Semester, semester - del 2…

Eftersom jag hör till den skara som tycker det är förbannat dumt att upplysa hela världen genom en öppen blogg, om att man är på semester och huset därmed står tomt, så får ni läsa om våra semesterbravader lite i efterhand… Även om datorn faktiskt fick åka med i år, av lite olika skäl.

Vi började årets turné med att åka till Öland några dagar, inte minst för att heja fram J & Gizmo i utställningsringen. De vann ju ett vandringspris på motsvarande utställning ifjol och det var i princip dyrare att skicka det med posten än att ta en ny Ölandssemester, och då fick vi frågan om vi ville hänga med. Självklart! Dock avstod vi i år från den inofficiella utställningen och det är jag väldigt glad för. Återkommer om det.

Vi körde iväg hemifrån på förmiddagen torsdag den 15 juli och då hade det regnat hela tiden – nästan – medan vi packade. Det finns ju de människor som hävdar att har man husvagn, då är det bara att hänga på vagnen och dra iväg. Mja. Kanske om man är ute varje helg och alltid har ALLT på plats i vagnen? Det är en del packande och fixande innan man kommer iväg! Nåväl, vi körde ifrån regnet och kom fram till ett gassande hett Öland på eftermiddagen. Resa förtält i strålande sol och typ 27 graders värme – ingen direkt “hit”… Men det gick! Så småningom fick vi fram grillarna också och sen satt vi och surrade in på kvällskvisten.

Fredagen ägnade vi åt att se den del av Öland som ingen av oss (förutom J som blev tvingad till Öland under sin uppväxt) sett tidigare, nämligen norra delen (Ia, hemskt ledsen men tiden räckte inte till att ringa o besöka er). Vi tog sikte på “Trollskogen” och där fick vi en härlig promenad med hundar och en “lösspringande” W. Det är kul att se barn som inte behöver så stora aktiviteter för att vara lyckliga! Eftersom det var en bra bit att köra så gick hela dagen åt till detta – och på kvällen blev det mer grillning.

På lördagen vaknade vi till regntunga skyar och medan jag var ute och morgonrastade hundarna brakade åska och regn loss. Det är inte jätteballt att stå på en äng nere vid stranden då, kan jag säga, så jag skyndade upp till husvagnen igen med fyrbeningarna (som tack o lov hann göra sina behov). Vi ägnade således dagen åt att ta det lugnt, spela spel m.m. – och vara väldigt nöjda med att jag inte anmälde Otto till den inofficiella utställningen i år.

Söndag var utställningsdag och utcheckning för vår del. Det var bara 3 vuxna dobermann anmälda och de 2 i öppenklass dök inte upp så Gizmo håvade in BIR-rosetten. När vi applåderat detta rullade jag och B tillbaka till campingen och rev förtältet (i ett försök att få det att torka efter lördagens ösregn lät vi det stå uppe så länge som möjligt) och checkade ut fem i tolv (utcheckningstid var 12.00). Så tuffade vi iväg norrut. Första tanken var egentligen att köra en bit och sedan ta nattvila men med tanke på att förtältet inte var riktigt torrt så bestämde sig B (och det är han som kör, jag kör INTE med släp/husvagn) för att det vore bra om vi kom fram till lämpligt ställe där vi kunde slå upp det igen. Fram med campingkatalogen och så hittade vi en liten camping, ringde o kollade om där fanns plats, jodå, det gjorde det. Ganska exakt kl. 20 svängde vi in vid receptionen och en och en halv timme senare var tält och allt uppe. Det var betydligt behagligare temperatur för tältresning i Dalarna än det var på Öland… Det här var en camping med en del avancerade långliggare, oj vilka installationer, blomkrukor osv…!

