Det bidde...

... inget löp-pass idag när jag kom hem från jobbet. B skulle dra till skogs och snickra på ett jakttorn, så han föreslog att jag skulle följa med och ta en rejäl skogsprommis med bröderna bus istället. Tja, det blir ju motion det också. Fast kanske inte i den intensitet jag skulle behöva om jag ska klara mitt tänkta mål på Tjejmilen i slutet av månaden. Det var i alla fall härligt att komma ut i den "riktiga" skogen tyckte nog både jag och grabbarna. Även om de tyckte att det var ett j-a otyg att de måste vara i koppel. Jag vågar inte ha Otto lös "hur som helst" och ska han vara kopplad är det lika bra att ha Hampus kopplad också.

Ang. snigeljakt (kommentarer till mitt förra inlägg) så behöver man bara läsa vilket trädgårdsforum som helst för att inse att jaktlicens utdelas per automatik till den som är drabbad av mördarsniglar, för i stort sett vilket vapen som helst. Sekatör, trädgårdsspade, tång och kokande vatten... Den dagen man börjar jaga sniglar med hagelbössa, då kan jag nog engagera B i detta projekt också! Rent generellt har vi dock klarat oss bättre i år än på länge, vi har hunnit skörda både spenat och sallad innan sniglarna satte tänderna i den, det har inte gått de senaste 2 åren i alla fall... Och förresten så hjälpte nog Simba till en del innan dess också. Med att äta upp odlingarna innan vi hann skörda, alltså. Han slet ju t.o.m upp salladen med rötterna och mumsade i sig! Vi har faktiskt övervägt myskankor, hade t.o.m utverkat löfte om att få inkvartera dem hos en av Bs jaktkompisar över vintern, men sen var det ju det här med hundarna. Och - vad lämnar ankorna efter sig, när de har ätit sniglarna... Troligen nåt "äckligt" som hundarna mumsar i sig eller rullar sig i!! Nä... vi avskrev den idén!