är det ju alltid några ekipage som får nackhåret att resa sig. Vinnaren i klass I till exempel. SÅÅÅÅ bra!!!
I fredags var det över 30 grader när vi kom upp till Göteborg så det var nog en del hundar som var lite tagna av värmen. Det var nog en hel del förare som drog en lättad suck när det på lördagmorgonen var lite lätt regn och mulet! Perfekt hundtävlingsväder - ur hundsynpunkt i alla fall. OK, det finns ju en del hundar som inte gillar regn heller.
Utöver dömeriet så var jag även tävlingsledare för lydnadsklass II och det gick bra det med, började mindre roligt dock med att första ekipaget svängde åt precis motsatt håll mot vad jag kommenderade i första vändningen. Efter en snabb överläggning med mig själv - jag blev plötsligt osäker på om jag skrivit fel på min fusklapp - beslutade jag mig för att köra det ekipaget "spegelvänt" mot min ursprungsplan. Det funkade det med. Här fick vi dock se faran med att stå och titta på föregående ekipage, för när startnr 2 kom in, var även h*n på väg att göra samma felvändning!
Både lördag och söndag var det lite blandat väder - ända fram till prisutdelningen på söndag eftermiddag. Då öppnade sig himlens portar...
När vi kom hem igår kväll var det dock hyggligt väder och jag tyckte att vi kunde hänga förtältet på tork ute istället för att "hyra in oss" i svärföräldrarnas pannrum. Det skulle jag ju inte ha gjort. I natt började det regna. Och det har det gjort sedan dess. Sen igår kväll hade det kommit 40 mm regn när jag kom hem från jobbet vid 17-tiden ikväll. Därefter har det fortsatt VRÄKA ner. Dessutom blåser det halv storm. Mina planer på att ge mig ut och springa reviderade jag när jag kom hem. Regn, jovars. Blåst, jovars. Men inte ÖSregn och "halv storm" på en gång.
Nu är frågan - vad har vi gjort för att förtjäna detta?!
Det som vi drog lott om var alltså vem som skulle döma vilken grupp, samt vilka som skulle döma finalen och klass II och III. Jag drog "jackpoten" på lördagen och dömde "allt". Det var många bra ekipage och det är alltid skoj att se dem som man sett för några år sedan och det kanske inte gick jättebra för då, medan de nu hade riktigt trevliga och sammanhållna program. Sen är det ju alltid några ekipage som får nackhåret att resa sig. Vinnaren i klass I till exempel. SÅÅÅÅ bra!!!
I fredags var det över 30 grader när vi kom upp till Göteborg så det var nog en del hundar som var lite tagna av värmen. Det var nog en hel del förare som drog en lättad suck när det på lördagmorgonen var lite lätt regn och mulet! Perfekt hundtävlingsväder - ur hundsynpunkt i alla fall. OK, det finns ju en del hundar som inte gillar regn heller.
Utöver dömeriet så var jag även tävlingsledare för lydnadsklass II och det gick bra det med, började mindre roligt dock med att första ekipaget svängde åt precis motsatt håll mot vad jag kommenderade i första vändningen. Efter en snabb överläggning med mig själv - jag blev plötsligt osäker på om jag skrivit fel på min fusklapp - beslutade jag mig för att köra det ekipaget "spegelvänt" mot min ursprungsplan. Det funkade det med. Här fick vi dock se faran med att stå och titta på föregående ekipage, för när startnr 2 kom in, var även h*n på väg att göra samma felvändning!
Både lördag och söndag var det lite blandat väder - ända fram till prisutdelningen på söndag eftermiddag. Då öppnade sig himlens portar...
När vi kom hem igår kväll var det dock hyggligt väder och jag tyckte att vi kunde hänga förtältet på tork ute istället för att "hyra in oss" i svärföräldrarnas pannrum. Det skulle jag ju inte ha gjort. I natt började det regna. Och det har det gjort sedan dess. Sen igår kväll hade det kommit 40 mm regn när jag kom hem från jobbet vid 17-tiden ikväll. Därefter har det fortsatt VRÄKA ner. Dessutom blåser det halv storm. Mina planer på att ge mig ut och springa reviderade jag när jag kom hem. Regn, jovars. Blåst, jovars. Men inte ÖSregn och "halv storm" på en gång.
Nu är frågan - vad har vi gjort för att förtjäna detta?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