På måndagen åkte vi till Smedjebacken där Bergslagsveckan i agility pågick. Jag var ju lite förvirrad när jag anmälde mig och visste inte riktigt vilken dag jag anmält till men det visade sig vara – som jag hoppades – tisdagen. Vi fick även tillfälle att träffa Lazers mamma som tillhör arrangörsklubben. Hon var tämligen ointresserad av sin son och ville bara umgås med sin matte. Vi träffade även ena systerns (Ladda) matte och lillhusse. Efter 1½ timmes miljöträning av cockervalp styrde vi tillbaka mot campingen via några affärer – kompletteringsköp av mat och campingutrustning… Sen stack B ut och fiskade och jag lekte med campingens trådlösa nätverk. Något instabilt var det, upp o ner som en jojo. Men vad kan man begära, det var ju gratis! Upprättade kontakt med M som tävlat under dagen och skulle tävla även under tisdagen så vi stämde träff för att heja på varandra, long-time-no-see. Det är ju inte så ofta vi far uppåt landet på hundaktiviteter så en del av våra mer hundiga vänner ser vi sällan numera.

Natten mot tisdag hände det som inte får hända i en husvagn. Hampus blev dålig i magen… Lyckligtvis lyckades han pricka en tidning som vi lagt ut för att minska vattenslabbet på golvet, alla våra hundar glömmer ju att svälja sista munfullen vatten när de dricker. Jag fattade inte rktigt vad som var på gång förrän han dessutom kissade inne… Suck pust, det är ju inte vad man drömmer om att ägna sig åt vid halvfyra på natten ens hemma, ännu mindre i husvagn.

Bieffekten av detta blev dessutom att vi försov oss något på tisdagmorgonen. Nästan enda dagen på hela semesterveckan (ja, söndagen också i o f s men då var det ju inte vi som var direkt påverkade) som vi hade en tid att passa!! Lätt panik… För att försöka spara lite tid bestämde vi att duscha skulle vara det sista vi gjorde innan vi körde, det var en bit till servicehuset nämligen. Vem glömde då handduk och tandborste i husvagnen… jo jag. Och handduken kom jag ju inte på förrän jag stod i duschen genomblöt, fick torka mig med en t-shirt… Suck, vilken start på dagen!

Väl på plats så hade jag ingen aning om var min mobil befann sig – någonstans i bilen – men eftersom jag inte visste om jag skulle banvandra i första gruppen, och här var det aviserat banvandring och sen skulle första grupp köra sina lopp, sen ny banvandring osv, så var det ju inte läge att missa banvandringen. Och eftersom inte startlistorna låg ute på nätet så hade jag ingen aning om startnummer heller (jag har dock full förståelse för att man väljer att inte lägga ut dem på en stor tävling, det blir oftast ändå så mycket ändringar att det är inaktuellt nästan samtidigt man lägger ut det). Vi hittade i alla fall M, och Lazers “morföräldrar” samt syrran Lova, som Lazer lekte med medan jag banvandrade… Lite lustigt var det ju att båda mina klasser dömdes av Nisse, som är medlem i samma klubb som jag. Som en annan skåning sa – åka 50 mil för att tävla för en domare hemifrån?! Fast det visst man ju om vid anmälan, att den möjligheten fanns.

Det här var första gången vi hade husse med på en officiell tävling och lite osäker var jag ju på var jag skulle göra av honom. Nu har ju Otto faktiskt kunnat koppla bort honom på träning, så han fick order att stå kvar där han stod. Vilket var bakom sekretariatstältet. Vad jag inte trodde jag skulle behöva säga var att det kanske var lämpligt att vara tyst när jag gick in på banan, vilket han således inte var… Vi kom 4 hinder innan Otto drog rakt av banan för att kolla varför husse stod bakom tältet och lät. Suck. Men de 4 hindren gick bra!

