Ja, det kändes inte SÅ svårt att gå till jobbet idag när regnet om inte öste ner så i alla fall hängde i trädtopparna imorse.
Den där idén om att det skulle lugna ner sig under hösten fick jag slå ur hågen ganska snabbt. Tämligen omgående på förmiddagen hade vi möte om vad som komma skall - pust, säger jag bara!
Hem och ut på promenad med hundarna och därefter en löprunda med Otto. När vi var i andra änden av fotbollsplanen som ligger här intill, började det verkligen ÖSA ner. Innan dess hade det mest varit behagligt småstänkande. Hur man kan bli så genomblöt på en så kort stund är nästan lite fascinerande!
Igår kväll pratade jag förresten med ägarinnan till jaktcockertiken. Om valparna blir hälften så bra som hon beskriver sin hund så... wow. Nu håller vi tummar och tassar och tår för att allt går bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar