Sommar, sommar och sol!

Idag skiner solen ute, det är min sista "riktiga" semesterdag och jag tänker nog faktiskt ägna den åt att sätta mig i solstolen (även om den lär hamna i skuggan när solen jobbat sig upp på högre höjd) och slappa - dvs lösa korsord och kanske börja på ytterligare en av böckerna i semesterhögen. Kanske ladda en maskin tvätt också - det blåser lite också så det bör vara utmärkt torkväder.

Igår la jag ytterligare ett spår åt Otto, den här gången fick det bara ligga en dryg timme och det var ganska noggrannt snitslat. När husse kom hem så tog vi spåret på vägen till klubben och ser man på - nu hade lillebror kopplat in näsan igen och det gick nästintill lysande. En liten "sväng" vid sidan av en rot och ett litet stenröse blev det men det KAN ju vara så att spåret drivit lite i vinden, det var inte helt vindstilla igår heller nämligen.

På klubben körde vi lite starter - ställde ut husse på planen som "störning" och startade med balansen. Gick lysande faktiskt. Vi körde även platta tunneln utan problem och slängde fram en oxer igen. Hoppa LÅNGT får man klämma på med där så går det utmärkt (hur sen jag ska få ur mig det kommandot när jag sprungit en halv eller nästan hel bana vete katten men det är ett senare problem). Som sagt - jag tror att den främsta anledningen till att detta betraktas som ett svårt hinder i agilityvärlden är att det generellt tränas för dåligt på det (ja, det finns säkerligen folk som tränar på det hindret också men rent allmänt...).

Efter genomförd träning satte jag mig och rotade igenom alla inbetalningar på tävlingskontot, för att dubbelkolla så jag inte missat nåt. Det är dags att beställa rosetter också... Ja jisses, det är mycket med den där tävlingen! En lydnadstävling är rena semestern jämfört med detta! Uppåt 180 ekipage har vi anmälda, som ska åstadkomma ca 350 starter.