Vi hann sedan kolla när M och hennes lilla söta welshtik Meja tog en pinne i agilityklass i medium, innan det var dags för nästa försök för mig och Otto. Den här gången ställde jag husse och kompisen M (med order att se till att husse höll tyst) vid målgången, väl synliga från banan. Bättre att hunden SER var flocken är, än att den ska behöva leta. Nu kom vi 7 hinder, innan det sket sig i en 180-graders (nästan) sväng, där jag antagligen var aningen, aningen för sen med att kalla – och så MÅSTE jag lära mig att använda hundens namn!! Vips var han inne i en tunnel som kom mycket, mycket senare i banan. Till vårt försvar ska sägas att det var många diskningar i den klassen och jag tror det var först efter en 80 starter eller så, som den första nollan kom i mål!!

Vi satt kvar och tittade på Ms andra lopp och sen tuffade vi tillbaka till campingen och slappade resten av dagen.

På onsdag morgon hade vi bestämt oss för att köra hemåt. Efter att ha packat, rivit förtält osv, checkade vi ut ganska precis vid 11-tiden. Sen började hemresan från helvetet…

Vi hade väl kommit 3-4 mil när vi hörde ett konstigt ljud och husse vid en snabb koll i backspegeln kunde konstatera – punktering på husvagnens vänstra däck. Lyckligtvis kom det en avtagsväg till ett par hus ganska snabbt så vi kunde lirka oss in där. Att plocka av ett hjul på en husvagn som står på lite smått sluttande mark är inte kul. Hitta ett nytt däck var heller inte helt lätt. Jag stannade vid vagnen – om utifall att någon skulle komma o ha synpunkter på vår taskiga parkering. Bad till högre makter varje gång det kom en traktor. “Bara den inte ska in här”. Lyckligtvis kom det inte någon som skulle in där. Efter ca 1½ timme kom husse tillbaka med ett bättre begagnat däck, det var vad som gick att uppbåda i Kopparberg. Man ska ju vara glad att detta inte hände i norrländska inlandet, eller en söndag eftermiddag!!! På med hjulet och iväg. Efter ca 4 mils körning säger det “poff” – nu på höger sida. “DET HÄR ÄR INTE SANT” var vår reaktion. Däcksexplosion på andra däcket!! Den här gången kom det en mindre parkeringsficka ganska omgående så nu fick vi i alla fall plan mark att stå på. Husse B börjar bli rätt bra på att hissa husvagn på stödben och ta av och sätta på hjul på den!! Den här gången var det dock så pass nära (4-5 mil) till Örebro, som ändå är en större stad, så vi valde att köra ditåt för att hitta helt nya däck. Med hjälp av eniro och lite surf på mobilen så hittade vi en firma och yes, de hade 2 såna däck vi behövde. Dit och byta det trasiga. Tillbaka och montera på det på vagnen. Köra till Örebro och in på däckfirman kvart över fyra (de stängde halvfem) och byta det andra till ett helt nytt. På fem timmar hade vi alltså tagit oss ungefär 10 mil… Att köra hela vägen hem lockade inte och efter mycket om och men fick vi tag på en övernattningsplats på en camping (stå på rastplats utmed vägen vågar vi faktiskt inte).

Så till slut i torsdags kom vi hela vägen hem. In till husvagnsfirman med kvittona på däcken – det är ju garanti på den nyinköpta vagnen! Inga problem, de lovade skicka ersättning.

En tur till klubben och lite träning hann vi också med. Igår ägnade vi oss åt att packa ur vagnen, städa den (varifrån kommer alla hundhår, frågar husse varje år), tvätta kläder osv. Vi var dessutom bortbjudna på kvällen.

Idag har vi varit på Röstånga marknad och tittat lite, plus hos Teba i Höör och köpt lite grejor, bl.a. ett tjänstetecken åt Lazer. Allt vi äger i hundprylar är ju liksom 2 nummer för stort!! Husse har börjat engagera sig lite i den mer “jaktliga” träningen av den lille svarte och köpte en egen visselpipa med samma frekvens som den vi fick med på köpet, så har vi varsin.

En bok har jag läst också, under hemresan. Mer om den kommer senare. Och lite bilder ska det väl bli också, när jag tömt kameran.