Så nära...

... en Nikon D80 har jag inte varit hittills. Eftersom jag idag var i Lund å tjänstens vägnar, kunde jag inte motstå frestelsen att svänga in på MediaMarkt och kolla om det fanns någon kamera kvar. Det gjorde det - inte helt oväntat - INTE. Fast lite förvånad blev jag när killen jag frågade sa att den sista gått imorse. Med det priset borde de ha tagit slut redan i måndags! Nåja, Nikon lär ju ha en ny modell på gång så då sjunker väl de äldre i pris.

Dagens jobbmöte var verkligen INTE roligt. Utan att gå in på detaljer - jag har ju faktiskt en form av tystnadsplikt - så kan man säga att det var låsta positioner. Usch så tråkigt. Och det är oerhört svårt att skriva protokoll från såna tillställningar.

Kvällen har jag tillbringat på klubben som tävlingsledare på månadstävling i lydnad. Det var 4 ettor, 1 tvåa och - enligt nån slags lag så dyker de alltid upp när det är jag som är tävlingsledare - 1 elitekipage. Lite lätt panik utbröt för mig när jag måste lägga upp en plan för elitlydnad. Visserligen var jag ju "på kurs" i just detta i somras men fusklappen ligger här hemma vid datorn! Det gick väl hyggligt till slut trots att jag emellanåt är lite förvirrad. När ska jag lära mig att i trean och elit ska hunden ligga ner vid inkallning?!

När månadstävlingen var över körde jag lite egna hundar, Hampus fick lite "backchaining" på lydnadstvåans program. Byggde alltså bakifrån; fjärren, sen hopp+fjärr, apport+hopp+fjärr och till slut ruta+apport+hopp+fjärr. Sen tyckte jag det fick räcka. Nog kändes det som att han laddade lite extra när det inte kom nån belöning ens för BRA utföranden...? Otto var också på mitt ansvar idag eftersom husse var på veckans 3:e möte. Vi körde momenten i appellen, utom platsliggning (jag orkade inte - klockan började bli mycket) och framförgående, som jag inte ens har börjat med på honom. Hoppet blev också ur lydnadsettan eftersom han inte har kört så mycket hopp innan. Apporteringen blev med träapport (har ju mest kört metall innan men den åkte in i det låsta tävlingsförrådet efter kvällens tävling) och den inbjöd tydligen till lite "jag vill äga" men då skrek matte nåt argt och det räckte för att lillebror skulle skärpa till sig.

Halsontet har försvunnit men när vi kom hem och hundarna skulle ur bilen så kan min start på söndag ha spolierats. Båda hundarna lyckades nämligen braka rakt in i mitt vänstra ben på något vis, så foten vek sig. Och jag har dåliga fotleder sen handbollsspelandet under tonåren. Vi får se hur det känns imorgon!