En stor påg!

Jag glömde ju berätta att Otto nu har lärt sig att gå NERför trappan också. Vi har ju en ganska brant trapp till övervåningen (sovrummet) och uppför har han gått länge, men ner - nej det har varit lite läskigt. Men så sent igår kväll när "hemmaflocken" egentligen gått och lagt sig när husse kom hem, då övervanns rädslan och den lille krabaten krälade ner för trappan.

Ett visst mått av skräckblandad förtjusning leder detta till. Det är rätt skönt att slippa bära honom ner för trappan men samtidigt betyder detta att han har full tillgång till huset även på nätterna...